Tulokset

kainhuunruotti etnisyys kieli
Ruotsi
överkalixmål, kalixbondska
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kainulasjärvi; Vanhaa
Esimerkki
se on se vanhaa kainhuurruotti, ei sitä kovaruottalainen ymmäräv vähhääkhä
Alkuperä
Pannu muistiin I. Tuovinen
Muokattu
2014-03-13
porstuasuomalainen etnisyys kieli
Ruotsi
farstufinne, finskvänlig meänkieliaktivist
Suomi
suomenystävä
Sanaluokka
substantiivi
Esimerkki
Nuot riethaan porstuasuomalaiset luovat Meänmaata ja Meänmaan flakua., Gränstrakterna i Torne älvs nedre älvdal.
Kulttuuri taustaa sanasta
Ordet är relativt nyskapat, kanske 2000? Första gången jag hörde ordet var från en före detta styrelseledamot i STR-T. Ordet används av personer som ogillar samarbete med finska Tornedalen. Individer som hävdar meänkieli och vill samarbeta med finska Tornedalen betecknas som farstufinnar.Se även farstufinska, porstuasuomi. Förmodligen är alla som är för Meänmaa mer eller mindre porstuasuomalaisia. Porstuasuomalaisella on enemän suomensuomen sanoja kun esim. ehkä, perusta, pian, auto etc. Se även termen rasifiering och om meänkieli grammatik som en etnicitetsskapare.
Alkuperä
En före detta styrelseledamot i STR-T och Birger Winsa. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2020-10-05
oikea suomi etnisyys kieli
Ruotsi
riksfinska
Suomi
suomi, kirjakielen suomi
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Tornionlaakso; Kainulasjärvi
Esimerkki
Kainulasjärvi: Met emmä puhu oikeata suomea, vain tätä meän kieltä eli meän suomea.
Kulttuuri taustaa sanasta
Denna finlandsfinska eller riktiga finska var en avgörande orsak till meänkieli. Detta vårt språk sa man och tittade ner på golvet. Vi talar bara vårt språk, sa man skamset. Finnar kallade språket för skitfinska.
Alkuperä
Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2020-10-11
Jokkiinsuunhauta paikannimi kieli
Ruotsi
naturnamn
Suomi
Jokkiinsuunhauta
Sanaluokka
erisnimi
Paikkoja
Tärendö församling, Kainulasjärvi byamarker
Kulttuuri taustaa sanasta
Hauta betyder djup sänka i vattendrag. 2 meter är djupt i en å.
Alkuperä
B.Winsa och älgjägare i Kainulasjärvi, 1985. Pannu muistiin B. Winsa
Muokattu
2017-02-18
latinankieli kieli
Ruotsi
latinska språket
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Alatornio, ylheinen.
Alkuperä
Pannu muistiin Häll
Muokattu
2013-04-18
lojosana kieli
Ruotsi
trevligt, skrattretande ord
Suomi
naurattava, hauska sana
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Rovaniemi
Esimerkki
Rovaniemi: se praataa ihan semmosia lojosanoja.
Alkuperä
Pannu muistiin Hämäläinen
Muokattu
2013-05-11
äksästi etnisyys ihminen kieli
Ruotsi
snabbt
Suomi
kätevästi, nopeasti
Sanaluokka
atverbi
Paikkoja
Kittilä
Esimerkki
Kittilä: Rautusjärvellä puhuthan niin äksästi.
Alkuperä
Liljeblad. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2014-07-05
höperehtiä ihminen keho kieli
Ruotsi
tala oredigt
Suomi
puhua sekavasti
Sanaluokka
verbi
Kulttuuri taustaa sanasta
Suomi: Lievä ilmaisu puheiden sekavuudesta.
Alkuperä
Matti Junes född i finska Tornedalen. Pannu muistiin Lars Lampinen, Unbyn Boden
Muokattu
2013-08-14
potakka etnisyys kasvi kieli
Ruotsi
potatis
Sanaluokka
substantiivi
Esimerkki
Simo, Kemi, Kompelusvaara, ei sit oles sanonheek k entiset lapinämmät potakaksi
Kulttuuri taustaa sanasta
ei käytetä
Alkuperä
Pannu muistiin I. Tuovinen, Kaarakka, Räsänen
älinä lapsi kieli
Ruotsi
böl, tjut
Suomi
mylinä, volvotus
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kemi
Kulttuuri taustaa sanasta
Vertaa pälinä.
Alkuperä
Paloheimo. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2014-07-05
puurotupa lempinimi/haukkumanimi etnisyys rakennus lapsi kieli
Ruotsi
arbetsstuga/grötstuga/gula fängelset
Suomi
työtupa
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Tornionlaakso, Malmikentät; Suomen
Esimerkki
Puurotuvaks sanothiin työtuvat koska lapset useasti sait puuroa ruaks. Puurotupia oli esimerkiks Täränössä, Korpilompolossa, Teurajärvessä ja monessa muussa kylässä. Usseimiten raahvaila jokka olit olheet sielä oli huonoja muistoja puurotuvista. Suomen kieli oli kieletty ja oli rangastuksia jos puhui suomea.
Kulttuuri taustaa sanasta
I Kiruna kallades arbetsstugan för Gula fängelset. Säger Sven Erik Stöckel från Kattuvuoma.
Alkuperä
Birger Winsa. Vi var en lägre ras, SVT 7 mars 2021.. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2021-03-09
ääkätä kieli lapsi keho
Ruotsi
bajsa
Suomi
kakata
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Kemi
Kulttuuri taustaa sanasta
Barnspråk
Alkuperä
Paloheimo. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2014-07-02
mammi keho lapsi kieli
Ruotsi
bröst, bröstvårta
Suomi
nänni
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kompelusvaara
Esimerkki
Kompelusvaara: Antaa mammia.
Kulttuuri taustaa sanasta
Synonyymi mimmi. Lastenkieltä.
Alkuperä
Pannu muistiin I. Tuovinen
Muokattu
2013-08-15
mimmi keho lapsi nainen kieli
Ruotsi
kvinnas bröstvårta (barnspråk)
Suomi
nänni
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kompelusvaara, Kompelusvaara.
Alkuperä
Pannu muistiin I. Tuovinen
Muokattu
2013-08-15
Pärkämä kieli satu paikannimi etnisyys
Ruotsi
naturnamn i Kalixälv, forsnacke, -hals,
Suomi
Pärkämä.
Sanaluokka
erisnimi
Paikkoja
Kainulasjärvi
Esimerkki
Junosuanossa on kans Pärkämäkoski. Piian ei muaala? Merkitys piian koskenkaula, -niska. Laina eteläsuomen murtheishiin viron kielestä pärk seppel. Viron kielen etymologia: pärg : pärja : pärga 'rõngakujuline v ovaalne lille-, oksa- vm põimik; rõnga- v ringikujuline moodustis; peaehe' Tüve vasted võivad olla saami bárgidit 'palmikut punuda', bárggaldat 'palmik, punutud pael', ersa pargo 'korv', mokša parga 'tohust torbik' ning võib-olla ka karjala (puna)päre 'peakaunistus'. Eesti keelest on laenatud soome mrd pärkä 'seppel v peapael' ja baltisaksa Pärg, Perg, Pärk 'eesti tüdrukute peaehe'. Albin Oja 1900-1984 i intervju: "Det finns ett bra fiskeställe som kallas för Kaihnuunranta som ligger i Vuopios mynning. Den har fått sitt namn efter en person från Kalix (Kainus) som bodde här i en fiskekoja. Sedan finns det ett ställe som kallas Pärkämä nedströms Vuopio, var det fanns en ö. Där bodde fiskaren Pärkämän Pekka."
Kulttuuri taustaa sanasta
Ordets ursprung och betydelse är okänt. Möjligen estniskt lån till finskan. Vuopio och Kaihnuunranta på andra sidan. Stor vik uppåt. Selet avsmalnar innan forsarna. Mestoslinkkaforsarna nedanför Pärkämä. Kallas för Pärkämäkosket och länge ner Linkankosket. I Kainulasjärvi berättas att det fanns på äldre tid en fiskekoja vid stranden av Pärkämä, i själva viken. Mäkigubben, Mäen Äijä lär ha använt den under sina fisketurer till älven. Estniskan har lånat ordet pärkä till sydfinska dialekter, pärkä i betydelsen krans, seppel på finska. Finskans äldsta ord för hals är seppel. Kaula kom senare som ett lånord. Seppel fick betydelsen krans., Jag tror Pärkämä betyder forshals, eller mer modernt forsnacke. Mestossuanto avsmalnar i Pärkämä och strömmen ökar. Farlig forshals. Estnisk etymologi: Eesti keelest on laenatud soome mrd pärkä 'seppel' Vi har flera ord som bara finns i Tornedalen/nordfinskan och i södra Finland. T ex säserä rank om båt finns bara här och i Tavastland. Och ordet kana trekanten, spetsen i båtför fanns förr om åren bara i Tornedalen och vid Ladogas strand. De första nybyggarna kom med båt. Kana båtför är okänt idag, tror jag? Eller? Men helt allmänt under 1930-talet. Pärkämä kan kanske inkluderas till denna skara. Bästa förklaringen. Finska forskare har inte hittat något bättre. Ett förslag är svenska lånet bärga. Men ordet bärga förekommer inte ens i tornedalssvenskan. Och inga pärja-namn finns. Båtlänning/Valkamaa i Pärkämä finns. Men man drog upp båten. Vettää venheet maale. Ingen bärgar båten upp på land. Inte ens på ren svenska.
Alkuperä
Albin Oja, Kainulasjärvi, Birger Winsa. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2023-09-26
kraaseli kieli lainasana eläin
Ruotsi
gråsäl
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kemi, Vesisaari; Vesisaari, Nikkala
Esimerkki
Vesisaari (Oulun suomea) Nikkala
Alkuperä
Anders Koski, Nikkala, kvarlämnade anteckning 2000. Pannu muistiin Paloheimo, Tuovinen, E. Wande
Muokattu
2017-02-27
kritistellä ihminen kieli
Ruotsi
tala på spec sätt (onom)
Suomi
puhua erikoisella tavalla
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Kompelusvaara
Esimerkki
Kompelusvaara: hirveä ääni sillä on, kritisteleminen sieppurilla, muutamak kuttuvs suokulaiseksi, mutta sieppuri se on hänen nimi.
Alkuperä
Pannu muistiin I. Tuovinen
Muokattu
2013-08-17
solkkaus kieli
Ruotsi
otydligt, dåligt prat
Suomi
huono, epäselvä puhe
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Rovaniemi Kemi
Alkuperä
Jukka Korva. Pannu muistiin Kaarakka
sopottaa kieli
Ruotsi
mumla, tassla, tissla
Suomi
epäselvästi ja huonosti puhua ei ylh.
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Rovaniemi Kemi, puhua sopottaa
Alkuperä
Jukka Korva. Pannu muistiin Kaarakka
Järvi paikannimi lempinimi/haukkumanimi kieli
Ruotsi
Kainulasjärvi
Suomi
Kainulasjärvi
Sanaluokka
erisnimi
Paikkoja
Kainulasjärvi, järviläinen; Winsa, Tornedalen
Esimerkki
Kaks pitkää nauhotusta John A Winsa ja Albin Oja: https://www.isof.se/lar-dig-mer/kunskapsbanker/lar-dig-mer-om-nationella-minoritetssprak/meankieli/berattelser-fran-tornedalen
Alkuperä
Meänkielen sanakirja. Lars Lampinen. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2021-11-21
jääveli kieli etnisyys uskonto
Ruotsi
mild svordom, jävel
Sanaluokka
substantiivi
Esimerkki
Kompelusvaara, voi jääveli senthään! Se tuntuu niinku liepeämällek ku ei kiroas suomeksi
Alkuperä
Pannu muistiin I. Tuovinen
lipotus etnisyys kieli
Sanaluokka
substantiivi
Esimerkki
Kompelusvaara, se on tämä suomen kieli, huokea se on, eihän siin ole lipotuksia, eihän siin ole niitä teräviä, ei näpperiä niinku niissä muissa (kielissä)
Alkuperä
Pannu muistiin I. Tuovinen
Jokkiinsuu paikannimi kieli
Ruotsi
naturnamn
Suomi
Jokkiinsuu
Sanaluokka
erisnimi
Paikkoja
Tärendö församling, Kainulasjärvi byamarker
Kulttuuri taustaa sanasta
Jokkiinsuu = Joitten suu
Alkuperä
B.Winsa och älgjägare i Kainulasjärvi, 1985. Pannu muistiin B. Winsa
Muokattu
2017-02-18
lommertaa ihminen kieli
Ruotsi
tala elakt om ngn
Suomi
puhua ilkeitä jostakin
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Vittanki
Alkuperä
Pannu muistiin Airila
Muokattu
2013-08-14