kara (s)

Meänkieli kara
Svenska torkad gren, trädtopp eller stam; tunn stör, torrt träd
Ordklass substantiv
Övrigt Västfinskt ord. kara s \\\'torkad gren, trädtop eller stam; tunn stör, torrt träd\\\' (Kirsti Vuorela k 6314, SMSA).
Källa Kirsti Vuorela / Birger Winsa Nedtecknat av: Lars Lampinen

Sök

Stöd sidan

Stöd meankielensanakirja.com genom att bli medlem i föreningen. Eller lämna en donation direkt till Meänkielen sanakirja.

Sidan är byggd av Johan Junkka med hjälp av Twitter Bootstrap.
© och ansvarig utgivare Birger Winsa. Kontakt: birger.winsa@meankielenforlaaki.se.
top