Tulokset

tossi jellivaaransuomi lainasana-saame
Ruotsi
svammel, strunt, betydelselöst
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Tossivaara
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-14
trallari työ jellivaaransuomi lainasana mies
Ruotsi
rallare
Suomi
rauatienrakentaja
Paikkoja
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Kulttuuri taustaa sanasta
Stolppa, skoulu, skruuvi. Ibland har man lagt till en extra konsonant: strappu, slangari.
Alkuperä
Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää. Nedtecknat: Torbjörn Ömalm..
tsyyli jellivaaransuomi kotitalous lainasana
Ruotsi
kyl
Suomi
jääkaappi
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Jellivaara
Kulttuuri taustaa sanasta
"Tjyyli" är kanske vanligare.
Alkuperä
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-22
tukkimiehentäi jellivaaransuomi hyönteinen
Ruotsi
lus, snytbagge
Suomi
kovakuoriainen, tukkimiehentäi
Sanaluokka
substantiivi
Esimerkki
Sporadiskt i Järämä-Satter med omnejd. Ev. mer vanligare i Finland
Alkuperä
Torbjörn Ömalm.
turvetkatto rakennus jellivaaransuomi lainasana
Ruotsi
hus med torvtak
Suomi
turvekatto
Paikkoja
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Alkuperä
Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää. Nedtecknat: Torbjörn Ömalm..
turvetkota rakennus jellivaaransuomi lainasana poronhoito
Ruotsi
torvkoja, torvkåta
Suomi
turvekota
Paikkoja
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Alkuperä
Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää. Nedtecknat: Torbjörn Ömalm..
tynnyrinprutti rakennus ilmaus jellivaaransuomi lainasana slangi
Ruotsi
(skit)tunnas hål
Paikkoja
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Kulttuuri taustaa sanasta
Sama ku "tynnyrinreikä" Vertaa prinkka.
Alkuperä
Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää. Nedtecknat: Torbjörn Ömalm..
täma jellivaaransuomi vokaalisointu
Ruotsi
den här, det här
Suomi
tämä
Sanaluokka
pronomini
Paikkoja
Nattavaara-området
Alkuperä
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-23
täyna jellivaaransuomi vokaalisointu
Ruotsi
full, fullt
Suomi
täynnä
Sanaluokka
atverbi
Paikkoja
Nattavaara-området
Esimerkki
Koku sekki oli täyna.
Alkuperä
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-23
ulvoo, ulvoa jellivaaransuomi eläin musiikki
Ruotsi
ljuda, yla, hög signal
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Jellivaara
Esimerkki
Signaali ulvoo.
Alkuperä
Söderström. Sirén, K. (1985). Sanningen om Liikavaara-Frans. Malmberget.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-19
unhuttaa jellivaaransuomi
Ruotsi
glömma
Suomi
unohtaa
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Nattavaara-området
Alkuperä
Axelsson, T. (2002). Nattavaaras historia. Nattavaaraby. Nedtecknat: Torbjörn Ömalm.. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-03-30
utukka jellivaaransuomi eläin hyönteinen lainasana-saame
Ruotsi
litet flygfä, fluga
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Utukkajärvi
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-14
vaikko luonto jellivaaransuomi näkymätön maailma lainasana-saame
Ruotsi
kraft, energi
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Vaikkojärvi
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-14
vantto lainasana jellivaaransuomi vaate
Ruotsi
vante
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Vanttojoki
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-14
verkku kalastus jellivaaransuomi
Ruotsi
nät
Suomi
verkko
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Jellivaara
Alkuperä
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-22
viejata jellivaaransuomi vokaalisointu
Ruotsi
dra
Suomi
vetää
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Killinki
Alkuperä
Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää. Nedtecknat: Torbjörn Ömalm.. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-03-01
viela jellivaaransuomi vokaalisointu
Ruotsi
ännu, än, fortfarande
Suomi
vielä
Sanaluokka
atverbi
Paikkoja
Nattavaara-området
Esimerkki
Jellivaaransuomi ellaa viela.
Alkuperä
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-22
vierra luonto jellivaaransuomi lainasana-saame
Ruotsi
långsträckt, jämnlång sandås
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Vierrajärvi
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-14
vietto luonto jellivaaransuomi lainasana-saame
Ruotsi
slänt, sluttning
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-14
viilte työ jellivaaransuomi puu
Ruotsi
skär, snitt
Suomi
viilto
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Jellivaara
Alkuperä
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-30
villaknyyty jellivaaransuomi vaate lainasana
Ruotsi
garnnystan
Suomi
lankakerä
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Jellivaara
Alkuperä
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-28
vinttaat jellivaaransuomi lainasana vesi
Ruotsi
vinda (vatten från brunn)
Suomi
kelata
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Jellivaara
Kulttuuri taustaa sanasta
Konsonant i slutet på verbets grundform. Fortfarande relativt vanligt i vissa Gällivarebyar.
Alkuperä
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-30
viru, viro luonto jellivaaransuomi sää
Ruotsi
storm, orkan
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Virolahti
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-14
voitelukivi jellivaaransuomi näkymätön maailma uskonto
Ruotsi
offersten (smordes med djurfett eller fiskblod)
Suomi
uhrinkivi
Paikkoja
Nattavaara-området
Kulttuuri taustaa sanasta
Voitelukivijä fanns lite här och var i Gällivareområdet förr, bland annat i Ullatti.
Alkuperä
Axelsson, T. (2002). Nattavaaras historia. Nattavaaraby. Nedtecknat: Torbjörn Ömalm..