Results

Kuoratsvaara näkymätön mailma vaimo eetnisyys paikannimi
Swedish
naturnamn i Skaulo
Finnish
Kuoratsvaara
Part of speech
erisnimi
Other
Kuoratsvaara var boplats för rengudens kvinna. Var även gränsberg för vattengudens kvinna i Akkavaara. Detta var en gräns för kvinnan som hon ej fick överskrida. Fick vara ifred ända tills Souto Olli kom med en ny religion och slog sönder guden i Haltiosaari, kasta den i sjön.
Source
Writen down by Birger Winsa
Edited
2020-02-23
haltia satu näkymätön mailma eetnisyys
Swedish
naturväktare, röda väsen med samekläder, kort
Finnish
luonnonvartija, pieni kummitus punaisessa saamepuvussa
Part of speech
substantiivi
Places
Nattavaara, Nattavaara.
Example
Meän kieltä 1986: niin siihen jäävät haltiat. Niin sano entinen Sumppu Saara mulle.
Other
3 dm lång, en gammal man i ansiktet, bar tofsmössa, var i samekläder, hade kall hand. Underjordiska små män, ca 1 m, fanns t ex i skogen. Röda kläder. Kan bo under ladugårdar och kan bli mycket arga om kon råkar urinera på deras köksbord. Renskötaren Sannan Jussa från Narken var född i en lavvo, sametält mitt i skogen under 1800-talet. Han var nästan ett med naturen. Han hade sett dem på midsommarnatten. Vackra ungdomar. Han pratade med dem och frågade om renar. De berättade var renarna fanns och frågade vart stigen bär. Jussa gav råd. Och fann dagen därpå renarna där som lovats. De är mycket snälla, vackra och trevliga, sa Jussa. Om man uppför sig väl med naturen. Naturens väktare. Man skall följa naturlagarna som väktarna bestämmer, t ex att aldrig sova på en stig, eller göra en eld. Inte göra sina behov där väktarna har sin bostad under t ex en gran. Ursprunget till Jenny Lindströms vykort av tomten. Haltia är originalet tomte. Min dotter hävdar som barn att äkta tomtar har ingen navel. Haltia motsvaras i svensk kultur av: Småfolk är små, ofta människoliknande väsen i sagor och folktro. Exempel är tomtar, dvärgar, di sma undar jordi (Astrid Lindgren), leprechauner, vättar, pysslingar och annat oknytt. Källa Wikipedia.
Source
B. Winsa: ordbok, Pekka Nikupeteri. Writen down by Birger Winsa
Edited
2023-04-12
kvääni, kveeni eetnisyys
Swedish
finsktalande norrman bosatt i Nordnorge, kvän
Finnish
kveeni
Part of speech
substantiivi
Other
Kvänerna i Nordnorge är bördiga från Tornedalen under 1700-talet och kanske tidigare. Se mer i wikipedia, kvän. En del menar att kvänernas självbeteckning är kainulainen.
Source
Writen down by Birger Winsa
Edited
2020-05-23
lantalainen lainasana eetnisyys kieli
Swedish
bonde, hemmansägare, jordbrukare; gruvarbetare
Finnish
maanviljelijä
Part of speech
substantiivi
Places
Nattavaara, Soutujärvi-Skaulo.; Nilivaara, Moskojärvi
Example
Nilivaara: Lappalaiset kuttuva meitä lantalaiseksi. Moskojärvi: Lappalaisekki on tulheet lantalaiseksi.
Other
Bd 1429. Lantalainen var/är en beteckning på sysselsättningen som skapar etnicitet. Icke-renskötare, bonde, gruvarbetare. Lanta betyder gödsel. Folk som sprider gödsel på åker är jordbrukare. Lantalainen är gödselfolk. Täräntö är parallellfall. Dess närmaste ord på samiska är dearga som betyder gödsel. Täräntölainen är således jordbrukare. Täräntö är följaktligen jordbrukarbyn, eller mer konkret gödselstack. Motsats lapp/same. Lantalainen betecknar kulturformen jordbrukare och bofast. En yrkestitel, som det påstås att även ordet lapp betyder, en renskötare och nomad, icke-bofast. Samerna själva ansåg för 100 år sedan att bara nomadiserande renskötare var samer. De som av olika orsaker blev jordbrukande samer med renskötsel som bisyssla var inte längre samer. Det var grunden för koncessionsrenskötseln. Kvinnor och äldre ville bli bofasta. De upptäckte att jordbruk gav med bröd och mjölk på ett lättare sätt än att vara nomadiserande renskötare. Se renskötsel. Wikipedia skriver om Lannavaara: Byn kallades i slutet av 1800-talet för Lantavaara (svenska: Gödselberget) då invånarna i Nedre Soppero hade åkrar i Lannavaara och förde hit gödsel.
Source
J. Johansson, Moskojärvi. B Winsa egna källor, Wikipedia. Writen down by B. Winsa: ordbok
Edited
2021-02-24
suomensuomi kirjakieli eetnisyys kieli
Swedish
finlandsfinska, riksfinska, alla talade finska dialekter i Finland
Finnish
suomen kirjakieli; Suomen murteet
Part of speech
substantiivi
Places
Tornionlaakso, Malmikentät
Other
Vertaa oikea suomi. Suomensuomi on kaikki suomen murtheet ja kirjakieli, koska meänkieliset ei tiä erottaa murretta kirjakielestä. Om man inte kan läsa eller skriva kan man inte heller mer än fragmentariskt skilja mellan finska dialekter och standardfinska. Instrument saknas. Därför finns finlandsfinska.
Source
Meänkielen sanakirja. Lars Lampinen. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-01-15
lantalaiset eetnisyys
Swedish
jordbrukare, bondebefolkning
Finnish
maanviljelijät
Part of speech
substantiivi monikko
Source
Writen down by Birger Winsa
Edited
2024-01-08
laukkuryssä ihminen eetnisyys työ
Swedish
köpmansryss, affärsman från ryska Karelen med varor i ryggsäck
Finnish
laukkuryssä
Part of speech
substantiivi
Places
Alatornio, ylheinen, Kemi.
Example
Laukkuryssäläiset tulit Ryssän karjalasta, Uhtuasta useasti. Tulit jälkhiinko jäät olit paksut ja lähit ennen jäänlähtöä.
Other
Laukku på karelska betyder affär. På finska är laukku ryggsäck.
Source
Häll, Kaarakka. Writen down by Birger Winsa
Edited
2020-05-17
lapinpaini leikki eetnisyys
Swedish
brottningsmetod
Part of speech
substantiivi
Places
Kompelusvaara
Example
Kompelusvaara: lapimpainila joka osas toisen heittää.
Source
Writen down by I. Tuovinen
Edited
2013-04-14
luovikkokoija eetnisyys rakenus
Swedish
samekåta
Finnish
saamekota
Places
Markitta1,
Other
informanten/-erna känner ej till ordet, Nattavaara2, Ullatti1
Source
Elias Viippola. Writen down by Birger Winsa
Edited
2018-01-06
tseeru lainasana-saame eetnisyys
Swedish
samebys mark
Finnish
lapinkylä, -alue
Places
Vittanki
Example
Vittanki: piethään vaarin etteivät porot pääse toissiin tseeruihin.
Other
< saame.
Source
Elias Viippola. Writen down by Birger Winsa
Edited
2018-01-05
poro ruoka eetnisyys poronhoito
Swedish
ren
Finnish
poro
Part of speech
substantiivi
Places
Lohijärvi, Kätkäsuanto, Täräntö, Arpela, Svappavaara, Kompelusvaara, Kompelusvaara, Rautas, Sieppijärvi, Turtola, Ylitornio, Kolari, Karunki, Muonio, Parakka, poron kynsiäki olema syönhet, hiililä paistenhet valkealla (nälkäruokana)
Example
Rautas: Poro, poatso semmonej joka ihminen hallitti.
Other
Poron ikään ja sukupuoleen liittyviä nimityksiä Ajokas – opetettu ajoporo. Hirvas – yli 3-vuotias urosporo. Härkä, ajohärkä – kuohittu urosporo. Kermikkä – poro toisena kesänään. Takkahärkä – kantoporo. Valtahirvas – kookas urosporo. Vasa – poro ensimmäisellä ikävuodellaan. Voidesutti – poron takajalan sorkanvälirauhanen. Poro voitelee voidesuttilla kasvavien sarvien kärkiä ja jättää hajumerkkejä. Poron väriin, käyttäytymiseen ja kuntoon liittyviä nimityksiä Korppi, korpinmusta – musta, tumma poro. Kisura – pieni ja raihnainen poro. Maitonokka, kalppinokka – valkeaturpainen poro. Peurakka – pitkäkoipinen, arka tai vauhko poro. Suivakka, suivakko – valkeaturpainen poro. Valkko – valkea poro. https://paliskunnat.fi/poro/poro/porosanastoa/?fbclid=IwAR1pfEToiocLgtvvoplpPk-RvXGR8pakfIucWe4VJ1TkeId6Uoho_e80M7A
Source
Tiesmaa, Tuovinen. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-09-29
Akkavaara näkymätön mailma eetnisyys paikannimi
Swedish
naturnamn i Skaulo
Finnish
Akkavaara
Part of speech
erisnimi
Other
Se Kuoratsvaara. Samma person menar att vattengudens kvinna bor i Akkavaara.
Source
Edvin Johansson, Skaulo 1969. Bd 1432, 1910. Writen down by Birger Winsa
Edited
2022-07-02
Puoltikasvaara paikannimi näkymätön mailma eetnisyys satu
Swedish
by i Gällivare, norra delen av kommunen
Finnish
Puoltikasvaara
Part of speech
erisnimi
Other
I Puoltikasvaara fanns den största härskaren, en björn. Man kunde dock ej säga detta direkt. Björnen har haltians kraft och fick stöd av de andra gudarna.
Source
Edvin Johansson, Skaulo 1969. Bd 1432 1910. Writen down by Birger Winsa
Edited
2017-02-18
lannankieli jellivaaransuomi eetnisyys
Swedish
jukkasjärvifinska, kvänska
Part of speech
substantiivi
Other
Termen används av en del politiskt medvetna aktivister i Kiruna.
Source
Writen down by Birger Winsa 2010-06-01
Edited
2013-04-13
lapinpeski vaate eetnisyys lainasana-saame
Swedish
samekolt
Finnish
peski
Places
Inari
Source
Elias Viippola. Writen down by Birger Winsa
Edited
2018-01-06
Lihmäjärvi satu paikannimi näkymätön mailma eetnisyys
Swedish
naturnamn i Moskojärvi
Finnish
Lihmäjärvi
Part of speech
erisnimi
Other
Samerna hade en offersten i Lihmäjärvi.
Source
J. Johansson, Moskojärvi. Bd 1435 1891. Writen down by Birger Winsa
Edited
2017-02-18
hilkka eetnisyys
Swedish
samekvinnas huvudduk, huckle
Finnish
lapinnaisen päähine
Part of speech
substantiivi
Example
Meän kieltä 1986: mikkä oon punasen sini kellokukkasen hilkan alta karahneet Net putoava kuitenki 256
Source
Muonionsanoja. Muoniolainen mies 2006.. Writen down by Lars Lampinen, Nikupeteri
venni lempinimi/haukkumanimi lainasana eetnisyys slangi
Swedish
svenne, svensk (nedl)
Finnish
hurri
Part of speech
substantiivi
Places
Haparanda
Example
Haparanda: Tämä venni niinkö haukkkumasanana, tulee varmaan sven tai svennestä, nykyään svedu aika pehmeä muoto, svedupelle pahempi.
Other
Motsvarar mer allmänna hurri. Se vonnu. Kan vara grunden för ordet vonnu. Sanoin väärin, vunukka(venäjäksi vnuk) on lapsenlapsi.
Source
Tapio Salo, Haparanda. Writen down by Birger Winsa
Edited
2014-04-30
Karkumasaari paikannimi näkymätön mailma eetnisyys satu
Swedish
naturnamn i Moskojärvi
Finnish
Karkumasaari
Part of speech
erisnimi
Other
Två samer bodde i Moskojärvi på varsin sida av sjön. Blev avundsjuka av fisket i sjön. Den ena mördades. Huvudskelettet hittades i Pikkusaari. Mördaren flydde till Heikkamaanvuoma, Karkumasaari. Nivan maija blev kvar och Moskojärvi som by uppkom. Alla var samer ända till vägen kom.
Source
J. Johansson, Moskojärvi. Bd 1435 1891. Writen down by Birger Winsa
Edited
2017-02-18
kotasiljo huusholli eetnisyys luonto
Swedish
kåtaområde, kåtagårdsplan, kåtavall
Finnish
lavvoalue, kotapiha, kotapelto
Part of speech
substantiivi
Other
stf. kotakenttä, kodan piha. Siljo 'nertrampad plats'
Source
Yliperän sanakirja. Oiva Arvola, Lars Lampinen, Unbyn Boden. Writen down by Birger Winsa
Edited
2017-03-05
verikirves lempinimi/haukkumanimi fraasi eetnisyys loru
Swedish
ryssen med en blodig yxa
Part of speech
substantiivi
Places
Tornedalen
Example
Tornedalen: kainulainen karppisääri, venäläinen verikirves, tappoi isän tappoi äitin.
Other
i ramsa,
Source
I Tuovinen. Writen down by Birger Winsa
Edited
2020-04-05
jojata hautajaiset näkymätön mailma eetnisyys laulu
Swedish
jojka
Part of speech
verbi
Places
Parakka
Example
Parakka: jos lapset jojkavat ja ovat liikutuksissa siitäki kuolemaa tullee.
Other
Joikkaus oli kielettyä pakanan laulua, kirkon mukhaan.
Source
Writen down by I. Tuovinen
Edited
2013-07-18
mustilaispojan munat on oven raossa jellivaaransuomi fraasi eetnisyys sanaparsi lempinimi/haukkumanimi
Swedish
fras, ordspråk
Finnish
mustilaispojan munat on oven raossa
Places
Jellivaara
puukstaavi lainasana eetnisyys kirjakieli
Swedish
bokstav
Finnish
kirjain
Part of speech
substantiivi
Example
Puukstaavit eli buukstaavit on ruottin kielessä. Moni meänkielinen ei omista puukstaavia.
Other
Barnens och meänkielitalarnas språk är ett med verkligheten. Vi vet i ett otal tester att för barn är orden samma som verkligheten. Om du frågar barn om kossan kan kallas för mossa säger de: - Nej. Ty då är det inte längre en kossa. Samma, men i mindre grad gäller för meänkieli. Finska ord är nästan som orden på meänkieli, men inte exakt och därmed förloras den intuitiva förståelsen. När man formar ett grammatiskt filter med bokstäver börjar orden vara avbilder av naturen. Avbilden kallas för kultur och narrativ, beroende på synvinkeln. Varje språkgemenskap strukturerar egna narrativ. Dekonstruktivisten Jacques Derrida har förklaringen till varför pajalaborna inte kan läsa på meänkieli, trots att de är litterata på svenska. Meänkieli bär inget samhälle som förmedlar sammanhang. Alla mentala påhitt är inte separata processer utan tillhör den struktur som utvecklas i en specifik kunskapsrationell kollektiv struktur! Svenska språkets bokstäver är därför inte samma som på meänkieli. Trots att de är samma bokstäver. Därför kan pajalaborna inte läsa på sitt modersmål, trots att de äger instrumentet på svenska. Svenska språkets bokstäver formar ett gestaltseende och självmedvetande som inte enkelt kan överföras till ett annat språk. 1800-talet finns i min meänkieli. 2020 i min svenska. Svenskans bokstäver formar ett narrativ. Finska språkets bokstäver ett andra narrativ. Meänkielis bokstäver strukturerar ett tredje narrativ. Tre olika diskurser som förstår, trots att de är samma bokstäver. Ett materialiserat och ett spirituellt andligt medvetande hos en pajalabo. Det svenska jaget söker vara herre i sitt eget hus i en offentlig miljö. Meänkielijaget är en tjänare i den enkla vardagen. Mer i Winsa, Birger 2020. Liberal kulturrasism. Skogås.
Source
Writen down by Birger Winsa
Edited
2020-10-11