Results

lappea luonto jellivaaransuomi lainasana-saame
Swedish
flat, platt, bred
Part of speech
adjektiivi
Places
Gällivare kommun
Example
Lappeasuanto, Lappeaskoski
Other
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Source
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-04-25
latni luonto jellivaaransuomi puu lainasana-saame
Swedish
en späd björk
Part of speech
substantiivi
Places
Gällivare kommun
Example
Latnivaara
Other
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Source
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-04-25
leipo luonto jellivaaransuomi puu lainasana-saame
Swedish
al (trädslag)
Part of speech
substantiivi
Places
Gällivare kommun
Example
Leipojärvi
Other
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Source
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-04-25
lessu luonto jellivaaransuomi elläin lainasana-saame
Swedish
rävlya
Part of speech
substantiivi
Places
Gällivare kommun
Example
Lessuvaara
Other
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Source
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-04-25
lieko luonto jellivaaransuomi puu lainasana-saame
Swedish
vindfällt träd, kan även betyda låga
Part of speech
substantiivi
Places
Gällivare kommun
Example
Liekojärvi
Other
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Source
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-04-25
lietikka luonto jellivaaransuomi kasvi lainasana-saame
Swedish
blomma
Part of speech
substantiivi
Places
Gällivare kommun
Example
Lietikkajärvi
Other
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Source
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-04-25
liina luonto jellivaaransuomi lainasana-saame
Swedish
vit, ljus
Part of speech
adjektiivi
Places
Gällivare kommun
Example
Liinajoki
Other
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Source
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-04-25
linnunpelto luonto kasvi
Swedish
en slags björnmossa täkt av sporkolonier
Part of speech
substantiivi
Places
Övre Tornedalsregionen
Other
"Linnunpelto" är bokstavligt översatt "fågelfält". Växten är lik ett fält med fågeldun.
Source
Paulaharju, S. (1961). Kiveliöitten kansaa: Pohjois-Ruotsin suomalaisseuduilta. 2. Paino. Porvoo: ”Ord från ordlistan i slutet av boken (Outoja sanoja)”. Ord från främst Malmfälten/övre Tornedalsregionen.. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-06-04
lissma luonto jellivaaransuomi lainasana-saame
Swedish
skogsklädd bergsida under kal brant
Part of speech
substantiivi
Places
Gällivare kommun
Example
Lissmajärvi
Other
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Source
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-04-25
luhtaheinikko luonto kasvi
Swedish
mjuk gräsmark
Part of speech
substantiivi
Places
Övre Tornedalsregionen
Other
“sama ku saraheinikko” - S.P
Source
Paulaharju, S. (1922). Lapin muisteluksia. Helsinki: Kirja. Boken belyser många dialektala ord från bägge sidorna av övre Tornedalen och Muonioälvdal, exempelvis Kolari, Muonio, Kittilä, Karesuanto, Naimakka och Enontekiö.. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-06-12
luokti luonto jellivaaransuomi vesi lainasana-saame
Swedish
vik
Part of speech
substantiivi
Places
Gällivare kommun
Example
Luoktivuoma
Other
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Source
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-04-25
luppu luonto jellivaaransuomi lainasana-saame
Swedish
naturlig stig eller inskärning i sluttning som underlättar färd
Part of speech
substantiivi
Places
Gällivare kommun
Example
Luppuvaara
Other
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Source
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-04-30
lyömykset luonto elläin
Swedish
ett björnide som börjas göra i ordning
Part of speech
substantiivi substantiivi monikko
Places
Övre Tornedalsregionen
Source
Wanhainen, W.L. (1971). Kansanelämää Norrbottenin suomalaisseuduilla. Luleå.. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-05-30
läpikäypä luonto
Swedish
genomgång, passage
Part of speech
substantiivi
Places
Gällivare kommun
Example
Läpikäypäjärvi
Source
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-04-30
lätäkkö luonto vesi
Swedish
dypöl på myr
Finnish
hete
Part of speech
substantiivi
Places
Kainulasjärvi
Example
Haukivuomala on paljon lätäköitä. Lätäköitä on enimäksheen vuomila.
Source
Birger Winsa. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-09-19
maila luonto jellivaaransuomi lainasana-saame
Swedish
fint slem, även stav
Part of speech
substantiivi
Places
Gällivare kommun
Example
Mailajänkkä
Other
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Source
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-04-30
mehta jellivaaransuomi luonto vukaalharmunii
Swedish
skog
Finnish
metsä
Part of speech
substantiivi
Places
Nattavaara-området
Source
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Writen down by Birger Winsa
Edited
2022-04-07
mortukka luonto jellivaaransuomi puu lainasana-saame
Swedish
ställe med vindfälld skog, hygge
Part of speech
substantiivi
Places
Gällivare kommun
Example
Naturnamnet Iso Mortukka
Other
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Source
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-04-30
muorje luonto ruoka jellivaaransuomi kasvi lainasana-saame
Swedish
bär
Part of speech
substantiivi
Places
Gällivare kommun
Example
Muorjevaara
Other
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Source
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-04-30
murikko luonto
Swedish
snårskog
Part of speech
substantiivi
Places
Meänkielen sanakirja Meänkieli; Tornionlaakso
Other
Stfi. murrokko
Source
Writen down by 2006-02-12 Lars Lampinen
musteta luonto
Swedish
mörkna
Part of speech
verbi
Places
Kemi, Kainulasjärvi
Example
Kemi Kemi, Kainulasjärvi, jo mustenee taivas
Other
synonyymi mustua
Source
Rovaniemi, mailma musteni silmisä. Writen down by I. Tuovinen, Miettinen, Artimo
myräkkä luonto
Swedish
dåligt väder
Part of speech
substantiivi
Places
Kemi
Example
Kemi Kemi, s-oli aika kolo myräkkä
Source
Writen down by Miettinen
mäenniska luonto
Swedish
backkrön
Part of speech
substantiivi
Places
Kemi
Source
Writen down by Miettinen
naaraskuusi luonto puu kasvi
Swedish
en gran där grenarna sitter långt ner
Part of speech
substantiivi
Places
Malmfälten och övre Tornedalen
Source
Paulaharju, S. (1961). Kiveliöitten kansaa: Pohjois-Ruotsin suomalaisseuduilta. 2. Paino. Porvoo: ”Ord från ordlistan i slutet av boken (Outoja sanoja)”. Ord från främst Malmfälten/övre Tornedalsregionen.. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-06-04