Det finns två sorter. 1 Verimakkara: Som gjordes av ister, blod, mjöl, salt som fylldes i tarmar från ko, ren, får (fjälster som det heter med ett finare språk). 2. Pylsy: Samma procedur men man fyllde en av kons magar/renmage. Den lurviga sidan utåt. Det knastra när man åt magskinnet. Såg ut som en stor grålurvig motbjudande fylld påse i grytan. Mycket god! Den bästa "korven" Pylsy betyder pölsa, men det var kokt fylld mage. Än bättre när man stekte dem i skivor efteråt och åt med lingonsylt. Delikatesser av bästa slag. Massor av feta kalorier. Det sades att man inte behövde äta på en vecka efter en rejäl festmiddag. med blodkorv och pylsy. Ofta hade man blodpalt bredvid. Lika gott att steka i skivor efteråt. Lite mer info på
Svappavaara, Vittanki, Kompelusvaara, Sieppijärvi, Alatornio, Tornedalen, sillon ku karhuu purree kuusen juurta se sannoo kettu että voi henei (hänen) jalkaa puret, Rovaniemi, Simo, Kittilä, Kemi. Pauki, voi parantaa näköa ja markariini huonontaa
Other
smör gjordes även av renmjölk, blev talgigt och var inte bra, men i brist på bättre,
Source
Johan Andersson, f 1900, Pauki.
Writen down by Hämäläinen, Räsänen, Syrjänen, Paloheimo
Örten kvanne har länge använts som läkeväxt och krydda i Norden. Redan under vikingatid odlades kvanne i särskilda kvanngårdar och den har varit skyddad i lag i Norge och på Island. I den samiska traditionen användes fjällkvanne framför allt för att ge renmjölken längre hållbarhet. De första årsskotten åts direkt eller förvälldes, hackades och blandades med renmjölken som därefter förvarades i träkaggar eller i renmagar som grävdes ner i marken. Rot och stjälk kunde också torkas och sparas inför vintern för att användas som krydda i fisk- och kötträtter. Fjällkvanne är även idag en omtyckt och använd ört. Nordiska museet
Innan gafflar kom till användning åt man potatis med stickor som var och en täljde till sig själv. Stickorna förvarades i ett ställ på väggen, sk. ”värkkilö”.
Source
Wanhainen, W.L. (1971). Kansanelämää Norrbottenin suomalaisseuduilla. Luleå..
Writen down by Järämä-Satter