Results

voijella
Swedish
gugga, slå
Part of speech
verbi
Places
Kainulasjärvi
Source
Writen down by I. Tuovinen
voijeöljy
Swedish
smörjolja
Part of speech
substantiivi
Places
Kainulasjärvi
Source
Writen down by I. Tuovinen
voikirpale
Swedish
smörklick
Part of speech
substantiivi
Places
Kainulasjärvi
Source
Writen down by I. Tuovinen
voikko hevonen
Swedish
bunt och vitfärgat hår? gulfärgad häst
Part of speech
substantiivi
Places
Kompelusvaara, Kainulasjärvi, Kompelusvaara
Source
Writen down by I. Tuovinen
voimahammas näkymätön mailma ruumis
Swedish
tand
Part of speech
substantiivi
Places
Kainulasjärvi
Other
v avlidna ryckte man ibland voimahammas ur munnen och la den i nåjdens multasäkki, den gav kraft mot jävlar
Source
Writen down by I. Tuovinen
voimaheinä kasvi
Swedish
näringsrikt hö
Part of speech
substantiivi
Places
Kainulasjärvi, rakenuksessa tulevat voimaheinät
Source
Writen down by I. Tuovinen
voimata rakenus
Swedish
reparera, förstärka, renovera
Finnish
korjata, panna kuntoon
Part of speech
verbi
Places
Kainulasjärvi5, Narkaus1
Source
Writen down by B. Winsa: ordbok
Edited
2021-03-20
voinkorjuupenkki
Swedish
bänk
Part of speech
substantiivi
Places
Kainulasjärvi
Source
Writen down by I. Tuovinen
voipaakelsi ruoka
Swedish
smörbakelse som erbjuds gäster och udner festliga tillfällen
Part of speech
substantiivi
Places
Kainulasjärvi
Source
Writen down by I. Tuovinen
voipanen
Part of speech
adjektiivi
Places
Kainulasjärvi
Source
Writen down by I. Tuovinen
voisaavi
Swedish
mindre smörtråg där vintersmör eller försäljningssmör förvaras och samlas
Part of speech
substantiivi
Places
Kainulasjärvi
Source
Writen down by I. Tuovinen
voivaaka
Swedish
smörvåg
Part of speech
substantiivi
Places
Kainulasjärvi, keri, ristit, rihmat
Source
Writen down by I. Tuovinen
volemat
Swedish
båda
Part of speech
substantiivi monikko
Places
Kainulasjärvi
Example
Oleks ottanut volemat haravat myötä? (Har du tagit med båda räfsorna?)
Other
hörde min farbror använda det istället för molemat ( sv.båda). s
Source
Writen down by Nils Lampa
vongata jahti
Swedish
lurpassa, vaka, stå på pass
Part of speech
verbi
Places
Narkaus6, Kainulasjärvi
Source
Writen down by B. Winsa: ordbok
vongata jahti
Swedish
lurpassa, passa, stå på pass
Part of speech
verbi
Places
Kainulasjärvi: ylheinen san.; Alatornio, Kompelusvaara, Kätkäsuanto, Ylitornio, Vanhaa, Kolari, Jukkasjärvi
Example
Alatornio, (ylheinen), Kompelusvaara, Kätkäsuanto, Ylitornio, (vanhaa sana), Kolari, Jukkasjärvi: Vuongottaa
Other
Främst jaktterm. Vertaa vuongottaa.
Source
Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-05-27
vonkamies ihminen
Swedish
vakt, kontrollant, uppsyningsperson (bevaka och ingripa i ngt, främst flottningsterm, att ej bröten uppstår i fors)
Part of speech
substantiivi
Places
Kemijärvi, Kittilä; Kainulasjärvi, Alatornio
Source
Writen down by Meriläinen, Anthoni
vonnu lainasana eetnisyys lempinimi/haukkumanimi
Swedish
finnpatrask, finnpajsare (gammalt)
Part of speech
substantiivi
Places
Tornionlaakso, Malmikentät; Suomen, Kainulasjärvi
Example
Nuot Suomen vonnut taas tulevat. Pirun vonnut! Kainulasjärvi: tuli taas noita Suomen vonnuja kylhään. Pirukhaan kun ei pysy kotona!
Other
Kans vonno. Se venni och venakko. Möjligen en förvrängning av venakko, gammalt nedlåtande ord för ryss. Från finska venäläinen, ryss. Kan även varar av ryska vnuk, karelska vunukka som betyder barnbarn. Ryska vnuk betyder barnbarn (manlig). Kvinnlig barnbarn blir ryska vnutjka. Det finns inga andra betydelser. Verbet vonjat är ryska och betyder lukta dåligt. Kan även vara från detta ord. Finska Tornealen har ordet vanja för rysk soldat. Och det lär finnas ett gammalt ryskt ord vodniak som lär betyda rysk soldat. Jämför med vatnik som används i Ukraina, nedlåtande om ryssar, Ordet vonnu användes allmänt i Tornedalen fram till 1970-1980-talen, men lär förekomma fortfarande i Haparanda-Tornio. Betecknade nedlåtande en finne. I viss mån jämförbar med finska hurri. Har dock ej använts de senaste decennierna, enligt vissa uppgifter. Har kopplingar till moderna ord som porstuasuomalainen, finskvänliga tornedalingar. Se även rajarasismi och rasifieerinki. Jämför med ordet spinkribba som var ett skällsord på finsktalande tornedalingar bland flottare i Pite älv under 1940-talet. Nämns i filmen Här har du ditt liv av Jan Troell. Det nämns inte om det var finnar som var spinkiga eller enbart om Eddi Axberg som spink-ribba. Slagsmål blev det i varje fall.
Source
Writen down by Birger Winsa
Edited
2023-03-19
voukuttaa
Swedish
entonigt skällande (hund)
Part of speech
verbi
Places
Kainulasjärvi, voukuttaa haukkua
Source
Writen down by I. Tuovinen
vuohi hevonen
Swedish
hovled
Part of speech
substantiivi
Places
Kainulasjärvi6
Source
Writen down by B. Winsa: ordbok
vuolasta
Swedish
tälja hastigt ett spån
Part of speech
verbi
Places
Kainulasjärvi
Source
Writen down by I. Tuovinen
vuori luonto
Swedish
stort klippigt berg
Part of speech
substantiivi
Places
Kainulasjärvi, Kompelusvaara
Example
Kainulasjärvi, ja pohjastuuli kaikhiin kylmin ku net oon jääävuoret niin lähelä, Kompelusvaara se oli viistoista syltää korkeampai vuortem päällä (Noaks ark, kansanusko), Sieppijärvi, (ylheinen), Alatornio, (ylheinen), Täräntö, net oon isomia vuoret, ei niitä täälä,
vuorolankanen vaate
Swedish
trådar med flera olika färger
Part of speech
substantiivi
Places
Kainulasjärvi
Source
Writen down by I. Tuovinen
vuotava
Swedish
läckande
Part of speech
adjektiivi
Places
Kainulasjärvi
Source
Writen down by I. Tuovinen
vähemistö eetnisyys kieli
Swedish
minoritet
Finnish
vähemmistö
Part of speech
substantiivi
Places
Kainulasjärvi
Example
Vähemistö eli minuriteetti? Ruottissa on viis vähemistöä: saamelaiset, tornionlaaksolaiset, suomenruottalaiset, juutalaiset ja romanit.
Other
Svensk sarkofagpolitik söker forma tvåspråkiga tornedalingar som bara kan svenska Tornedalingar med svenska namnformer hävdar att Svenska Tornedalingars Riksförbund är ute och cyklar när man fått till stånd en s k sanningskommission om en sekelgammal diskriminering av dem som minoritet. Ingen har någonsin blivit förtryckt, eller lärt sig att skämmas för att man kan finska. Ingen har blivit ryckt i håret eller nypt i örat när man talade finska på skolgården. I min hemby Kainulasjärvi var det Matti Kenttä som stod och lurpassade bakom skolknuten och tjuvlyssnade om man talade finska. Han ryckte fram och slet i håret eller nöp i örat och förbjöd barnen tala finska. Detta hände under 1950-talet. Senare blev Kenttä stor anhängare av meänkieli. Men här kommer nu sanningen fram av dem som aldrig ens forskat om ämnet och som kommer från Tornedalens medelklass där man förstås var välanpassad och talade svenska i hemmet. Månne om en professor i molekylärbiologi vet extra mycket om förtryck, diskriminering och skam? Vad har titlarna med saken att göra om de inte tillhör forskningsområdet? Svensk språkpolitik ville utveckla tvåspråkiga tornedalingar (säger professorerna), men resultatet blev enspråkighet. Hur utvecklar man tvåspråkighet om det var förbjudet att läsa finska i folk- och grundskolan ända fram till början av 1970-talet? Alla blev analfabeter i sitt modersmål. Är analfabetism ett intellektuellt instrument som utvecklar tvåspråkighet? De lärde sig skämmas för sitt modersmål pga att de inte kunde tala, läsa eller skriva på riktig finska, eller finlandsfinska. Man kunde bara vår finska, eller vårt språk, sa man och tittade mot golvet med nerböjt huvud. Idag vill man återigen ha tvåspråkiga tornedalingar, men det fördolda målet är fortfarande Svensk sarkofagpolitik med en vacker och rikt ornamenterad gravkammare för finska och meänkieli. Man vill ha tvåspråkiga tornedalingar som bara kan svenska. Fejkpolitik kallas dylikt idag. Om sådant vet inte en professor i molekylärbiologi mycket om. I språkgränsen finns Överkalix kommun där man talade bara svenska. Överkalixborna säger idag att de ansåg oss finsktalande vara andra klassens människor. Flickorna i Överkalix ville därför inte dejta med finsktalande pajalabor. Unga män som bara kunde svenska, och s k bonska, hade hög status hos Pajalas flickor. De lärde sig detta förakt av svenska staten. Svensk socialdarwinism ansåg oss vara intellektuellt efterblivna med låga IQ-tal som man kunde påvisa långt efter att man bara talade svenska. Ett antal tornedalingar blev utsatta för skallmätning som skulle bevisa varför vi var genetiskt mer korkade. Det var samtidens uppfattning om minoriteter över hela Europa. Redan under 1800-talet ansåg t ex Friedrich Engels och Karl Marx att Europas minoriteter var "rasmässigt avskräde" som Engels fick till det. I USA ansågs finnar vara gulhåriga mongoler. Sverige avvek inte från det synsättet. På en populär utställning i Stockholm skrev svensk rasism 1919 på en skylt: Känn dig själv i din släkt och i ditt folk! Sverige var världsledande med en professor i rasgenetik som dessutom var nazist som for runt och mätte skallar på samer och tornedalingar under de mest förnedrande former. Man mätte öron, näsa, käke, skallstorlek och andra fysiska drag. Man låtsades om att man mätte skallformen. Kortskalliga skulle vara mer idioter. Men det var storleken på hjärnan man ville mäta. Det antogs helt grundlöst att vi var småskalliga. Hitler utvecklade Sveriges koncept. Studieobjekten som antogs ha småskallar tvingades klä av sig nakna och stå där framför forskarnas studier. Mycket förnedrande familjebilder togs på mormor, farfar, mor, far och barn helnakna. Fotona finns kvar. Dessa bilder skulle bevisa att vi var genetiska småskalliga idioter med även andra fysiska egenskaper som bevis. Nu är det återigen professorer från en rad andra områden som inte forskat om sakfrågan som med sina titlar skall ge tyngd åt åsikter som saknar annan grund än medelklasshemmets vardagsliv. Nazisten Herman Lundborg var en högt ansedd professor. Jag studerade ett tag kartor över spridningen av småskalliga i Sverige. (Dessa finns!) Runt Uppsala universitet fanns det gott om sådana, men dessa avvisades av Lundborg som undantag. Jag är personligen övertygad om att nazisten Lundborgs andra mer fördolda uppgift var att samla adresser på folk som skall förintas när nazisterna får makten i Sverige. Universitetsfolk hyllade nazismen och motsatte sig invandring av judar. Det påstås att man även kartlade hemadresser bland hembiträden som arbetade i judiska hem. Så att de inte skulle kunna gömma sig när tiden kommer. Lika vilsegången som Lundborg, är dessa professorer i områden som de saknar sakkunskap om. Det är inte en slump att alla undertecknade har svenska efternamn och har (mer eller mindre) medelklassbakgrund. De som behöll Vaaranperä, Oja, Vinsa och Aidanpää hade svårare att få jobb, blev mer mobbade i södra Sverige, och var oftare från arbetarfamiljer. Deras förtroendekapital var lägre eftersom finska namnformer associerades med småskallighet och låga IQ-tal. På samma sätt äger idag Mohammed svårigheter att få jobb, men inte längre utifrån genetisk efterblivenhet, men utifrån en allomfattande kulturrasism som finns i Sverige. Mer ingående diskussioner om kulturrasism, diskriminering och språkplanering i: Winsa, Birger 2020. Liberal kulturrasism, Skogås. Winsa, Birger 2020. Diskriminering av finsktalande i Sverige. Omarbetad upplaga. Skogås. Winsa, Birger 2005. Language Planning in Sweden. I Kaplan, R.B & Baldauf, R. B. Jr (red.). Language Planning & Policy in Hungary, Finland and Sweden. Birger Winsa Ss. 233-330. Europe Vol 1. Clevedon: Multilingual Matters. Winsa, Birger 2001. Kärleken är varken blind eller döv. Genusobalans i giftermål över språk- och kulturgränser i Tornedalen och Kalixbygden. I Brändström, Anders & Winsa Birger. Två uppsatser om nordsvenska giftermålsmönster. Ss 39-83. Skrifter från forskningsprogrammet "Kulturgräns Norr". Kulturens frontlinjer 19. Umeå universitet. Winsa, Birger 1997. Från ett Vi till ett Vi och Dom. Torne älv som kulturgräns. I Winsa, Birger & Korhonen, Olavi. Språkliga och kulturella gränser i Nordskandinavien. Två uppsatser. Kulturens frontlinjer. Pp 5-52. Skrifter från forskningsprogrammet "Kulturgräns Norr" 7. Umeå universitet.
Source
Birger Winsa. Writen down by Birger Winsa
Edited
2020-10-07