märkesträd, delvis kvistat stående barrträd (tall)
Suomi
muistopuu
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kittilä
Kulttuuri taustaa sanasta
Vertaa hurrikkakuusi, solmikaari, kierokaari, muistopuu. Vid gård med nyligen avliden där den avlidnes namn inristades. Flera träd kunde delvis bli kvistade, en hägg planterades ibland som minne efter den avlidne och senare bands ett band och den dödes namn ristades på stammen? ett delvis kvistat träd kvistades vid nybygge
Kittilä, Vittanki, Sieppijärvi, Vittanki, Parakka, Sieppijärvi, Kainulasjärvi, Kainulasjärvi: Kirkovväet on tietenki net noutajat, manalaiset oj jokka jälkhiin kulkeva asioilla.
Kulttuuri taustaa sanasta
Tarkempia tietoja CD:ssä. Vålnader som bor på kyrkogård, i själva jorden, skorna skulle rengöras efter besök på kyrkogård så att jorden inte följer in i bostadshuset.
Parakka: Jos lapset tekevät hautoja ja kuoppia kaivavat, sillon tullee kuoleman sanoma. (Om barnen gör gravar och gräver gropar, är det påbud om kommande död.)
Kulttuuri taustaa sanasta
Aapua: Kyllä paskahaijussaki kasuaa ko vain jaksaa olla.
Parempi oon ruunana ellää ko orhiina kuola.
Vennyy ko jätkän räkä piikkilanka aijassa.
Mertajärvis äldre namn är Narvajärvi. Under Karl XII strid i Narva flydde några soldater, deserterade. De for ända till Narvajärvi. Om de hade blivit tillfångatagna som desertörer hade de sannolikt blivit avrättade. I Narvajärvi kunde de starta ett nytt liv. Jakt och fiske gav maten. Gruvan i Masugnsbynn och Kengis gav senare arbete.
Kulttuuri taustaa sanasta
Eikos Karesuanon lähelä oleva Mertajärven vanhaa nimi ole Narvajärvi? Niin olen lukenu jossaki. Koska sieltä Narvasta, Viron-Ryssän rajala jokku sotilas pakolaiset karkasit rintamaan taistelusta ja pakenit aina Narvajärvheen asti. Tämä Karl XII aikana kun hän hyökkäsi Ryssää. Sieltä ei kukhaan löytäny heitä. Jos olisit joutunheet kiini olis tappotuomio tullu armean karkureile.
Facebook: Min far träffade också på ett sällskap korta gråklädda tomtelika varelser i skogen.
Min far råkade placera en koja på deras mark och då flyttade dom..Dom kom upp ur jorden, bärandes på div saker och vandrade iväg. Dom var ca 10 st.
Platsen var väldig fin , inget sly eller annat växte där på stranden av en tjärn.
Men när dessa " tomtar flyttade började sly och annat breda ut sig.
Jag tror att hittar man öppningar i skogen med vacker mossa och fint runt i kring.
Då är det säkert hemvist åt dessa naturfolk.
Då ska man vara försiktig och inte förstöra eller lämna ngt skräp efter sig.
Birger Winsa: Min exhustru såg en grå liten tomte när hon var barn ute i Stockholms skärgård. En annan vuxen var på fest ute på en ö och gick ut för att göra sina behov. När hon satt nerhukad vid en buske såg hon en kvinna stirra på henne. När hon vände sig efter en stund vände sig bort och tittade åter var hon borta. Hon gick tillbaka till festen och berättade. Alla började skratta. Kvinnan var omtalad boende på ön och många hade sett henne. Kanske bara en osalig ande, och ingen tomte. Hemma säger man att man inte får bygga hus på stigar. Inte ens sova på stigar, hörde även jag under min barndom. Husen blir hemsökta. Haltiat ogillar att man förstör deras stigar.
Kulttuuri taustaa sanasta
Kans haltija. Birger Winsa: Jag är sannolikt den enda levande människa som träffat en same/människa som pratat med och sett en livs levande tomte. Den levande tomten utan navel som var Jenny Nyströms förebild finns i Tornedalen. Samerna levandegjorde via Nyström bilden av en tomte. Böndernas hustomtar är gråa men korta som äkta tomtar, som inte har navel, lärde mig min dotter. Lyft på skjortan om ni vill kolla på äkthet. 1985 intervjuade jag Sannan Jussa i Narken, Pajala som var född i en lavvo, kåta. Ni vet nog inte vad lavvo är. Det är ett tält, indianernas teepee. Han föddes i tältet mitt i skogen 1895. Han var från födseln nästan ett med naturen. Föga skillnad. Först i vuxen ålder började han bo stadigvarande i ett hus. Nomad till dess som bara kunde samiska och finska. 1985 berättade han för mig om sitt enda möte med äkta navellösa tomtar. En midsommarnatt väckte de honom i skogen när han sökte efter sina renar. Han sov vid en lägereld. Jussa/Johan var raijo, ansvarig för samebyns alla renar, Mestos sameby. Paret frågade vart stigen bär. Jussa berättade och frågade var hans renar är. De visste och berätta att de var vid en myr. De var ett par, en vacker ung kvinna och ung man (tonåringar) i röda kläder, ca 150 cm långa. Mycket trevliga, ödmjuka och snälla. I mitt språk meänkieli kallas de för haltia, liksom i samiska. De är även skogens och naturens väktare. De är snälla bara om du är snäll med naturen och följer dess regler. När Jussa såg mitt lite skeptiska leende blev han sur: - Tror du att jag som 90-åring som strax skall dö berättar sagor för dig. Jag berättar vad jag sett och hört. Du skall inte flina över mina erfarenheter! Jag ångrade djupt mitt skeptiska leende. Har ofta tänkt på vad naturmänniskan Jussa sett, erfarit med sina sinnen och hört. Jussa fann sina renar där tomtarna hade beskrivit! Sannan Jussa, Johan Elimä. Sanna kommer från mamman som hette Susanna Pingi. Sanna = Susanna. Enligt källa i Narken.
Alkuperä
Meänkielen sanakirja. Lars Lampinen.
Pannu muistiin Birger Winsa
Nattavaara4, Pålkima1, Nattavaara1, Nattavaara2, Nattavaara: Välistä sanottiin rehtu, sama asia? rettu on sama, Sakajärvi: Rehto ja haasio, Lannavaara: Haasia.
Kulttuuri taustaa sanasta
6 slanor (seivästä eli ulkua) med 30 cm mellanrum, 3 m hög, borrade tappar i stolparna, 2 stolpar per hässja, 2 hässjor = 3 stolpar, vertaa leippo id, lehtihaasio lövhässja, rakenus två hässjor. Haasio informanten/-erna känner ej till ordet, Ullatti1.
Alkuperä
Svea Laestadius, Lannavaara..
Pannu muistiin B. Winsa: ordbok
Jukkasjärvi: Venet on säserä. Soutujärvi-Skaulo, Ullatti, Juoksengi: Kyllä nuot traput näyttävä olla niin säserät........ Säserä, Säperä, vene se kohta ryyppää vettä jos vähäänki liikahtaa". Källa: http://www.suonttavaara.se/
Kulttuuri taustaa sanasta
Vertaa kikkerä, jorppa. Västfinska, SMSA vfi, säserä s rank (om båt) (Paunonen 1987:219). oftast båt.
Anders Alapää: Tapaninpäivä (Annandag jul) var i Tornedalen dagen för "tapaninajelu" (staffanskörning). Man åkte med häst och släde och hälsade på släktingar i andra byar. Juldagen ansågs vara så helig att den tillbringades i stillhet hemmavid.
Mamma minns från 50-talet hur de många barnen från Vanhaa Vinsa och Adolfs fick åka släde över Narkaus till Petäjävaara. (Med Narkaus menas bäcken Narkån, inte byn, och Petäjävaara är det gamla folkliga namnet på Selkäjärvi.)
Tapaninajelu upphörde med bilismen, men jag minns att mormor, Vinsan Linda, ville att vi skulle komma till Kainulasjärvi och hälsa på på Tapaninpäivä.
Se oon Tapaninpäivä ja silloin pruukathaan kylästellä. Pankaa vaatheet pääle ja lähtekää sukulaisia, kaveria ja tuttuja kattomhaan.
Annandag jul. Det är det idag och då brukar man hälsa på hos varandra. Så klä på dig och gör ett besök hos släkt, vänner och bekanta., Kainulasjärvi den dagen kör man ikapp med ren eller häst från hus till hus (lek)
Kulttuuri taustaa sanasta
Anders Alapää: Tapaninpäivä (Annandag jul) var i Tornedalen dagen för "tapaninajelu" (staffanskörning). Man åkte med häst och släde och hälsade på släktingar i andra byar. Juldagen ansågs vara så helig att den tillbringades i stillhet hemmavid.
Mamma minns från 50-talet hur de många barnen från Vanhaa Vinsa och Adolfs fick åka släde över Narkaus till Petäjävaara. (Med Narkaus menas bäcken, inte byn, och Petäjävaara är det gamla folkliga namnet på Selkäjärvi.)
Tapaninajelu upphörde med bilismen, men jag minns att mormor, Vinsan Linda, ville att vi skulle komma till Kainulasjärvi och hälsa på på Tapaninpäivä.
Alkuperä
I Tuovinen, Inga Britt Uusitalo, Anders Alapää.
Pannu muistiin Birger Winsa