Tulokset

mita, mitas jellivaaransuomi vokaalisointu
Ruotsi
vad
Suomi
mitä
Sanaluokka
interjektio pronomini
Paikkoja
Nattavaara-området
Esimerkki
Mita tehet?
Alkuperä
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-06
mithan jellivaaransuomi vokaalisointu
Ruotsi
inte något, ej något, ingenting
Suomi
mitään
Sanaluokka
pronomini
Paikkoja
Nattavaara-området
Esimerkki
Ei juuri mithan.
Alkuperä
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-06
mortukka luonto jellivaaransuomi puu lainasana-saame
Ruotsi
ställe med vindfälld skog, hygge
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Naturnamnet Iso Mortukka
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-04-30
muorje luonto ruoka jellivaaransuomi kasvi lainasana-saame
Ruotsi
bär
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Muorjevaara
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-04-30
museros työ jellivaaransuomi
Ruotsi
krossning
Suomi
murskaus
Paikkoja
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Esimerkki
Meni museroksi.
Kulttuuri taustaa sanasta
Vertaa muserus.
Alkuperä
Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää. Nedtecknat: Torbjörn Ömalm.. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-01-04
myyta työ jellivaaransuomi vokaalisointu
Ruotsi
sälja
Suomi
myydä
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Nattavaara-området
Alkuperä
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-06
naalo lainasana jellivaaransuomi vaate lainasana-saame työ
Ruotsi
nål
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Naalojärvi
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-04-30
nepukka jellivaaransuomi
Ruotsi
kusin
Suomi
serkku
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Jellivaara
Esimerkki
Kyllä sen tiejan, haan on mun nepukka.
Kulttuuri taustaa sanasta
Vertaa nepokka.
Alkuperä
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-06
niittu työ jellivaaransuomi kotitalous
Ruotsi
slåtter
Suomi
niitty
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Nattavaara-området
Alkuperä
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-06
nitsa ruoka poronhoito jellivaaransuomi puu eläin keho lainasana-saame
Ruotsi
märgben i bakfoten hos ren, även vattendränkt gammalt trä
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Nitsajärvi
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-02
njaka kala jellivaaransuomi eläin lainasana-saame
Ruotsi
lake
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Njakajänkkä
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-02
njuorakka luonto jellivaaransuomi vesi lainasana-saame
Ruotsi
grund i vattendrag
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Njuorakanalusjänkkä
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-02
nulppu luonto jellivaaransuomi lainasana-saame
Ruotsi
jämnt kullrig utlöpare från berg
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Nulppujänkkä
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-02
nulppu poronhoito jellivaaransuomi eläin lainasana-saame
Ruotsi
hanren som fällt hornen
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare- och Kiruna kommun
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-02
nuo, nuu? jellivaaransuomi vokaalisointu
Ruotsi
de
Suomi
nuo
Sanaluokka
pronomini
Paikkoja
Nattavaara-området
Esimerkki
Niila on huono kulkea.
Alkuperä
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-06
nuolppo jellivaaransuomi lainasana-saame poronhoito
Ruotsi
treårig tjurren som tappat hornen
Suomi
nulppo
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Jukkasjärviområdet
Alkuperä
Jukkasjärvilaiset. Torbjörn Ömalm. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-24
nuorta jellivaaransuomi paikannimi sää lainasana-saame
Ruotsi
norr (riktning)
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Nuortajärvi (Abborrtjärn i Gällivare hette så innan ca 1950-60-talet)
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-02
nuortanen luonto jellivaaransuomi paikannimi lainasana-saame
Ruotsi
nordligt berg, ett berg i norr (väderstreck)
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Naturnamnet Nuortanen
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-02
nuortano luonto jellivaaransuomi lainasana-saame
Ruotsi
norr
Sanaluokka
atverbi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Nuortanojänkkä
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-02
ny jellivaaransuomi
Ruotsi
nu
Suomi
nyt
Sanaluokka
atverbi
Paikkoja
Jellivaara
Esimerkki
Nykki se on menny jahthiin.
Kulttuuri taustaa sanasta
Sammansättning av orden "nyt" och "ki". Nykki används även i Pajala. Nytkin. Det är två ord.
Alkuperä
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå.. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-06
näkkuu jellivaaransuomi
Ruotsi
synas, syns
Suomi
näkyä
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Nattavaara-området
Alkuperä
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-06
nämat jellivaaransuomi vokaalisointu
Ruotsi
de här, dessa
Suomi
nämä
Sanaluokka
pronomini
Paikkoja
Jellivaara, Nattavaara med omnejd
Alkuperä
Torbjörn Ömalm.
oihki luonto jellivaaransuomi lainasana-saame
Ruotsi
? okänd betydelse
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Tivaoihki
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-02
oiva luonto jellivaaransuomi lainasana-saame
Ruotsi
berg med rund form, kägelformat berg
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-02