Paulaharju, S. (1922). Lapin muisteluksia. Helsinki: Kirja. Boken belyser många dialektala ord från bägge sidorna av övre Tornedalen och Muonioälvdal, exempelvis Kolari, Muonio, Kittilä, Karesuanto, Naimakka och Enontekiö..
Writen down by Järämä-Satter
Suomensuomalainen puhhuu suomensuoma ja on oikea suomalainen. Suomensuomea on vaikea ymmärtää meänkielisillä koska heilä ei ole kirjakielen koulutusta. Het ei ossaa lukea eikä kirjottaa meänkieltä eikä suomea.
Paulaharju, S. (1961). Kiveliöitten kansaa: Pohjois-Ruotsin suomalaisseuduilta. 2. Paino. Porvoo: ”Ord från ordlistan i slutet av boken (Outoja sanoja)”. Ord från främst Malmfälten/övre Tornedalsregionen..
Writen down by Järämä-Satter
”tavallinen nimitys Peräpohjassa, tarkoittaa aito lappalaista, joka asuu kodassa." - S.P
Source
Paulaharju, S. (1922). Lapin muisteluksia. Helsinki: Kirja. Boken belyser många dialektala ord från bägge sidorna av övre Tornedalen och Muonioälvdal, exempelvis Kolari, Muonio, Kittilä, Karesuanto, Naimakka och Enontekiö..
Writen down by Järämä-Satter
Dearga är samiska ordet för gödsel, som lär vara närmast besläktade samiska ord för ortnamnet Täräntö. Lanta är det finska ordet för gödsel. Lantalainen är således Jordbrukare, gödselspridare eller gödselfolket helt enkelt. Folket som gödslar sina åkrar och rovland. Täräntöläinen är jordbrukare. Täräntö är jordbruk/gödselstack. Äldre försök till beskrivning: ett samiskt ord. Finskans tärkkä, skarp kurva. Där Tärendö älv rinner ut i Kalix älv är det en skarp kurva. Bönder och renskötare hittar inte på ord utifrån några intellektuella resonemang. Forskarna vågar inte tänka på det jordnära sättet som förklarar det mesta. Det finns inte en forskare i språkvetenskap som förklarar täräntö, täräntöläinen och lantalainen utifrån det mest uppenbara perspektivet. De fruktar att själva ha en nedlåtande syn på tornedalingar. När det finns två parallella exempel räknas det i språkvetenskapen som ett accepterat antagande. Här har vi gott stöd för denna enkla slutsats. Lantalainen och täräntöläinen har samma betydelse. Gödselspridarna åt majrovor och senare potatis som vuxit i mänsklig avföring och kogödsel. Detta var en förfärande syn för samer som inte kunde tänka sig blanda ihop mat med avföring. Därav nedlåtande ord för jordbrukare, som var en gödselspridare som plöjde åker och odlade majrovor i den egna avföringen. Denna association kan vara orsak till att meänkielis ord för gödsel är sonta, inte längre lanta, eftersom de själva är lantalaisia. Se mer i lantalainen, Lannavaara.
Mest troligt bara i uttryck: ”laiska nukkuja” - S.P
Source
Paulaharju, S. (1922). Lapin muisteluksia. Helsinki: Kirja. Boken belyser många dialektala ord från bägge sidorna av övre Tornedalen och Muonioälvdal, exempelvis Kolari, Muonio, Kittilä, Karesuanto, Naimakka och Enontekiö..
Writen down by Järämä-Satter
Birger Winsa. Att sjunga in det nya året förekom ännu under 1950-talet och kanske senare. Enligt Ingvar Oja som själv deltog var det ett tiotal unga män i Kainulasjärvi. Enligt Ingemar Tillberg i Kainulasjärvi sjön hans far Helge Tillberg in det nya året ännu under 1960-talet. Unga män gick från hus till hus på nyårsafton. Fick ofta en sup och blev stundtals lite skråliga och sjöng rentav för mycket. Om de inte blev insläppta hade de ibland mer elaka sånger som de sjöng utanför huset. Allt var på finska och sångerna var psalmer. Meile ilon ovet aukaset var en psalm. Elof Nordmark, Narken: Det här pågick till kanske mitten av 40:talet. Järvis skönsjungande Pojat veisasit nyårsafton hemma, men till trettondagsafton kom dom till Narken börja i norrändan av byn. Jag vet inte hur långt dom kom men de avslutade hos Hian Alma som måste ordna så att de kom hem på morgonen. Sången utanför dörren var först en lågmäld sång som steg allt eftersom tills dom kom till Meile ilon ovet avatkaa. Då skulle man öppna dörren och dom kom in och sjöng färdigt. Plus en sång till innan man önskade Hyvvää Joulua ja Jumalan Rauhaa. Öppnade man inte då sjöng dom Ah köyhän Juutaksen sukkaa josta ej pietä lukkua. Jos olet köyhän juuthaan sukua joista ej pietä lukua, sjöng dom om man inte öppna dörren efter meile ilon ovet aukaskaa. Hasse Alatalo menar att man sjöng: Voi köyhän juuthaan sukua ko tet ei meistä piä lukua. Även denna psalm sjöngs i Vettasjärvi: 536, Kristus, valo valkeuden. https://virsikirja.fi/virsi-536-kristus-valo-valkeuden/. Bach blev en väl invävd och naturlig del av den tornedalska kulturen. Bertil Reinhold Isaksson: Sattajärvessä, mulle oon kerrottu, kuljethiin talosta talhoon ja laulethiin virsiä, ryyppöjä ei tarjottu. Lars Ylvin: Förekom även i Kompelusvaara och ödegården Isohuhta. Har några skrivna berättelser därifrån! Veikko Pahajoki: Nuutinpäivänä 13 /1 tehtiin tuon mallisia käyntejä talosta talhoon Suomessa.
Pihturi kallades den som i sångkören och som stängde dörren efter ett besök hos ngn man sjungit hos.
Other
Vertaa pihturi. Uuvenvuenaattona laulethiin sisäle uuvenvuen vielä 1960-luvula Kainulasjärvessä. Laulethiin jopa loppiaisaattona Narkauksessa. Näyttää olla outoa iänpuolela.
Source
Elof Nordmark, Narken. Hasse Alatalo, Bertil Isaksson med flera. Vettasjärvi. Birger Winsa, William Snell..
Writen down by Birger Winsa
Airila, M. (1912). Äännehistoriallinen tutkimus Tornion murteesta: Murteen suhdetta Suomen muihin murteihin silmälläpitäen. Sana..
Writen down by Järämä-Satter
Örten kvanne har länge använts som läkeväxt och krydda i Norden. Redan under vikingatid odlades kvanne i särskilda kvanngårdar och den har varit skyddad i lag i Norge och på Island. I den samiska traditionen användes fjällkvanne framför allt för att ge renmjölken längre hållbarhet. De första årsskotten åts direkt eller förvälldes, hackades och blandades med renmjölken som därefter förvarades i träkaggar eller i renmagar som grävdes ner i marken. Rot och stjälk kunde också torkas och sparas inför vintern för att användas som krydda i fisk- och kötträtter. Fjällkvanne är även idag en omtyckt och använd ört. Nordiska museet
Paulaharju, S. (1961). Kiveliöitten kansaa: Pohjois-Ruotsin suomalaisseuduilta. 2. Paino. Porvoo: ”Ord från ordlistan i slutet av boken (Outoja sanoja)”. Ord från främst Malmfälten/övre Tornedalsregionen..
Writen down by Järämä-Satter