Tulokset

sappalo jellivaaransuomi eläin keho lainasana-saame
Ruotsi
galla
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Sappalojärvi
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-08
savenkarva eläin
Ruotsi
lerfärg, grå
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kemi
Kulttuuri taustaa sanasta
tav.
Alkuperä
Virpi Ala-Poikela. Pannu muistiin Kaarakka
seittemänhaaranen eläin metsästys
Ruotsi
sjutaggare (älg)
Suomi
seitsemänpiikkinen hirvi
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kilvo, Nattavaara
Esimerkki
Se kohtai isun hirven, tuommonen seittemänhaaranen sarvissa ja ampui sen.
Alkuperä
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-13
siansilmä eläin
Ruotsi
svinöga
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kemi
Kulttuuri taustaa sanasta
yksinkertainen aitalaite, jossa aidakset ovat ristiinasetettujen seiväsparien varassa tav. se CD för skiss
Alkuperä
Virpi Ala-Poikela. Pannu muistiin Kaarakka
snartali jellivaaransuomi lintu eläin vesi lainasana-saame
Ruotsi
bläsand (sjöfågel)
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Snartalijärvi
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-08
suonilanka eläin vaate poronhoito
Ruotsi
sentråd (djursena)
Suomi
suonilanka
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Purnu, Raatukkavaara. Tornedalen/Malmfälten
Esimerkki
Suonilankaa poruista.
Alkuperä
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-24
tavikka jellivaaransuomi lintu eläin lainasana-saame
Ruotsi
storlom
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Tavikanjärvi
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-14
tiure jellivaaransuomi eläin lainasana-saame
Ruotsi
rovdjur, vilt djur
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Tiurevuoma
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-14
tolkki jellivaaransuomi lintu eläin lainasana-saame
Ruotsi
fjäder
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Tolkkikielinen
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-14
tonka ruoka jellivaaransuomi eläin keho lainasana-saame
Ruotsi
den fettfria delen av en skinka
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Tonkahuornanen
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-14
triiskuttaa eläin
Ruotsi
mjölka (ko)
Sanaluokka
verbi
Esimerkki
Rovaniemi Kemi, olem mie sen antanu vähin triiskuttaa, että oppis
Alkuperä
Jukka Korva. Pannu muistiin Kaarakka
triiskuttaa eläin
Ruotsi
mjölka (ko)
Sanaluokka
verbi
Esimerkki
Rovaniemi Kemi, olem mie sen antanu vähin triiskuttaa, että oppis
Alkuperä
Jukka Korva. Pannu muistiin Kaarakka
tävyt keho eläin länsisuomi
Ruotsi
lungor
Sanaluokka
substantiivi monikko
Kulttuuri taustaa sanasta
Västfinskt ord. vfi, tävy(t) s \'lungor (på människa eller djur)\' (Paunonen 1987:219). människa, djur
Alkuperä
Paunonen 1987:219. Pannu muistiin Lars Lampinen
ukkosenkurento eläin
Ruotsi
trollslända
Suomi
sudenkorento
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Jukkasjärvi
Esimerkki
Ukkosenkurentoja ei enä näe koskhan. Ja entiset sääskikaverit, joka paikassa olevassa, oon kansa kaonhet.
Kulttuuri taustaa sanasta
Iso lentäva kiiski. Met kutuima trollsländaa helikopteriks.
Alkuperä
Bengt Johansson-Kyrö. Jukkasjärvi. Pannu muistiin user3423158
Muokattu
2023-12-31
ulvoo, ulvoa jellivaaransuomi eläin musiikki
Ruotsi
ljuda, yla, hög signal
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Jellivaara
Esimerkki
Signaali ulvoo.
Alkuperä
Söderström. Sirén, K. (1985). Sanningen om Liikavaara-Frans. Malmberget.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-19
utukka jellivaaransuomi eläin hyönteinen lainasana-saame
Ruotsi
litet flygfä, fluga
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Utukkajärvi
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-14
vohla eläin uskonto
Ruotsi
får
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kemi
Alkuperä
Pannu muistiin Paloheimo
vuonkilo poronhoito jellivaaransuomi eläin lainasana-saame
Ruotsi
2-årig vaja, renko
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Vuongilojärvi
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-14
vuoskku, vuosku, vuosko kala jellivaaransuomi eläin lainasana-saame
Ruotsi
abborre
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Vuoskujärvi
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-14