Results

Lahna Pekka uskonto nimi noita lempinimi/haukkumanimi
Swedish
nåjd från Lahnajärvi
Part of speech
erisnimi
Places
Tornedalen
Source
Wanhainen, W.L. (1971). Kansanelämää Norrbottenin suomalaisseuduilla. Luleå.. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-04-18
Lehtipalon Juhani noita nimi lempinimi/haukkumanimi uskonto
Swedish
nåjd i Järämä-Satter
Part of speech
erisnimi
Places
Järämä
Other
Från muntliga källor.
Edited
2024-04-24
Nietsakka uskonto nimi noita lempinimi/haukkumanimi
Swedish
mäktig trollkarl från Alatermä i Svappavaara
Part of speech
erisnimi
Places
Malmfälten, Tornedalen
Source
Wanhainen, W.L. (1971). Kansanelämää Norrbottenin suomalaisseuduilla. Luleå.. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-04-18
Noita-Jaako uskonto nimi noita lempinimi/haukkumanimi
Swedish
nåjd i Saittajärvi
Part of speech
erisnimi
Places
Tornedalen
Source
Wanhainen, W.L. (1971). Kansanelämää Norrbottenin suomalaisseuduilla. Luleå.. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-04-18
Nulja uskonto nimi noita lempinimi/haukkumanimi
Swedish
nåjd i Lautakoski
Part of speech
erisnimi
Places
Tornedalen
Source
Wanhainen, W.L. (1971). Kansanelämää Norrbottenin suomalaisseuduilla. Luleå.. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-04-18
Ollin-Jussan vanha äiti uskonto nimi noita lempinimi/haukkumanimi
Swedish
gammal trollkunning kvinna från Masuuni
Part of speech
erisnimi
Places
Malmfälten, Tornedalen
Source
Wanhainen, W.L. (1971). Kansanelämää Norrbottenin suomalaisseuduilla. Luleå.. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-04-18
Palkki-Pissi uskonto nimi noita lempinimi/haukkumanimi
Swedish
nåjd från Jokkmokkshållet
Part of speech
erisnimi
Places
Malmfälten, Tornedalen
Other
Även kallad Palkkio. Eventuellt släkt med undertecknad om det handlar om samma samiska Pissi-släkt.
Source
Wanhainen, W.L. (1971). Kansanelämää Norrbottenin suomalaisseuduilla. Luleå.. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-04-18
Palkkio uskonto nimi noita lempinimi/haukkumanimi
Swedish
nåjd från Jokkmokkshållet
Part of speech
erisnimi
Places
Malmfälten, Tornedalen
Other
Även kallad Palkki-Pissi. Eventuellt släkt med undertecknad om det handlar om samma samiska Pissi-släkt.
Source
Wanhainen, W.L. (1971). Kansanelämää Norrbottenin suomalaisseuduilla. Luleå.. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-04-18
Palon Oskari uskonto nimi noita lempinimi/haukkumanimi
Swedish
nåjd i Yrttivaara
Part of speech
erisnimi
Places
Malmfälten
Other
Mycket känd trollkunnig man i bygden, en av de största.
Source
Muntliga källor. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-04-18
Piili-Juntti uskonto nimi noita lempinimi/haukkumanimi
Swedish
nåjd från Piilijärvi, bror till nåden Piili-Einari
Part of speech
erisnimi
Places
Malmfälten, Tornedalen
Source
Wanhainen, W.L. (1971). Kansanelämää Norrbottenin suomalaisseuduilla. Luleå.. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-04-18
Rova uskonto nimi näkymätön mailma noita lempinimi/haukkumanimi
Swedish
siare från Ratasjärvi
Part of speech
erisnimi
Places
Malmfälten, Tornedalen
Other
Siare från Ratasjärvi som bodde i Sammakko en tid men flyttade sedan till Plassi (Gällivare). Johan Rova.
Source
Wanhainen, W.L. (1971). Kansanelämää Norrbottenin suomalaisseuduilla. Luleå.. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-04-18
Rusu uskonto nimi noita lempinimi/haukkumanimi
Swedish
nåjd i Lovikka
Part of speech
erisnimi
Places
Malmfälten, Tornedalen
Source
Wanhainen, W.L. (1971). Kansanelämää Norrbottenin suomalaisseuduilla. Luleå.. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-04-18
Sakon Einari uskonto nimi noita lempinimi/haukkumanimi
Swedish
nåjd, Piili-Einari
Part of speech
erisnimi
Places
Malmfälten, Tornedalen
Other
Annat namn för Piili-Einari
Source
Wanhainen, W.L. (1971). Kansanelämää Norrbottenin suomalaisseuduilla. Luleå.. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-04-18
Sakon Juntti uskonto nimi noita lempinimi/haukkumanimi
Swedish
nåjd, Piili-Juntti
Part of speech
erisnimi
Places
Malmfälten, Tornedalen
Other
Annat namn för Piili-Juntti
Source
Wanhainen, W.L. (1971). Kansanelämää Norrbottenin suomalaisseuduilla. Luleå.. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-04-18
Seppälä uskonto nimi noita lempinimi/haukkumanimi
Swedish
nåjd från Junosuando
Part of speech
erisnimi
Places
Malmfälten, Tornedalen
Source
Wanhainen, W.L. (1971). Kansanelämää Norrbottenin suomalaisseuduilla. Luleå.. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-04-18
Tuhlaajapoika uskonto nimi lempinimi/haukkumanimi
Swedish
öknamn på en man som föll i synd mellan varje bönemöte
Part of speech
erisnimi
Places
Malmfälten och övre Tornedalen
Other
En person faller i synd mellan varje bönemöte, men tröstande sig på nåden återkommer han regelbundet till varje "samling" för att erhålla förlåtelse och vinna upprättelse. Predikanten liknar honom vid den förlorade sonen i Bibeln, fi. Tuhlaaja-poika, egentligen = slösaresonen. Detta blir hädanefter den mannens namn, och få personer i byn veta, vad han heter i kyrkböckerna. Hans hustru får heta Tuhlaajan-Kaja. hans son Tuhlaajan-Akseli, hans stuga Tuhlaajan-tupa etc.
Source
Bergfors, Georg, 1921–22: ”Huutonimiä” och öknamn bland finnar och lappar i Norrbotten. I: Arkiv för norrländsk hembygdsforskning.. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-04-18
Tuostakhaan tullu muuta kun Vanhaan Aatamin krapa sanaparsi fraasi uskonto
Swedish
Det blev inget av honom bara Gammel Adams/djävulens skrapa
Finnish
Vanhaa Aatami, piru
Places
Kainulasjärvi, Väylänvartisten sanakirja; Vanhaa
Example
Det blev inget av honom, det blev Gamle Adams skrapa av honom. Slöa individer kunde få den stämpeln. Slöhet ansågs vara styrd av djävulen. Piru ohjasi laiskoja, ja siksi laiska ihminen oli Pirun krapa. Jouni Puoskari: Itte Piru se Vanhaa Aatami oon!
Other
Maija-Liisa Soini: Olin niin harmissani, että oikein vanha aatami pakkasi pääle, tuli paha kiiri ja mieli ja ko mie suutuspäissäni sillälaila nakkasin syrhjään pilale menheen kampheen, nuin se vanha aatami pääsi pääle, nyt hävettää, ko sillä laila tulistuin. Antheeksi sitte pyysin. Birger Winsa: Syy miksi jokku olit pirun krapoja on ette laiskuus yhistethiin pirun kans. Joka oli laiska oli pirun ohjaama. Ja Vanhaan Aatamin krapa oli pirun ase. Mulla on kaks esimerkkiä Pirun kravoista. Molemat piethiin olevan laiskoja. Se oli tärkeä siihen aikhaan ette on töissä palavassa ja hiessä koska piti elättää suuria perheitä. Siksi laiskuuven seuraus on ette pere joutui nälkhään, sairhaukshiin ja kuolemhaan. Pirun homma se on. Jumalan palvelija on töissä "i sitt anletes svett" kun Luther kehotti. Kristitty pittää olla aina hikipäässä töissä vetämässä ruokaa talhoon. Eikä siinä säänössä ole mithään vikkaa. Lestatius sitten opetti ette viina on pirun ase viemhään ihmisen työmaalta juoppoutheen. Vaikka Jesus ryyppi viinia, teki sitä ja jakoi kaikile paljon viiniä.
Source
Birgit Löfroth, Jouni Puoskari. Writen down by Birger Winsa
Edited
2021-03-11
Vanherki uskonto nimi näkymätön mailma lempinimi/haukkumanimi
Swedish
öknamn, förkortning av "Vanha-Erkki" dvs. djävulen
Part of speech
erisnimi
Places
Malmfälten och övre Tornedalen
Other
Öknamn på gubbe som ofta använde detta ord som svordom.
Source
Bergfors, Georg, 1921–22: ”Huutonimiä” och öknamn bland finnar och lappar i Norrbotten. I: Arkiv för norrländsk hembygdsforskning.. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-04-19
Ylisaajon Oskari uskonto nimi näkymätön mailma lempinimi/haukkumanimi
Swedish
siare från Ullatti
Part of speech
erisnimi
Places
Gällivare kommun
Other
Kistbyggare och synsk man i Ullatti. Han kunde se vem som skulle dö härnäst och började bygga kistan redan innan det inträffade. Barn undvek i regel honom.
Source
Muntliga källor. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-04-18
huoraperset jellivaaransuomi vaimo uskonto
Swedish
horunge, skällsord för lösaktiga flickor (gammalt)
Finnish
huora
Part of speech
substantiivi
Places
Ullatti, Järämä
Other
Vissa hårdföra laestadianer använde detta uttryck.
Source
Torbjörn Ömalm. Writen down by Birger Winsa
Edited
2022-04-24
kannus uskonto näkymätön mailma laulu noita
Swedish
spåtrumma, nåjdtrumma
Part of speech
substantiivi
Places
Malmfälten, Tornedalen
Source
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-04-24
kesahauta jellivaaransuomi uskonto vukaalharmunii
Swedish
sommargrav
Finnish
kesähauta
Part of speech
substantiivi
Places
Nattavaara-området
Other
Sommargravar var vanligt förekommande i de områden som var långt ifrån närmsta kyrka. Gravarna grävdes upp och flyttades när vinterföret kom.
Source
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Writen down by Birger Winsa
Edited
2022-04-03
kouto uskonto jellivaaransuomi näkymätön mailma lainasana-saame
Swedish
sjöorm, drake, mystiskt väsen
Part of speech
substantiivi
Places
Gällivare kommun
Example
Koutojoki
Other
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Source
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Writen down by Järämä-Satter
Edited
2024-04-24
musliinihuivi lainasana vaate eetnisyys uskonto
Swedish
hijab, särskild tygsjal
Finnish
huivi
Part of speech
substantiivi
Places
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Source
Elis Aidanpää. Nedtecknat av Torbjörn Ömalm. Writen down by Birger Winsa
Edited
2022-04-10