Results

lappi eetnisyys
Swedish
Lappland
Part of speech
substantiivi
Places
Lohijärvi
Source
Writen down by I. Tuovinen
latinalainen eetnisyys
Swedish
latinare
Part of speech
substantiivi
Places
Alatornio, ylheinen.
Source
Writen down by Häll
Edited
2013-04-18
lopsaperse eetnisyys ruumis
Swedish
hängbak
Example
Masunti, no se Vittankin lopsaperse, knakkaa koko ovea (leik)
Source
Writen down by I. Tuovinen
molli eetnisyys jellivaaransuomi elläin
Swedish
nöttjur
Part of speech
substantiivi
Places
Meänkieli; Vittanki, Kompelusvaara, Sarvisavaara, Isovaara, Storberget, Nilivaara, Ullatti, Nattavaara
Example
Vittanki Vittanki, Kompelusvaara, mollivasìkka, molli ja mollihärkä, sitä puhetta naurethaan vanhaana lännenpuhheena lapim perintönä, Sarvisavaara1, Isovaara-Storberget1, Nilivaara5, Ullatti1, Nattavaara2, ei härkä, Nattavaara1, harvuin härkä se on renhärk
Source
Kompelusvaara, taivas on ku mollim perse. Writen down by I. Tuovinen
suomalainen eetnisyys
Swedish
finne, finnländare
Part of speech
substantiivi
Places
Rovaniemi, Kemi
Source
Writen down by Kaarakka, Artimo, Lampinen
trookinnuolija eetnisyys lempinimi/haukkumanimi
Swedish
överkalix-, kalixbo (nedl, skämtsamt)
Part of speech
substantiivi
Example
Kainulasjärvi ku net nuolit kaaran, vertaa kainulainen kaitanaama
Source
Writen down by I. Tuovinen
ummikko eetnisyys kieli ihminen itäsuomi
Swedish
enspråkig el person som talar ett främmande språk
Part of speech
substantiivi
Other
Finska dialektarkivet, östfinskt ord
Source
Writen down by B. Winsa: ordbok
komsio eetnisyys kläppi
Swedish
upphängd barnvagga
Part of speech
substantiivi
Other
stf. kätkyt, kodan katosta riippuva lapsen vuode i kåta
Source
Yliperän sanakirja. Oiva Arvola. Writen down by Lars Lampinen, Unbyn Boden
malmikenttälainen, -läinen eetnisyys
Swedish
malmfältsbo
Part of speech
substantiivi
Source
Meänkielen sanakirja. Writen down by Lars Lampinen
moukka eetnisyys ihminen
Swedish
bybo (enligt stadsbo), självbenämning på bybo
Part of speech
substantiivi
Places
Kemi
Other
nedlåtande, lekfullt
Source
Writen down by Miettinen
puhasverinen eetnisyys
Swedish
ljusblodig, vacker
Part of speech
adjektiivi
Places
Kemi
Source
Writen down by Kaarakka
vaskuuvvata termi eetnisyys lainasana
Swedish
säga var så god
Finnish
sanoa: Ole hyvä.
Part of speech
verbi
Places
Inari
Example
Inari: miepä käyn sille vaskuu`vaamassa että ehti lähethän.
Other
< ruotti
Source
Writen down by Itkonen
Edited
2013-04-22
ikimuistonen nautinta eetnisyys
Swedish
urminnes hävd, urminnes nyttjanderätt vid fiske och jakt
Part of speech
substantiivi
Other
stf.käyttöoikeus kalastus- ja metsätysmaihin ja vesiin
Source
Yliperän kielen sanakirja. Oiva Arvola. Writen down by Lars Lampinen, Unbyn Boden
kahpira vaimo eetnisyys vaate
Swedish
samekvinnas mössa
Part of speech
substantiivi
Places
Enontekiö, Parakka
Source
Writen down by Tiesmaa, Tuovinen
lapinkoira poronhoito elläin eetnisyys
Swedish
lapphund
Part of speech
substantiivi
Places
Kompelusvaara
Source
Writen down by I. Tuovinen
Edited
2013-04-14
lähtö eetnisyys
Swedish
avfärd
Part of speech
substantiivi
Places
Kompelusvaara
Example
Kompelusvaara, aarastaa vähän tuo Ullathiin lähtö, Kemi, Kompelusvaara, annon kiposet lähöt (mustalaisille)
Source
Writen down by I. Tuovinen, Kaarakka, Artimo
tykö, työ, työt eetnisyys länsisuomi
Swedish
till ngn
Example
Aivan ylheinen, Kompelusvaara, ei sitä tohtinu ruottalaisen herran työ mennäkhää,
Other
västfinska, (S Puolakka k 3167, SMSA). vertaa luo id. västfi, tykö pp \'gå till\'; östfi luo id (S Puolakka k 3167, SMSA).
Source
Writen down by I. Tuovinen
tötinki eetnisyys reki
Swedish
kälke av spec slag
Part of speech
substantiivi
Example
Kainulasjärvi, ole ku narkauhlaisila omat tötinkinsä
Source
Writen down by I. Tuovinen
vaaramies eetnisyys
Swedish
gruvarbetare i Malmfälten
Part of speech
substantiivi
Places
Kompelusvaara
Source
Writen down by I. Tuovinen
ylipuolilainen eetnisyys
Swedish
nordlig bosättare, invånare
Part of speech
substantiivi
Places
Rovaniemi
Source
Writen down by Hämäläinen
lapinvyölinä eetnisyys vaate
Swedish
färggrannt förkläde
Part of speech
substantiivi
Places
Kainulasjärvi
Source
Writen down by I. Tuovinen
Edited
2013-04-14
penttalappalainen eetnisyys
Swedish
äkta lapp, verklig same
Part of speech
substantiivi
Places
Kittilä
Source
Writen down by Liljeblad
sorittaa eetnisyys
Swedish
benämna slarvigt
Part of speech
verbi
Example
Kittilä, yhtä se sille millä nimellä lappalainen niitä paikkoja sorittaa
Source
Writen down by Anthoni
alkuperäkansa eetnisyys
Swedish
urbefolkning
Finnish
alkuperäkansa
Part of speech
substantiivi
Places
Kainulasjärvi
Other
Staten har redan erkänt tornedalingar som urfolk I utredningen där Sametinget ingick fastslås att tornedalingar som har renmärke är skogssamer och således urfolk. Detta hände redan 2006 i utredningen. Samernas sedvanemarker SOU 2006:14. Bara samer äger renar, säger utredningen. Det är nåt att fundera över. De som är tornedalingar är jordbrukande samer, enligt statens utredning. "Koncessionsrenskötseln infördes genom ett beslut 1933 efter att en utredning klargjort att skogssamisk renskötsel bedrivits nedanför lappmarksgränsen i skogsområdena mellan Torne och Kalix älvdalar sedan lång tid tillbaka." Själva koncessionen är således infört under min fars tid. Min far ägde som mest 80 renar och betalade ca en månadslön som skötselavgift. I en statlig utredning skrivs detta om historien: "En utbredd företeelse i Norrland i äldre tid var skötesrenar, dvs. renar som hölls i vård hos en same, men ägdes av någon annan. Ägaren till en skötesren kunde vara en äldre same, som inte längre orkade vara med i renskogen eller en minderårig som ännu inte förmådde vara det. Han eller hon kunde också vara en jordbrukande same som inte hade möjlighet att följa med i renarnas flyttningar." Således säger statens utredning att alla som äger renar är samer. Skötesrenar ägdes av "jordbrukande same(r)". Ingen icke-same ägde skötesrenar. Utredningen fastslår således att det inte alltid varit fråga om skötesrenar. Jordbrukande samer tämjde först renar och när de inte orkade med både renskog och jordbruk har de bett samer som hade renskötsel som huvudsyssla att sköta om dem. Arbetets specialisering i moderna termer. Dessa skötesrenar fanns förr även i Västerbotten och Jämtland. Historien är tydlig: Renägarna var samer som även var jordbrukare. Således är alla som har haft eller har skötesrenar jordbrukande samer i Finland, Norge och Sverige. Detta enligt en 16 år gammal studie. Ingen av forskarna och professorerna eller någon annan i detta fora har diskuterat fakta. Man refererar till sekelgamla böcker och håller sig inte uppdaterad av vad som pågår i närtid. Vem är inte same? Kan man istället fråga sig. Sanningen är sannolikt att min farfarsfar(far), var same med renar. Sedan såg han att bönder fick mer mat på bordet och barnen fick leva. Så han började odla kålrötter, havre, korn och råg. Senare potatis. Renarna bidrog med köttet. Sedan började heltidsarbetande renskötare mot ersättning sköta om renarna. Både med lagens hjälp eller frivilligt. Skogssamerna fick således inte mjölka sina egna korenar, bestämde staten i en lag. Tänk er skånska bönder som tvingas anställa danskar för att mjölka deras kor! Men om man är renägare så är man same, jordbrukande same eller samisk renskötare. Enligt statens utredning om samisk kultur och sedvänjor från 2006. Så enligt denna utredning kan alla som är släktingar till en jordbrukande same kalla sig same. Jag tycker inte ens att det är en tolkning att påstå att jag är same eftersom min far var jordbrukande same. Mina barn kan säga att de har rötter rakt nedstigande från det samiska. Vi är kort och gott medlemmar av en folkstam som betecknas som urfolk. Om vi sedan kallas för samer, skogssamer, kväner, lantalaiset eller tornedalingar är egalt. Tornedalingar som äger eller har ägt renmärke är urfolk!
Source
Källa: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2006/02/sou-200614/?fbclid=IwAR1eZd0iVUwxIgbC_5SO8o9mv1vaj_ACmBR51w3MDke4VWd1H68S40pcO0s. Writen down by Birger Winsa
Edited
2020-11-25