Tulokset

sörtti jellivaaransuomi vaate lainasana
Ruotsi
shirt, t-shirt, tröja
Suomi
t-paita
Paikkoja
Jellivaara
Esimerkki
Ostin uuven sörtin eilen.
Kulttuuri taustaa sanasta
Nyare engelska/amerikanska inlåningsord som ofta eller sporadiskt förekommer i Meänkieli/Gve-finska, främst hos yngre talare. Tuntematon sana Kainulasjärvessä.
Alkuperä
Torbjörn Ömalm.
taatpäin jellivaaransuomi
Ruotsi
bakåt (i tiden)
Suomi
taakse
Sanaluokka
atverbi
Paikkoja
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Alkuperä
Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää. Nedtecknat: Torbjörn Ömalm.. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-02-23
tahka rakennus jellivaaransuomi
Ruotsi
öppen eldstad
Suomi
takka
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Nattavaara-området.
Alkuperä
Torbjörn Ömalm.
tahtua, tahtuu jellivaaransuomi
Ruotsi
önska, be om något
Suomi
tahtoa
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Nattavaara-området
Alkuperä
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-23
tainakka jellivaaransuomi poronhoito
Ruotsi
honren som aldrig kalvat
Suomi
vaadin joka ei ole saanut vasikkaa
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Jukkasjärviområdet
Kulttuuri taustaa sanasta
Även "stainakka" används.
Alkuperä
Jukkasjärvilaiset. Torbjörn Ömalm. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-24
takku työ jellivaaransuomi
Ruotsi
brynsten
Suomi
tahko
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Nattavaara-området.
Alkuperä
Torbjön Ömalm.
tappipaikka lainasana jellivaaransuomi alkoholi lempinimi/haukkumanimi paikannimi
Ruotsi
hembränneri
Suomi
kotikeittopaikka
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Kulttuuri taustaa sanasta
I Järämä var "tappipaikka" nära en liten och nu igenväxt bäck bakom Tjäders. Plats där det tillverkades öl/sprit, exempelvis i något gömställe
Alkuperä
Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää. Nedtecknat: Torbjörn Ömalm.. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-03-01
tavikka jellivaaransuomi lintu eläin lainasana-saame
Ruotsi
storlom
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Tavikanjärvi
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-14
tema jellivaaransuomi vokaalisointu
Ruotsi
denna
Suomi
tämä
Sanaluokka
pronomini
Paikkoja
Killinki, Nattavaara
Alkuperä
Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää. Nedtecknat: Torbjörn Ömalm.. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-03-01
terava jellivaaransuomi vokaalisointu
Ruotsi
vass; kvick
Suomi
terävä
Sanaluokka
adjektiivi
Paikkoja
Nattavaara-området
Alkuperä
Muntliga källor från Nattavaara-området. Torbjörn Ömalm.. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2021-10-09
teukka luonto jellivaaransuomi sää lainasana-saame
Ruotsi
dimma
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-14
tieja jellivaaransuomi vokaalisointu
Ruotsi
veta
Suomi
tietää
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Killinki
Kulttuuri taustaa sanasta
Tietää muuala.
Alkuperä
Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää. Nedtecknat: Torbjörn Ömalm.. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-03-01
tierä jellivaaransuomi
Ruotsi
veta
Suomi
tietää
Sanaluokka
pronomini
Paikkoja
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Kulttuuri taustaa sanasta
Piian kans en tierä.
Alkuperä
Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää. Nedtecknat: Torbjörn Ömalm.. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-03-01
tiikaa työ jellivaaransuomi lainasana
Ruotsi
dika
Suomi
ojittaa
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Jellivaara
Esimerkki
Täytyy tiikaa jos liian paljon vettä maassa.
Alkuperä
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-23
tiure jellivaaransuomi eläin lainasana-saame
Ruotsi
rovdjur, vilt djur
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Tiurevuoma
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-14
tiva luonto jellivaaransuomi lainasana-saame
Ruotsi
kulle
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Tivaoihki
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-14
tjeijkata, tjeijkaa jellivaaransuomi lainasana musiikki
Ruotsi
shake, skaka, skaka på något, dansa
Suomi
huiskua, huiskuttaa, tanssia
Paikkoja
Jellivaara
Esimerkki
Lähemä tiskule tjeijkamhan.
Kulttuuri taustaa sanasta
Nyare engelska/amerikanska inlåningsord som ofta eller sporadiskt förekommer i Meänkieli/Gve-finska, främst hos yngre talare. Kainulasjärvessä sjeikathaan.
Alkuperä
Torbjörn Ömalm.
tjeikari luonto poronhoito jellivaaransuomi lainasana-saame
Ruotsi
område som renar trampat ner och betat färdigt
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Tjeikastunturi
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-14
tjila jellivaaransuomi kotitalous vesi lainasana-saame
Ruotsi
kallkälla
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Tjilarova
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-14
tjorpi jellivaaransuomi lainasana-saame ihminen
Ruotsi
vulgär, oanständig
Suomi
vulgaari, sivistymätön
Paikkoja
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Kulttuuri taustaa sanasta
Ungefär samma som "ruokoton"
Alkuperä
Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää. Nedtecknat: Torbjörn Ömalm..
tolkki jellivaaransuomi lintu eläin lainasana-saame
Ruotsi
fjäder
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Tolkkikielinen
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-14
tonka ruoka jellivaaransuomi eläin keho lainasana-saame
Ruotsi
den fettfria delen av en skinka
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Tonkahuornanen
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-14
tora jellivaaransuomi lainasana-saame
Ruotsi
tvär, som på tvären
Sanaluokka
adjektiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Toravaara
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-14
torri luonto jellivaaransuomi lumi lainasana-saame
Ruotsi
ngt som medför att man far ned i snösörja, sumphål. Alternativt något framskjutande el. utstående ställning.
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Torrivaara, berg och by i kommunen.
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-14