Tulokset

pitäis panna sen vithuun takasi ja nussii uuvesti. ilmaus sananlasku
Ruotsi
mycket grovt uttryck om någon som är fullständigt hopplös/värdelös på något. Att personen behöver byggas upp från grunden igen.
Paikkoja
Purnu-bygden
Esimerkki
Kyllä pitäis panna sinut vithuun takasi ja nussii uuvesti.
Kulttuuri taustaa sanasta
Vågar ej översätta denna fras ordagrant här. Hyvinki alentava sanonta jota ei ees sovi kääntää ruottiks.
Alkuperä
Purnulaiset. Nedtecknat: Torbjörn Ömalm.. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-01-05
potlapenni lainasana kotitalous ilmaus satu
Ruotsi
penninglös, utan pengar
Suomi
ei rahaa, rahaton
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Tornionlaakso
Esimerkki
Ei ole potlapenniä. Synonymer Gottnapenni, got no penny. Pottnapenniä.
Kulttuuri taustaa sanasta
Engelska lånord påstås vara av Lars Ylvin: Vi har fått några ord från engelska språket till vår Tornedalsfinska/meänkieli av hemvändande utvandrare till USA. Gottnapenniä= got no penny Plenttamonia=plenty money. Hobo=hobo=tokig eller hullu på finska. Kaara, hulikaani, kämppä etc. Bengt Rytiniemi: Vet inte om ordet ”pofoori” används i någon annan del i Tornedalen. Här i Jänkisjärvi används det. ”Pofoori” = kraft, kraftfull. Kommer nog från engelska ordet ”power”. Möjligen Beaufor, vindstyrka. Svante Spolander: Min morbror Seth Francki for till Amerika på 30-talet och kom på besök i Kukkola på 60 talet. Han kallade "garage" för "caratalli". Ingemar Luttu: Horjop och viljoplis kunde min farmor efter fyra år som piga i USA. Hurry up & will you please Lars Ylvin_ Och min farbror som var på besök i Kangos, sa åt Amalia, hans fru piain met renta cara? Hyr en bil!
Alkuperä
Tornedalens historia på Facebook, Minun sanat och Birger Winsa. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2021-09-26
puuronsilmä ilmaus ruoka
Ruotsi
grötöga (?)
Suomi
puuronsilmä
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Tornionlaakso, Malmikentät
Esimerkki
Voita puurhoon pikkusen ette saapi puuronsilmän sulanu voi.
Alkuperä
Birger Winsa.
päivaa, päevaa ilmaus jellivaaransuomi vokaalisointu
Ruotsi
hej, god dag
Suomi
päivää, hei
Paikkoja
Nattavaara-området
Alkuperä
Muntliga källor från Nattavaara-området. Torbjörn Ömalm..
päre, -t ilmaus puu
Ruotsi
spån
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kittilä, Jyykeä, Jyykeä, Simo, Ruija, Rovaniemi, Rovaniemi, Rovaniemi, sillä on pärhejä kainalosa (vähän hupsu); Raisinvuono
Esimerkki
Raisinvuono, niitä pärheitä
Alkuperä
Pannu muistiin Artimo, Hämäläinen, Valonen, Rapola, Räsänen, Syrjänen
rapottaa ilmaus jellivaaransuomi ihminen
Ruotsi
fisa ljudligt
Suomi
pierrä pahasti
Sanaluokka
erisnimi
Paikkoja
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Esimerkki
"Se rapotti mettässä niin ette ei lintua anshan tarttunukhaan."
Alkuperä
Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää. Nedtecknat: Torbjörn Ömalm.. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-02-09
reikä päässä ilmaus
Ruotsi
tappat omdömet, vettlöst beteende, "hål i huvudet"
Paikkoja
Tornionlaakso, Malmikentät
Esimerkki
Mies aijaa biiliä kun olis reikä päässä.
Alkuperä
Birger Winsa. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-08-08
savolaksen vatta mies ilmaus etnisyys keho
Ruotsi
savolaxisk mage, dvs. korta ben, lång överkropp och stor mage
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Jellivaara
Kulttuuri taustaa sanasta
Syftar på både samer och lantalaiset.
Alkuperä
Muntliga källor. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-22
selkäkipu, kipeä selkä sairaus ilmaus kieli
Ruotsi
ryggont, -värk
Suomi
selkäkipu
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Tornionlaakso; Vanhaa
Esimerkki
Mulla tullee selkä kipeäks kun häätyy puhua ruottia. Vanhaa sanonta.
Alkuperä
Birger Winsa. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2021-09-29
siilata lainasana ihminen jellivaaransuomi slangi ilmaus lääke
Ruotsi
sila, injicera knark
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Jellivaara
Kulttuuri taustaa sanasta
Från ett skämt på lokalradion om byfinska knarkare (av lokala legenden Bekka Dynesius): "Älä siila nyt!"
Alkuperä
Gällivare Närradio. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-22
tronstraakari slangi jellivaaransuomi työ ilmaus lapsi
Ruotsi
fantasiverktyg (ord med historia)
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Järämä-Satter, Jellivaara
Kulttuuri taustaa sanasta
När de vuxna skulle skulle slakta en ren eller annat boskap ville de inte att barnen skulle titta på. Då bad man dem springa till gården längst bort i byn och låna en "tronstraakari".
Muokattu
2024-06-12
tynnyrinprutti jellivaaransuomi ilmaus slangi rakennus lainasana
Ruotsi
(skit)tunnas hål
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Kulttuuri taustaa sanasta
Sama ku "tynnyrinreikä" Vertaa prinkka. Källa: Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää.
Muokattu
2024-06-27
ummuksissa ihminen ilmaus
Ruotsi
försluten, ogenomtränglig. Kan även betyda att man är i ett stadium av ovetande, i ett dunkel.
Sanaluokka
adjektiivi
Paikkoja
Övre Tornedalsregionen
Kulttuuri taustaa sanasta
”tiedotonna, tainnoksissa.” - S.P
Alkuperä
Paulaharju, S. (1922). Lapin muisteluksia. Helsinki: Kirja. Boken belyser många dialektala ord från bägge sidorna av övre Tornedalen och Muonioälvdal, exempelvis Kolari, Muonio, Kittilä, Karesuanto, Naimakka och Enontekiö.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-06-12
unipeski ihminen ilmaus etnisyys lainasana-saame
Ruotsi
drömkolt, drömmare, lat person
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Övre Tornedalsregionen
Kulttuuri taustaa sanasta
Mest troligt bara i uttryck: ”laiska nukkuja” - S.P
Alkuperä
Paulaharju, S. (1922). Lapin muisteluksia. Helsinki: Kirja. Boken belyser många dialektala ord från bägge sidorna av övre Tornedalen och Muonioälvdal, exempelvis Kolari, Muonio, Kittilä, Karesuanto, Naimakka och Enontekiö.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-06-12
vuomakonstit ilmaus näkymätön maailma
Ruotsi
uttryck förr om ett udda beteende associerad med en by i Gällivareområdet. Nedlåtande
Sanaluokka
substantiivi monikko
Paikkoja
Ullatti med omnejd
Kulttuuri taustaa sanasta
Allt möjligt klantigt och märkligt beteende kunde vara "vuomakonstit".
Alkuperä
Ullattilaiset. Torbjörn Ömalm.. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-24
yrttitarha uskonto paikannimi ilmaus
Ruotsi
örtagården
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Malmfälten, Tornedalen, Järämä-Satter
Kulttuuri taustaa sanasta
Laestadianpredikanterna Luttu och Pääjärvi pratade ofta om "yrttitarha" på bönemötena i Järämä. Barnen, som inte lyssnade särskilt noga på det som sades, trodde att de pratade om grannbyn Yrttivaara.
Alkuperä
Muntliga källor. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-22
yönpimittäjä näkymätön maailma ilmaus
Ruotsi
särskilt färg eller eldsken på himlen under augusti
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Övre Tornedalsregionen
Kulttuuri taustaa sanasta
”sama ku kalevantuli” - S.P
Alkuperä
Paulaharju, S. (1922). Lapin muisteluksia. Helsinki: Kirja. Boken belyser många dialektala ord från bägge sidorna av övre Tornedalen och Muonioälvdal, exempelvis Kolari, Muonio, Kittilä, Karesuanto, Naimakka och Enontekiö.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-06-12