Potut panthiin maahan joskus 10 kesäkuuta, kuna maa oli lämmin. Lars Mäki: Vanhaa varma perintheinen aika oli meilä Mia mummun määrätty aika! Avvojalkasin seisothiin vastakarhitun maan päälä, jos tunsi että maa "palelutti" jalkapohjaa sillon joutui siirtämhään istuttamista ! Vanhaa sanaparsi oli : Lämpimän maan istutus sauttaa kylmän maan. Jopa ohittaaki kylhmään kylvetyt!
Other
< ruotti. Östfinska, pottu s. potatis; västfi peruna, perna, pärinä, m fl id (k 3773, 3775, SMSA). Pottuja: Ymmyräisiä, (punasia) taalalaisia ja mandelia. Mendelit kypsyit viimiseks mutta olit parhaimat. Sikurit annethiin lehmile.
Source
Nirvi, Syrjänen, Hannula. Tapainen, Rapola, Liljeblad, Räsänen.
Writen down by Birger Winsa
Användning. Linné skriver i Flora Oeconomica år 1749 att bären \behaga barn och kalkone-ungar, men åstad komma ofta någon yrhet\ och Retzius (1806) konstaterar att \I hushållen nyttjas de icke hos oss; men i Ryssland anwändas de at bränna Bränwin af\.
Other
östfinska, hevosenmarja s \\\\\\\'mjölon\\\\\\\' (SMS). stfi juolukka lat. Vaccinium uliginosum L.
Source
Meänkielen sanakirja.
Writen down by Lars Lampinen
tav. stfi sianpuolukka latin Arctostaphylos uva-ursi Användning. Mjölon innehåller garvämnen och användes förr vid garverier. Vid färgning ger den svart eller grå färg. Bladen, Folia Uvæ ursi, användes inom farmakologin och Hoffberg (1792) skriver att mjölon \\\""är af stoppande kraft, lindrar stenplåga och uringångarnes sår, då bladen pulweriserte intagas, eller Thee derraf nyttjas\\\"". Frukterna användes som nödbrödsämne