Sen verran lunta Erkkinä aian takana mitä Marjana katonpäälä. Den snömängd som finns på taken på Mariadagen ( gamla Marie Bebådelsedag, 5/4) finns bakom gärdesgården på Erikdagen.
Source
tornedalica 1968:6, Lars Lampinen.
Writen down by Birger Winsa
(ylheinen), Parakka kissa mennee peshään se tietää kylmää? tuulta tai kylmää tietää jos se puuta eli seinä kynsii? pihlajanmarjat ja käärhmeet tietävät kovvaa lumitalvea
Sirkkijärvi anses ha dubbla bottnar och är en vuoskujärvi med skyddsandar. Det var skyddsandarna som beslutad eom man fikc fisk i en sådan dubbelbottnad sjö.
Source
Edvin Johansson, Skaulo 1969. Bd 1437 1910.
Writen down by Birger Winsa
Kompelusvaara, Kompelusvaara, mitä on Marjana kattoim päälä, sitä on Erkkinä aitain loukossa?välistä on Marjana liikkumatol lumi katoila, ja siltäki Erkkinä sula
Päiväna Perttulin perästä ei katoa kaste kalhveesta eikä kuura haon alta. Dagen efter Bartolomeus torkar inte dagg i skugga och tinar inte rimfrost under riset.
Source
tornedalica 1968:6, Lars Lampinen.
Writen down by Birger Winsa
Parakka tuhkapussia kantamhan joutuvat tyttäret joit ei ole naitu, måste flickor bära som ej är gifta - haft samlag? (före sina yngre systrar, kansan usko)
Parakka, vesìsuoni se tulee jostaki kivèn ravòsta juoksee. Niitä on hellassa suonia
Other
med en videkvist som bryts av och som har barken kvar kan man finna vattenådror, man lägger händerna på varsin sida om knäna och sedan söker man tills rotändan på videgrenen böjs neråt, men alla har inte denna gåva,
en magisk ramsa som mumlades innan man använde yxan
Places
Svappavaara, Vittanki
Source
Tolonen, G. (1954). Svappavaara: med glimtar från kringliggande byar i Vittangi församling : hembygdsbok. [Kiruna]: [Wallerströms bokh.]..
Writen down by Järämä-Satter
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening..
Writen down by Järämä-Satter
Som du lever så ser du verkligheten. Som du ropar så svarar skogen med ett eko. Så som i himlen, så ock på jorden. Det vimlar av ordspråk om naturen som en spegelsal för det egna medvetandet. Himlen och Naturen som Gud är ett eko. Närmare än så kommer du inte. Men nästan ansikte mot ansikte.
Other
Merkittee ette niin kuin ellää ja käyttäytyy niin näkkee. Niin kun huutaa niin mettä vastaa. Kulttuurin peilisalista on paljon sanaparsia. Taitheessa sanothaan ette niin kun taivhaassa niin kans maassa. Sama asia. Taivas on yks kaiku joka vastaa ihmisen välittömässä muoossa. Kasvotusten ei pääse Luontoa eli Jumalaa. Kaikua lähemäks ei mene tulla.
Source
Väylänvartisten sanakirja.
Writen down by Birger Winsa
Öknamn för någon som var såpass stor att man skrämde barn med honom. Man sa ”nyt Kunkka tullee”. Kunkka är ett stort spöke enligt samisk mytologi.
Source
Bergfors, Georg, 1921–22: ”Huutonimiä” och öknamn bland finnar och lappar i Norrbotten. I: Arkiv för norrländsk hembygdsforskning..
Writen down by Järämä-Satter
Bergfors, Georg, 1921–22: ”Huutonimiä” och öknamn bland finnar och lappar i Norrbotten. I: Arkiv för norrländsk hembygdsforskning..
Writen down by Järämä-Satter
öknamn på kvinna som ofta använde detta ord som svordom
Part of speech
erisnimi
Places
Malmfälten och övre Tornedalen
Source
Bergfors, Georg, 1921–22: ”Huutonimiä” och öknamn bland finnar och lappar i Norrbotten. I: Arkiv för norrländsk hembygdsforskning..
Writen down by Järämä-Satter
öknamn, förkortning av "Vanha-Erkki" dvs. djävulen
Part of speech
erisnimi
Places
Malmfälten och övre Tornedalen
Other
Öknamn på gubbe som ofta använde detta ord som svordom.
Source
Bergfors, Georg, 1921–22: ”Huutonimiä” och öknamn bland finnar och lappar i Norrbotten. I: Arkiv för norrländsk hembygdsforskning..
Writen down by Järämä-Satter