Results

luppa poronhoito sairhaus
Swedish
klövssjuka hos ren, klövröta
Part of speech
substantiivi
Places
Enontekiö
Example
Enontekiö, lupassa katsakuula on paisunu, luppa tarttuu kesälä toisen poron jäljistä. Luppa määnyttää kynnet, Muonio, Kätkäsuanto, Kätkäsuanto, Kolari, lupassa kynsi paisuu ja kasvaa käyräksi. Poro seisoo tuhassa savuv vieressä ni tullee
Other
ren har svaga ben och har svårt att stå
Source
Writen down by Tiesmaa, Tuovinen
notalänget poronhoito
Swedish
seldon för packren
Part of speech
substantiivi monikko
Places
Meänkieli; Vittanki
Source
Writen down by I. Tuovinen
palin poronhoito
Swedish
renbetsområde
Part of speech
substantiivi
Places
Kittilä
Source
Writen down by Meriläinen
peura poronhoito
Swedish
omärkt ren
Part of speech
substantiivi
Places
Meänkieli; Ylitornio, Enontekiö, Kätkäsuanto, Muonio, Inari, Sodankylä, Rovaniemi, Ruija, Kittilä, Kemi, Simo, Jyykeä
Other
ren som ofta levt utan kontakt med människor? senaste vildrenen har synts i Muonio eller Enontekis nångång under början av artonhundratalet
Source
Rautas, peura, se villi koddi?. Writen down by Tiesmaa, Itkonen, Tuovinen, Artimo, Hämäläinen, Kaarakka, Liljeblad, Räsänen
piettiön poronhoito
Swedish
halvt misslyckad kastrering av ren
Part of speech
substantiivi
Places
Meänkieli; Vittanki
Other
(häst), rentjur (hingst) med ena pungkulan intakt
Source
Writen down by I. Tuovinen
polkkuraijjo poronhoito
Swedish
släde
Part of speech
substantiivi
Example
Enontekiö, polkkuraijjollapa se Lassi näkkyy heinhään mennä
Other
skämtsamt?
Source
Writen down by Itkonen
purema poronhoito
Swedish
ren-, fårmärke
Part of speech
substantiivi
Places
Kemi
Source
Writen down by Kaarakka
pykälyskaarre poronhoito
Swedish
renmärkningsgärde
Part of speech
substantiivi
Places
Sodankylä
Source
Writen down by Tiesmaa
säärikontti poronhoito
Swedish
vadben
Part of speech
substantiivi
Places
Vittanki
Source
Writen down by I. Tuovinen
talutushärkä poronhoito
Swedish
ledren, -härk
Part of speech
substantiivi
Source
Meänkielen sanakirja.. Writen down by Lars Lampinen
tehhä poronhoito
Swedish
kalva
Part of speech
verbi
Places
Rovaniemi
Example
Rovaniemi, meneväs sinnem misä ovah harjaunhet tekhen ko niile tullee tevon aika, Rovaniemi Kittilä, kun se (emävaadin) on kesempänä tehny, niin se (vasa) on kesakko
Source
Jukka Korva. Writen down by Liljeblad, Artimo
terotus poronhoito
Swedish
spetsa till renöra som märkesmarkering
Part of speech
verbi
Places
Turtola
tihukka poronhoito
Swedish
ren med tät hornkrona
Part of speech
substantiivi
Places
Kolari
kosu poronhoito
Swedish
tam; tamren
Places
Sodankylä
Source
Writen down by kena
notaneuvot poronhoito
Swedish
bärloka för ren
Part of speech
substantiivi monikko
Places
Meänkieli; Vittanki
Source
Writen down by I. Tuovinen
paisua poronhoito
Swedish
svälla
Part of speech
verbi
Places
Kveeni; Jyykeä, Rovaniemi, Kompelusvaara, Kainulasjärvi
Example
Jyykeä Jyykeä, Rovaniemi, Kompelusvaara, Kainulasjärvi, poronkarva paisuu ku se kastuu
Source
Writen down by I. Tuovinen, Artimo, Rapola
pantturi poronhoito
Swedish
motsträvig körren
Part of speech
substantiivi
Places
Inari, Enontekiö, Kolari, Muonio
Example
Inari Inari, Enontekiö, Enontekiö, Kolari, Muonio, pantturi toppaa äkkiä ja pysthöön nousee
Source
Writen down by Tiesmaa, Tuovinen
pile poronhoito
Swedish
skygg, rädd
Part of speech
adjektiivi
Places
Kemi, Sodankylä; Rovaniemi
Example
Rovaniemi, se on sittep pilek kala
Source
Writen down by Kaarakka, Tiesmaa
selkähihna poronhoito
Swedish
rem som används vid renkörning
Part of speech
substantiivi
Places
Kemi
Other
selkärihma pitkässä siimassa
Source
Virpi Ala-Poikela. Writen down by Kaarakka
tehkäintyä poronhoito
Swedish
tröttna, blit uttröttad (av hård körning av ren)
Part of speech
verbi
Example
Ylitornio, Kolari, Muonio, Enontekiö liikaa on ajettu ku poro tehkäintyy
Fröökynä poronhoito nimi
Swedish
Fröökynä
Part of speech
erisnimi
Example
Namn på ren.
Other
Eva Kvist: Har några fina namn på meänkieli som vi gett till våra renar. Funkar säkert på kor också. De är ju båda idisslare med fyra magar och en del med skälla runt halsen så det finns ju några likheter. Fröökynä (fröken), Pikku piika (Lillpigan), Ruusu(Rosen), Tuisku (Yrväder), Musta-Marii (Svarta Mari), Lumipiika (Snöpigan), Hilla (hjortron), Mustikka (blåbär), Fiina (ingen särskild betydelse. Kan vara en förkortning av Josefiina ursprungligen). Finns det nå tjurar i flocken så har jag också några tips: Velho , Eetu, Ville, Lumipoika (Snöpojken), Tähtipoika (stjärngossen), Jahvetti, Manne.
Source
Eva Kvist. Writen down by winsa
Edited
2024-02-26
aisatiuku elläin hevonen poronhoito
Swedish
skakelpingla
Finnish
aisatiuku
Places
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Source
Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää. Netecknat: Torbjörn Ömalm..
konsesjuuniporonomistaja eetnisyys poronhoito
Swedish
koncessionsrensägare
Part of speech
substantiivi
Places
Tornionlaakso, Malmikentät
Example
Konsesjuuniporonomistaja on punti joka ei saa lypsää omia "lehmiä"/poroja.
Other
Lapp skall vara lapp-politiken bör moderniseras! Haparandabladet november 2020. Fd överste Håkan Forsén tillämpar den gamla militärregeln om att när kartan inte stämmer med terrängen så skall man följa kartan. Nog är det välbekant för mig och många att Sametinget har en definition av samer som exkluderar mig som same och alla tornedalingar med renmärke. Hur analyserar Sametinget samiska språkprov på sedan länge döda mor-/farföräldrar? (Mycket skulle kunna skrivas om denna regel!) Det är just detta jag ifrågasätter utifrån statens egen utredning från 2006 om samiska sedvänjor och kultur. Om Håkan har belägg på att även icke-samer är renägare så är utredningen självmotsägande. Jag har inte läst detta och inga citat ges av Håkan. Det finns säkert någon som äger renar i en hage. Jag citerar utredningens huvudhållning och är väl medveten om dess fokus. Sametingets officiella definition av same vilar på beslutet om koncessionsrenskötsel från 1933. Min farfar och massor av andra renmärkesägare hade då mor-/farföräldrar som talade samiska. Håkan har tyvärr inte lärt sig vad citationstecken betyder, vilket indikerar outvecklat kritiskt tänkande. Dessa avser att författaren inte hävdar en egen åsikt, utan hänvisar med exakta ord till en källa. Om denna har fel eller inte vet jag inte. Såhär skriver Wikipedia om ämnet: ” Koncessionsrenskötseln infördes genom ett beslut med länskungörelsen 1933…” Nästan exakt citat från utredningen. Håkan borde lämna en källa när han ifrågasätter Sametingets uppgifter. 1928 eller 1933 är ointressant. Då förlorade min farfar rätten att mjölka sina egna renkor. Den rätt som finska tornedalingar fortfarande äger. Skogssamerna fråntogs sin urgamla kultur, sedvanor och traditionsbundna rättigheter. Definitionen av same begränsades till en mindre grupp heltidsarbetande renskötare och deras släktingar. 2006 upptäcker Sametinget misstaget, korrigerar kartan. Utredningen hävdar att min far och farfar var jordbrukande samer. Detta är Sametingets och statens inofficiella ståndpunkt. 1933 års begränsning av etniciteten är enligt staten och sametinget felaktig. Den officiella kartan är fel, inte terrängen. Därför bör definitionen av same inkludera alla som är släktingar till en ägare av renmärke. Vi är jättemånga. Nästan alla tornedalingar. Definitionen av same är inte en lag huggen i sten, utan vilar framförallt på förlegade uppfattningar från socialdarwinismens tid om vilka som idkar renskötsel. Lapp skall vara lapp-politiken var ett ”genetiskt” spöke som utgick från Darwins läror som omformades till hierarkisk raspolitik. Härska genom att splittra etniciteter var en taktik. Den sista resten av denna skambelagda tid bör tvättas bort ur svensk statsförvaltning! Håkan ifrågasätter inte en enda gång vad statens utredning visar: att jag är son till en jordbrukande same. Att alla som äger renmärke och deras släktingar är skogssamer och urfolk. Detta är huvudfrågan! Detta är verkligheten som grundlägger att staten och Sametinget - som är en statlig institution - bör rita om kartan så att den överensstämmer med verkligheten. Även försvarshögkvarteret söker harmoni mellan terräng och karta. Istället för att diskutera sakfrågan pratar Håkan om kålrötter som han förväxlar med mandelpotatis. Moderniseringens vindar införde mandelpotatis som tog död på den maskstungna kålroten. Den vinden bör även omforma dagens minoritetspolitik. Birger Winsa, lantalainen, tornedaling, kvän och skogssame som ogillar titlar
Source
Birger Winsa.
nulkkasyyni hevonen poronhoito
Swedish
besiktning (av ren/häst)
Finnish
tarkistus
Part of speech
substantiivi
Places
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Source
Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää. Nedtecknat: Torbjörn Ömalm.. Writen down by Birger Winsa
Edited
2022-01-16