Tulokset

savolaksen vatta mies ilmaus etnisyys keho
Ruotsi
savolaxisk mage, dvs. korta ben, lång överkropp och stor mage
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Jellivaara
Kulttuuri taustaa sanasta
Syftar på både samer och lantalaiset.
Alkuperä
Muntliga källor. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-22
sotkukieli etnisyys kieli jellivaaransuomi
Ruotsi
skitspråk, blandspråk
Suomi
sekakieli
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Esimerkki
Monet tykkäsit ennen ette Meänkieltä oli sotkukieltä.
Kulttuuri taustaa sanasta
Källa: Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää.
Alkuperä
Torbjörn Ömalm. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2024-09-04
suhka ihminen etnisyys lainasana-saame
Ruotsi
släkt
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Övre Tornedalsregionen
Alkuperä
Paulaharju, S. (1922). Lapin muisteluksia. Helsinki: Kirja. Boken belyser många dialektala ord från bägge sidorna av övre Tornedalen och Muonioälvdal, exempelvis Kolari, Muonio, Kittilä, Karesuanto, Naimakka och Enontekiö.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-06-12
suomensuomalainen etnisyys kirjakieli
Ruotsi
finlandsfinne
Suomi
suomensuomalainen
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kainulasjärvi
Esimerkki
Suomensuomalainen puhhuu suomensuoma ja on oikea suomalainen. Suomensuomea on vaikea ymmärtää meänkielisillä koska heilä ei ole kirjakielen koulutusta. Het ei ossaa lukea eikä kirjottaa meänkieltä eikä suomea.
Kulttuuri taustaa sanasta
Vertaa rajarasismi, rasifieerinki, porstuasuomi, porstuasuomalainen.
Alkuperä
Birger Winsa. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2021-02-11
säätyluokka etnisyys
Ruotsi
överklass
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kemi
Alkuperä
Pannu muistiin Kaarakka
taalu, taallu uskonto satu näkymätön maailma etnisyys
Ruotsi
stalo
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Malmfälten, Tornedalen
Alkuperä
Wanhainen, W.L. (1971). Kansanelämää Norrbottenin suomalaisseuduilla. Luleå.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-30
tattarainen lainasana ihminen etnisyys
Ruotsi
tattare, zigenare (nedl.)
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Malmfälten och övre Tornedalen
Kulttuuri taustaa sanasta
Ytterst få använder detta ord nuförtiden.
Alkuperä
Paulaharju, S. (1961). Kiveliöitten kansaa: Pohjois-Ruotsin suomalaisseuduilta. 2. Paino. Porvoo: ”Ord från ordlistan i slutet av boken (Outoja sanoja)”. Ord från främst Malmfälten/övre Tornedalsregionen.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-06-05
tjohti etnisyys satu jellivaaransuomi lainasana-saame
Ruotsi
ryskt rövarband som plundrade hushåll i norra lappmarkerna förr
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Killinki, Kaitum
Kulttuuri taustaa sanasta
Källa: Labba, A. (1971). Anta och Mari. Stockholm: Bonnier.
Muokattu
2024-06-05
tuhkalappalainen ihminen etnisyys
Ruotsi
en ”riktig same” som bor i kåta
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Övre Tornedalsregionen
Kulttuuri taustaa sanasta
”tavallinen nimitys Peräpohjassa, tarkoittaa aito lappalaista, joka asuu kodassa." - S.P
Alkuperä
Paulaharju, S. (1922). Lapin muisteluksia. Helsinki: Kirja. Boken belyser många dialektala ord från bägge sidorna av övre Tornedalen och Muonioälvdal, exempelvis Kolari, Muonio, Kittilä, Karesuanto, Naimakka och Enontekiö.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-06-12
tuohikota rakennus etnisyys metsästys
Ruotsi
näverkåta, lavvu med näver som väggar
Suomi
tuohikota, laavu, lapinkota
Sanaluokka
substantiivi
Esimerkki
Tuohikotia on vieläki Mustajärvessä, sannoo Väinö Jatko.
Kulttuuri taustaa sanasta
Vertaa lavvu
Alkuperä
Birger Winsa. Pannu muistiin winsa
Muokattu
2023-04-15
täräntöläinen etnisyys lainasana-saame kieli
Ruotsi
tärendöbo
Suomi
täräntöläinen
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Tornionlaakso, Malmikentät; Täräntö, Finska, Tärendö
Esimerkki
Dearga är samiska ordet för gödsel, som lär vara närmast besläktade samiska ord för ortnamnet Täräntö. Lanta är det finska ordet för gödsel. Lantalainen är således Jordbrukare, gödselspridare eller gödselfolket helt enkelt. Folket som gödslar sina åkrar och rovland. Täräntöläinen är jordbrukare. Täräntö är jordbruk/gödselstack. Äldre försök till beskrivning: ett samiskt ord. Finskans tärkkä, skarp kurva. Där Tärendö älv rinner ut i Kalix älv är det en skarp kurva. Bönder och renskötare hittar inte på ord utifrån några intellektuella resonemang. Forskarna vågar inte tänka på det jordnära sättet som förklarar det mesta. Det finns inte en forskare i språkvetenskap som förklarar täräntö, täräntöläinen och lantalainen utifrån det mest uppenbara perspektivet. De fruktar att själva ha en nedlåtande syn på tornedalingar. När det finns två parallella exempel räknas det i språkvetenskapen som ett accepterat antagande. Här har vi gott stöd för denna enkla slutsats. Lantalainen och täräntöläinen har samma betydelse. Gödselspridarna åt majrovor och senare potatis som vuxit i mänsklig avföring och kogödsel. Detta var en förfärande syn för samer som inte kunde tänka sig blanda ihop mat med avföring. Därav nedlåtande ord för jordbrukare, som var en gödselspridare som plöjde åker och odlade majrovor i den egna avföringen. Denna association kan vara orsak till att meänkielis ord för gödsel är sonta, inte längre lanta, eftersom de själva är lantalaisia. Se mer i lantalainen, Lannavaara.
Alkuperä
Birger Winsa. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2021-02-26
unipeski ihminen ilmaus etnisyys lainasana-saame
Ruotsi
drömkolt, drömmare, lat person
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Övre Tornedalsregionen
Kulttuuri taustaa sanasta
Mest troligt bara i uttryck: ”laiska nukkuja” - S.P
Alkuperä
Paulaharju, S. (1922). Lapin muisteluksia. Helsinki: Kirja. Boken belyser många dialektala ord från bägge sidorna av övre Tornedalen och Muonioälvdal, exempelvis Kolari, Muonio, Kittilä, Karesuanto, Naimakka och Enontekiö.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-06-12
uuvenvuenlaulu joulu etnisyys musiikki
Ruotsi
nyårssång
Suomi
uudenvuodenlaulu
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kainulasjärvi, Vettasjärvi, Narken, Kompelusvaara, Erkheikki, Ohtanajärvi, Jukkasjärvi, Sattajärvi; Winsa, Kainulasjärvi, Ibland, Finska, Narken, Vettasjärvi, Lars, Kompelusvaara
Esimerkki
Birger Winsa. Att sjunga in det nya året förekom ännu under 1950-talet och kanske senare. Enligt Ingvar Oja som själv deltog var det ett tiotal unga män i Kainulasjärvi. Enligt Ingemar Tillberg i Kainulasjärvi sjön hans far Helge Tillberg in det nya året ännu under 1960-talet. Unga män gick från hus till hus på nyårsafton. Fick ofta en sup och blev stundtals lite skråliga och sjöng rentav för mycket. Om de inte blev insläppta hade de ibland mer elaka sånger som de sjöng utanför huset. Allt var på finska och sångerna var psalmer. Meile ilon ovet aukaset var en psalm. Elof Nordmark, Narken: Det här pågick till kanske mitten av 40:talet. Järvis skönsjungande Pojat veisasit nyårsafton hemma, men till trettondagsafton kom dom till Narken börja i norrändan av byn. Jag vet inte hur långt dom kom men de avslutade hos Hian Alma som måste ordna så att de kom hem på morgonen. Sången utanför dörren var först en lågmäld sång som steg allt eftersom tills dom kom till Meile ilon ovet avatkaa. Då skulle man öppna dörren och dom kom in och sjöng färdigt. Plus en sång till innan man önskade Hyvvää Joulua ja Jumalan Rauhaa. Öppnade man inte då sjöng dom Ah köyhän Juutaksen sukkaa josta ej pietä lukkua. Jos olet köyhän juuthaan sukua joista ej pietä lukua, sjöng dom om man inte öppna dörren efter meile ilon ovet aukaskaa. Hasse Alatalo menar att man sjöng: Voi köyhän juuthaan sukua ko tet ei meistä piä lukua. Även denna psalm sjöngs i Vettasjärvi: 536, Kristus, valo valkeuden. https://virsikirja.fi/virsi-536-kristus-valo-valkeuden/. Bach blev en väl invävd och naturlig del av den tornedalska kulturen. Bertil Reinhold Isaksson: Sattajärvessä, mulle oon kerrottu, kuljethiin talosta talhoon ja laulethiin virsiä, ryyppöjä ei tarjottu. Lars Ylvin: Förekom även i Kompelusvaara och ödegården Isohuhta. Har några skrivna berättelser därifrån! Veikko Pahajoki: Nuutinpäivänä 13 /1 tehtiin tuon mallisia käyntejä talosta talhoon Suomessa. Pihturi kallades den som i sångkören och som stängde dörren efter ett besök hos ngn man sjungit hos.
Kulttuuri taustaa sanasta
Vertaa pihturi. Uuvenvuenaattona laulethiin sisäle uuvenvuen vielä 1960-luvula Kainulasjärvessä. Laulethiin jopa loppiaisaattona Narkauksessa. Näyttää olla outoa iänpuolela.
Alkuperä
Elof Nordmark, Narken. Hasse Alatalo, Bertil Isaksson med flera. Vettasjärvi. Birger Winsa, William Snell.. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2023-10-27
veki ihminen jellivaaransuomi etnisyys
Ruotsi
folk
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Jellivaara
Esimerkki
ä>e
Alkuperä
Airila, M. (1912). Äännehistoriallinen tutkimus Tornion murteesta: Murteen suhdetta Suomen muihin murteihin silmälläpitäen. Sana.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-06-11
velhot uskonto satu näkymätön maailma etnisyys shamaani
Ruotsi
Trollkarlsjättar
Sanaluokka
substantiivi monikko
Paikkoja
Övre Tornedalsregionen
Kulttuuri taustaa sanasta
Jättestora trollkarlar som bodde djupt inne i skogarna.
Alkuperä
Wanhainen, W.L. (1971). Kansanelämää Norrbottenin suomalaisseuduilla. Luleå.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-30
väinönputki etnisyys ruoka
Ruotsi
fjällkvanne, Angelica archangelica
Suomi
väinönputki
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Samisk tradition.
Esimerkki
Örten kvanne har länge använts som läkeväxt och krydda i Norden. Redan under vikingatid odlades kvanne i särskilda kvanngårdar och den har varit skyddad i lag i Norge och på Island. I den samiska traditionen användes fjällkvanne framför allt för att ge renmjölken längre hållbarhet. De första årsskotten åts direkt eller förvälldes, hackades och blandades med renmjölken som därefter förvarades i träkaggar eller i renmagar som grävdes ner i marken. Rot och stjälk kunde också torkas och sparas inför vintern för att användas som krydda i fisk- och kötträtter. Fjällkvanne är även idag en omtyckt och använd ört. Nordiska museet
Alkuperä
Birger Winsa.
ylilappalainen ihminen etnisyys
Ruotsi
fjällsame
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Malmfälten och övre Tornedalen
Alkuperä
Paulaharju, S. (1961). Kiveliöitten kansaa: Pohjois-Ruotsin suomalaisseuduilta. 2. Paino. Porvoo: ”Ord från ordlistan i slutet av boken (Outoja sanoja)”. Ord från främst Malmfälten/övre Tornedalsregionen.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-06-05