lennin

Meänkieli
lennin
Svenska
fälld gran/träd med kvistad plats för snara
Ordklass
substantiv
Platser
Karunki, Jellivaara, Kompelusvaara, Killinki, Hakanen, Isovaara-Storberget
Övrigt
Sidorna av granen bildar ett stängsel med snara i mitten, kraftig slana där snaran fästes? slana nedgrävd i snö för att fånga hare, trädet där fågelsnaran är fästad.
Källa
Nedtecknat av Valonen, Airila, B. Winsa: ordbok
Orddomän

Liknande ord