Sieppijärvi, Alatornio, Kompelusvaara, även i betydelse söka runt med en eldfackla, Kätkäsuanto, Vittanki, Täräntö, Kainulasjärvi, maanalaisia tuovustethiin pois päresoitola arkun ympäriltä , Jukkasjärvi
På Haltionsaari fanns en offersten som samer smorde för att få bättre fångst. Mellan Haltionsaari och Pyhäkielinen finns en gräns som kvinnfolk ej fick passera. Guden skulle ej gilla detta. Kvinnan hade ett annat värde his guden. Fanns en offersten i Haltionsaari.Fick vara ifred ända tills Souto Olli kom med en ny religion och slog sönder guden i Haltiosaari. Följande morgon fanns det en ny gud på samma plats. Olli slog sönder den och kasta den i sjöns djupaste del och sa: Pysy sielä, met emmä tartte kahta jumalaa. Då försvann den gamla guden.
Ett spöke som visat sig i trakterna kring Leipojärvi sedan tidernas början enligt ortsborna. Jämför med andra underjordiska som är korta. Haltia är korta skogvaktare.
Alkuperä
Wanhainen, W.L. (1971). Liv och arbete i Norrbottens finnbygder. Luleå: Tornedalica..
följeväsen, ledsagar den avlidne till graven, osynliga luktväsen
Suomi
kummitus
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kainulasjärvi
Esimerkki
kalmak kuhisevat, kuhuväkit, kuhiaiset, ku ruumista saatethan, pienet, sen noutajat, kiehuvat sielä massa, survova
Kulttuuri taustaa sanasta
Bor framförallt i kyrkogårdar och kan föja med jorden i skorna till den avlidnes hem. Skorna bör rengöras efter besök på kyrkogård. Kan tynga ner liksläden så att hästen inte orkar dra. Man kan då tippa omkull släden och banka på den så att dessa försvinner. Dessa väsen, surrar och puttrar i jorden. Är små.
östfi, joukhainen s 'svan', bara i nordfi, i Kalevala joukhainen 'spec person' (Ulla-Marja Rajavuori k 5953, SMSA). Enligt Markku Kurkkio i Väyänvartisten sanakirja flyger svanen framför begravningståget till kyrkogården.
Purnu: ko kuuta tuli maan pääle ajethiin heinät kotia. Kvinnogöra, männen sådde åkrarna, ej kvinnor, i Ullatti var det tvärtom. Dokkas, Leipojärvi, kvinnorna skar säden, sällan att män var med, man bakade aldrig i ria.