Results

Ryssänkursu paikannimi näkymätön mailma eetnisyys satu
Swedish
naturnamn i Moskojärvi
Finnish
Ryssänkursu
Part of speech
erisnimi
Other
Det kom ryssar för att härja till Moskojärvi under 1700-talet. De sökte efter krigsbyte. En stor grupp kom till platsen som kallas numera för Ryssänkursu. Lurades dit av samer som samlat mycken sten på bergstoppen. En guidade ryssarna dit. Alla dog av stenregnet. Före vapnens tid. Senare kom ryska flyktingar. Även de mördades. De första samerna kom från Litauen, Lettland via Finland. Mongoler var de. Andra kom från Tyskland när det var fastland mellan Danmark och Sverige.
Source
Olov Reinfors, Moskojärvi 1896. Writen down by Birger Winsa
Edited
2017-02-18
hiisi näkymätön mailma
Swedish
väsen, vålnad
Finnish
kummitus
Part of speech
substantiivi
Places
Kainulasjärvi
Example
Kainulasjärvi: Painu hiitheen. Hiienkallio.
Other
Vertaa hissi. Hiisi on paikannimissä.
Source
Ord ur Hilja Kallioniemis verk, Birger Winsa. Writen down by Pekka Nikupeteri
Edited
2013-07-22
lemmin jellivaaransuomi näkymätön mailma eetnisyys vukaalharmunii
Swedish
varm
Finnish
lämmin
Part of speech
adjektiivi
Places
Jellivaara
Example
Jellivaara: koirankuontolainen se on lempimissa maissa.
Other
Kans lämmin.
Source
Writen down by I. Tuovinen
Edited
2013-05-04
maahinen näkymätön mailma
Swedish
mytisk, sägenomspunnen underjordiskt väsen
Finnish
maanalainen taruolento
Part of speech
substantiivi
Source
Lapin sanoja. Ord ur finsk nätsida.. Writen down by Lars Lampinen
pihlajanmarja ruoka metesiini näkymätön mailma
Swedish
rönnbär
Part of speech
substantiivi
Example
Kainulasjärvi, kusiumpheen pihlajanmarjoja, veen kans, että se tullee vetheev voima, Kemi
Other
Användning. Rönnbärsgelé är välbekant, men förr syltades också frukterna eller användes vid brännvinsbränning. Rönnbär ansågs vara verksamt mot såväl njursten som skörbjugg. Veden gav bra slöjdvirke och bladen utnyttjades som vinterföda till boskapen. Rönn odlas ofta i parker och trädgårdar och flera olika namnsorter förekommer, till exempel sötrönn ('Edulis') och pelarrönn ('Fastigiata').
Source
Writen down by I. Tuovinen, Kaarakka
Edited
2012-09-05
loihtia itäsuomi noita näkymätön mailma loru
Swedish
utföra nåjdkonster, besvärja
Finnish
manata
Part of speech
verbi
Places
Parakka, Kompelusvaara
Example
Parakka: sielä se on loihtimassa. Kompelusvaara: jos se maataki kattoo se loihtii ni se mullala painaa ja sitte sannoo jotaki siihen.
Other
Östfinska, loihtia v. läsa ramsor, sagor; praktisera spådom och folkkonst (S Vihonen k 2281, SMSA).
Source
Writen down by I. Tuovinen
Edited
2013-05-07
kakspohjanen näkymätön mailma luonto vesi
Swedish
tvåbottnad
Finnish
kakspohjanen
Part of speech
adjektiivi
Places
Rovaniemi
Example
Rovaniemi: kakspohjanej järvi tuo Pisajärviki.
Other
Dubbelbottnade sjöar finns det gott om i den samiska mytologin.
Source
Artimo. Writen down by Birger Winsa
Edited
2017-03-05
leipäläjä näkymätön mailma ruoka uskonto loru
Swedish
fastlagsbrödstapel
Part of speech
substantiivi
Places
Kompelusvaara
Example
Kompelusvaara: helistethiin lehmäkelloa ja sanothiin: seurakkaa tätä.
Other
Brödstapel som las fram fettisdagen. Med en saltpåse längst ner som efter maten lades på murkransen och togs fram när korna släpptes ut på vårsommaren. Ledarkons skälla smordes med saltet, och alla kor fick smaka på saltet.
Source
Writen down by I. Tuovinen
Edited
2013-05-01
lientää näkymätön mailma luonto itäsuomi
Swedish
bli hastigt molnigt som blir allt tjockare och täcker hela skyn, och regn följer ofta
Finnish
vahvasti pilventyä ja alkaa sataa
Part of speech
verbi
Places
Inari, Kittilä, Rovaniemi, Kemi, Kuolajärvi, Sodankylä, Sieppijärvi, (ylheinen), Sieppijärvi; Kittilä, Enontekiö, Ylitornio, Sieppijärvi, Kompelusvaara, Jukkasjärvi, Arpela, Vittanki, Vesisaari
Example
Kittilä: se lientää, saet tullee Enontekiö. Ylitornio, (ylheinen), Sieppijärvi, (ylheinen), Enontekiö, (ylheinen), Kompelusvaara, Jukkasjärvi, Arpela, (ylheinen), Enontekiö, (ylheinen), Jukkasjärvi, Vittanki: taivas lientää. Vesisaari: taivas lientää saetta.
Other
Östfinska, lientää v 'bli molningt' (P Silvola k 2936, SMSA).
Source
I. Tuovinen, Kena, Kaarakka, Artimo, Sipola, Isoniemi, Itkonen. Writen down by Birger Winsa
Edited
2017-02-23
peippo lintu näkymätön mailma
Swedish
bofink, bergfink
Part of speech
substantiivi
Places
Kemi, Kuolajärvi, Alatornio, Rovaniemi
Example
Kemi Kemi, Kuolajärvi, Alatornio, Rovaniemi, tullee saep peippo valittaa
Other
spec liten tita (dennes sång anger om det blir bra eller dåligt väder), art fringilla, liten tita som sjunger på våren på gårdsplan, Fringilla erekko? Flyttfågel som kommer i april. Latin Fringilla montifringilla
Source
Writen down by Syrjänen, Artimo, Kaarakka
proihauttaa näkymätön mailma ruumis sairhaus
Swedish
bajsa med lös mage, ha diarré
Part of speech
verbi
Example
Rovaniemi, (para) voita käynyp paskantamasa, kävässyk kirnun laijala ja proihauttanu
Source
Writen down by Artimo
Natta jellivaaransuomi nimi näkymätön mailma
Swedish
Nataniel
Finnish
Nataniel
Example
Byarna längst Kalixälven i Kiruna kommun. Från Kaalasjärvi mot Nikkaluokta.
Other
Se berättelsen om orten Nattavaara.
Source
Torbjörn Ömalm. Writen down by Birger Winsa
Edited
2020-05-18
staalo eetnisyys elläin näkymätön mailma
Swedish
större djur
Finnish
iso eläin
Part of speech
substantiivi
Other
Större djur är vildren och älg. Stalo betyder annars jätte i den samiska traditionen. En jätte som äter barn och människor, men som är ganska dum.
Source
Edvin Johansson, Skaulo 1969. Bd 1432 1910. Writen down by Birger Winsa
Edited
2017-03-09
jatoonilainen näkymätön mailma lainasana eetnisyys satu
Swedish
jätte, mytologiskt väsen
Finnish
jättiläinen
Part of speech
substantiivi
Other
I Jötunheim bodde jättarna. Jatoonilainen kommer från ordet jätte. Jötunheim låg i de snöklädda bergen i norr. Detta är således på meänkieli den Nordiska mytologin som det kallas. En vetenskapsjournalist skrev 2010 i DN att kanske de korta haltia och de stora jättarna var folkminnen från tiden när neanderthalalarna och de kortväxta människorna levde häruppe. Man har 2010 funnit rester av en 1 meter lång kvinna i Sibirien. Haltia kanske betecknade en kortare människoras, och jättarna var neandertalare? Mytologin var reell i början och blev mytologi när jättarna och de småväxta dog ut.
Source
Writen down by B. Winsa: ordbok
Edited
2020-05-23
kainulainen ihminen satu näkymätön mailma eetnisyys
Swedish
enspråkig person boende i Kalixbygden som talar svenska/överkalixmål, kalixbonska
Finnish
kainulainen
Part of speech
substantiivi
Places
Kainulasjärvi, Winsa, Jierijärvi
Example
Kainulasjärvi: Kainulainen karppisääri, Meän kieltä 1986: Kainulainen karppisääri, torniolainen toisenlainen. Vilkuna har samma belägg från Nordösterbotten: Kainulainen karppisääri, venäläinen verikirves. Vilkuna belägg från Kolari: Pitkä kun kainulainen. Alma Juntti-Winsa Jierijärvi: Kainulainen soikka naama. Kustaa Vilkuna har ett belägg från Matarenki: Kainulainen kaitanaama, kaljapuuron purskuttaja. Vesivellin velskuttaja. Kaitanaama benämningen finns även i västra Finland om folket i Österbotten. Österbottningar kallades för kainulaisia ännu 1734, enligt Vilkuna. Tornionlaakso: Piru ymmärsi kaikki kielet mutta ku se tuli Kainhuusheen se sano: Tätä kieltä ymmärä pirukhaan. Meän kieltä 1986: Ei kyllä net puhuit sammaa mutta nuot Kaihnuulaiset net vähäsen sitä heän punskaansa 3924 ,
Other
Enspråkig person i Kalix älvdal, söder om byn Hoppet, i Överaklix och Kalix kommuner, talar överkalix mål, kalixmål. Bara ett belägg på att man sa kainulainen kaitanaama. I Savolax finns några belägg på: Kainulainen kaitanaama syöpi vellinki leivättä (SMS murrearkisto). Kainulainen karppisääri var allmänt förekommande i västra Tornedalen.
Source
Alma Juntti (född Winsa), Jierijärvi, I. Tuovinen, Airila. Kustaa Vilkuna: Kainuu - Kvenland. Nertecknat av Pekka Nikupeteri. Writen down by Birger Winsa
Edited
2023-06-15
koirankuonolainen eetnisyys ihminen näkymätön mailma lempinimi/haukkumanimi
Swedish
hundmänniska (åt människor)
Part of speech
substantiivi
Places
Tornionlaakso, Malmikentät
Source
Wanhainen, W.L. (1971). Liv och arbete i Norrbottens finnbygder. Luleå: Tornedalica..
lumheuttaa hautajaiset oikea näkymätön mailma vaimo
Swedish
slår lock för öron
Part of speech
verbi
Places
Kompelusvaara
Example
Kompelusvaara, kerrassa vei korvat, lumheutti Kompelusvaara, kirkon kellon soivat korvissa että oikein lumheutti korvia, se tietää kuolheen sanomaa, yhtä kenestäki, se lyöpi molemphiin korfhiin jos se oo sukulainen tai muutee hyvin kaivattu, Kompelusvaara, jois korva soi, se tietää kuolheen sanomaa?jos oikein lumheuttaa se on kaivattu kuollut, vasempi vaimoa, oikea miestä
Source
Writen down by I. Tuovinen
manalaisaika luonto näkymätön mailma
Swedish
vidskeplig tid
Finnish
taikauskonaika, kummitusaika
Part of speech
substantiivi
Places
Soutujärvi-Skaulo
Source
Writen down by B. Winsa: ordbok
Edited
2017-02-19
vuohikarvat näkymätön mailma hevonen
Swedish
hår på nedre del av hästben
Part of speech
substantiivi
Example
Kompelusvaara, karvajalka se on runsukuopa (häst)
Source
Writen down by I. Tuovinen
Jaakonsiika lainasana kalastus näkymätön mailma
Swedish
Jakobssik
Part of speech
substantiivi
Example
Jakobsdagen den 24 juli börjar sikfisket i Kukkola
Source
Meänkielen sanakirja. Writen down by lars lampinen
Edited
2020-08-24
kekäle näkymätön mailma puu
Swedish
delvis förkolnad vedbit (glödande)
Part of speech
substantiivi
Places
Kompelusvaara
Example
Kompelusvaara, ja toinen konsti on vettää musta risti lehmän selkhän?nokikekälhellä?ja se kekäle viskathin ulos sontaikkunasta, Rovaniemi, Rovaniemi, Kemi, Täräntö, Kompelusvaara, jos kekähleelä piippua sytyttää ni saapi isoniskasem pojan, oli hän mies tahi nainen
Source
Writen down by I. Tuovinen, Tiesmaa, Artimo, Hämäläinen, Paloheimo
konikevät näkymätön mailma luonto termi ilma
Swedish
sen islossning som föregicks av mild höst
Finnish
myöhäinen jäänlähtö ja aiempi lauha syksy
Part of speech
substantiivi
Places
Parakka
Source
I. Tuovinen. Writen down by Birger Winsa
Edited
2017-03-02
liemuta luonto näkymätön mailma
Swedish
(moln som) samlas och skapar nya formationer
Finnish
harsopilviä kokointuu ja hajoavat kätevästi
Part of speech
verbi
Places
Vesisaari
Example
Vesisaari: liemuavat niinku irri oisvat sielä.
Other
Förebådar sämre väder.
Source
I. Tuovinen. Writen down by Birger Winsa
Edited
2017-02-23
Kainulasjärvi paikannimi satu näkymätön mailma
Swedish
by i Tärendö församling
Finnish
Kainulasjärvi
Part of speech
erisnimi
Places
Kainulasjärvi; Kainulasjärvi
Example
Alla naturnamn i Kainulasjärvi finns på denna digitala karta. https://ma-paikannimet.maps.arcgis.com/apps/webappviewer/index.html?id=8db37b4b36c6492cb9778128ceb77989&fbclid=IwAR3dXw-eH7tvIp4cdpMQJTkTyUW929WK-0YIU_geTwHjsfjhu1sFjpsa9pw
Other
Enligt den folkliga traditionen var den förste bosättaren en kvinna från Kainus (Överkalix, Landsjärv eller trakterna därikring), som bosatte sig vid stranden Salmijärvi. Markitta, hette hon. En same lär också ha tidigt bosatt sig på den högsta höjden vid Salmijärvi, Paloraukka. Han påstås ha gömt undan en silverskatt som möjligen misstänks ligga under byns största tall, bredvid hans bosättninng. Tallen står där fortfarande, ca 3 meter i omkrets, men silverskatten är ej återfunnen. Sannolikt en aaarearkku. Kainulasjärvi är kainulaisen järvi. Det finns massor av inspelningar av bybornas meänkieli. Ända från 1960-talet till 1987. Birger Winsa har intervjuat under 1980-talet ett tiotal bybor. Kaks pitkää nauhotusta John A Winsa ja Albin Oja: https://www.isof.se/lar-dig-mer/kunskapsbanker/lar-dig-mer-om-nationella-minoritetssprak/meankieli/berattelser-fran-tornedalen. Byn kallades ibland för Lilla Paris av kompelusvaarabor. Och folket kallades för tonttulaiset för att de använde den milda svordomen tontta. Voi tontta kyllä. Hjalmar Gramner berättar att byn hade 14 hus ca 1900 när han var 20 år gammal. Han var född 1879.
Source
J Josefsson, Markitta, om den första kvinnan.. Writen down by B. Winsa
Edited
2024-03-25