Kittilä: Laurista Reekinam päivähän kaks viikkoa (syksy). Kainulasjärvi: Laurista jo repo koiven koihùu heittää (tullee ruskeaks).
10 elokuu=Laurinpäivä: Lauri lehtiin kussee, Lintu lenthoon, kala karhiin, mies kenkhään ja tuohus näkyviin. Muu: Pääskyset Laurina lauhmaan ja Perttulina pois.
Alkuperä
I. Tuovinen, Isoniemi.
Pannu muistiin Birger Winsa
Förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter och i enstaka fall svenska i samband naturnamn. Ord likt denna användes eller används fortfarande, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Några exempel är ”vuosku” (abborre), "kaira" (kil) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källan.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening. Nedtecknat Torbjörn Ömalm..
Pannu muistiin Birger Winsa
Airila, M. (1912). Äännehistoriallinen tutkimus Tornion murteesta: Murteen suhdetta Suomen muihin murteihin silmälläpitäen. Sana..
Pannu muistiin Järämä-Satter
Nuortajärvi (Abborrtjärn i Gällivare hette så innan ca 1950-60-talet)
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening..
Pannu muistiin Järämä-Satter
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening..
Pannu muistiin Järämä-Satter
Airila, M. (1912). Äännehistoriallinen tutkimus Tornion murteesta: Murteen suhdetta Suomen muihin murteihin silmälläpitäen. Sana..
Pannu muistiin Järämä-Satter
när frusen fisk förstörs av för tidigt kommande varmt väder
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Malmfälten och övre Tornedalen
Esimerkki
”Jäädytetty kala menee pilalle, pokkaintuu, jos tulee suvi-ilmat” - S.P
Alkuperä
Paulaharju, S. (1961). Kiveliöitten kansaa: Pohjois-Ruotsin suomalaisseuduilta. 2. Paino. Porvoo: ”Ord från ordlistan i slutet av boken (Outoja sanoja)”. Ord från främst Malmfälten/övre Tornedalsregionen..
Pannu muistiin Järämä-Satter
Airila, M. (1912). Äännehistoriallinen tutkimus Tornion murteesta: Murteen suhdetta Suomen muihin murteihin silmälläpitäen. Sana..
Pannu muistiin Järämä-Satter
Järämä-Satter: Paulaharju, S. (1922). Lapin muisteluksia. Helsinki: Kirja. Boken belyser många dialektala ord från bägge sidorna av övre Tornedalen och Muonioälvdal, exempelvis Kolari, Muonio, Kittilä, Karesuanto, Naimakka och Enontekiö..
Pannu muistiin Birger Winsa
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening..
Pannu muistiin Järämä-Satter