Resultat

Jiellivaara gällivarefinska plats
Svenska
Gällivare
Finska
Jellivaara
Ordklass
egennamn
Platser
Jellivaara, Satter med omnejd
Exempel
Kävin Jiellivaarassa eilen.
Övrigt
I Satter även "Jellivaara".
Källa
Torbjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2023-11-10
Aavanperä plats
Svenska
ortsnamn, Västra Nikkala
Finska
Aavanperä
Ordklass
egennamn
Källa
Meänkielen sanakirja. Nedtecknat av Lars Lampinen
Redigerad
2017-02-17
Vuopio fiske arbete plats
Svenska
Vuopio
Finska
Vuopio
Ordklass
egennamn
Platser
Tärendö församling, Kainulasjärvi byamarker
Exempel
Koordinater: 7452905 832019.
Övrigt
I Vuopio (Mestossuanto) grävde man ner ryssjor (lana, lanat) i snön och spettade fast stolparna i tjälen för att fånga lekgädda och aborre på våren. Ryssjorna lades på isen som sedan smälte och sjönk ner.
Källa
B.Winsa och älgjägare i Kainulasjärvi, 1985, Roland Jatko med studiegrupp i Narken.. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-07-12
Matarenki, Matarinki plats
Svenska
Matarengi, Övertorneå
Finska
Övertorneå, Ruotsin Ylitornio
Ordklass
egennamn
Källa
Meänkielen sanakirja. Nedtecknat av Lars Lampinen
Redigerad
2017-02-17
Heletti plats
Svenska
ortsnamn, Skellefteå
Finska
Skellefteå
Ordklass
egennamn
Källa
Meänkielen sanakirja. Nedtecknat av Lars Lampinen
Redigerad
2017-02-17
Hietaniemi plats
Svenska
Hedenäset
Finska
Hietaniemi
Ordklass
egennamn
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-17
Korpilompolo plats
Svenska
Korpilombolo
Finska
Korpilombolo
Ordklass
egennamn
Källa
Meänkielen sanakirja. Nedtecknat av Lars Lampinen
Redigerad
2017-02-18
Hakanen plats etnicitet saga
Svenska
Hakkas
Finska
Hakanen
Ordklass
egennamn
Övrigt
Enligt sägnen kom det tre ryssar till Gällivare under slutet av 1600-talet. De skall ha varit delar av en familj krigsfångar från Dalarna som blev fångar i Pietari, St Petersburg. Fadern var stor krigsherre, och detta hände under den stora ofredens tid. De hade tre barn som så småningom blev stora. Arbetade i en kvarn där det även fanns ryssar. En gammal ryss hade hört om deras flyktplaner och gav råd: Stanna och lek. Det fick de göra och vakten såg detta. De köpte mycket mat. Sov vid enbuskar sa ryssen, så att hundarna inte känner doften. De rymde från sin fångenskap i Petersburg. Kom över Karelen och Finland. Ville bo nära varann. Nataniel bosatte sig på en plats som han kallade Nattavaara. Olaus kallade sin plats för Ullatti. Och Hakon/Håkan kallades sin plats för Hakanen. Nataniels son var fruktansvärt anskrämlig, t o m hästarna var rädda för denne man. Denna berättelse hörde man i Nattavaara ännu under 1980-talet.
Källa
nattavaarabor. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-11-08
Täräntö lånord-samiska etnicitet plats
Svenska
Tärendö
Finska
Täräntö
Ordklass
egennamn
Platser
Kainulasjärvi; Täräntö, Suomen
Exempel
Dearga on saamea ja merkittee lantaa. Se sana vastaa parhaiten paikannimeä Täräntö. Täräntöläinen merkittee siis lannanlevittäjä. Sehän on sama kun maanviljelijä. Saamelaisten toinen sana lannanlevittäjille on lantalainen. Lanta on suomen sana sonnale. Lantalainen on se joka jääpi vakituisesti ashuun yhteen paikhaan. Ja alkaa viljelemhään maata. Kielitietheessä on sääntö joka sannoo ette jos on kaks esimerkkiä jostaki sillon sitä väoi käyttää tietona. Täräntöläinen ja lantalainen on siis sama sana. Katto lissää lantalainen, Lannavaara, poronhoito. maanviljelistä/lannanlevittäjästä. Saameks ja suomeks.
Övrigt
Dearga är samiska och betyder gödsel, som lär vara närmast besläktade samiska ord för Täräntö. Lanta betyder gödsel på finska. Jordbrukare eller gödselfolket helt enkelt. Folket som gödslar sina åkrar och rovland. Täräntöläinen är jordbrukare. Täräntö är jordbruk/gödselstack. Äldre försök till beskrivning: ett samiskt ord. Finskans tärkkä, skarp kurva. Där Tärendö älv rinner ut i Kalix älv är det en skarp kurva. Bönder och renskötare hittar inte på ord utifrån några intellektuella resonemang. Forskarna vågar inte tänka på det jordnära sättet som förklarar det mesta. Det finns inte en forskare i språkvetenskap som förklarar täräntö, täräntöläinen och lantalainen utifrån det mest uppenbara perspektivet. De fruktar att själva ha en nedlåtande syn på tornedalingar. När det finns två parallella exempel räknas det i vetenskapen som ett accepterat antagande. Här har vi gott stöd för denna enkla slutsats. Lantalainen och täräntöläinen har samma betydelse. Gödselspridarna åt majrovor och senare potatis som vuxit i mänsklig avföring och från kons gödsel. Detta var en förfärande syn för samer som inte kunde tänka sig blanda ihop mat med avföring. Därav nedlåtande ord för jordbrukare, som var en gödselspridare som plöjde åker och odlade majrovor i den egna avföringen. Denna association kan vara orsak till att meänkielis ord för gödsel är sonta, inte längre lanta, eftersom de själva är lantalaisia. Se mer i lantalainen.
Källa
Meänkielen sanakirja. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-03-02
Karha(a)kkasaajo plats
Svenska
naturnamn
Finska
Karhakkasaajo
Ordklass
egennamn
Platser
Tärendö församling, Kainulasjärvi byamarker
Källa
B.Winsa och älgjägare i Kainulasjärvi, 1985. Nedtecknat av B. Winsa
Redigerad
2017-02-18
Nattavaara saga plats
Svenska
Nattavaara
Finska
Nattavaara
Ordklass
egennamn
Platser
nattavaarabor; Kainulasjärvi, Gällivare, Kommun
Övrigt
Enligt sägnen kom det tre ryssar till Gällivare under slutet av 1600-talet. De skall ha varit delar av en familj krigsfångar från Dalarna som blev fångar i Pietari, St Petersburg. Fadern var stor krigsherre, och detta hände under den stora ofredens tid. De hade tre barn som så småningom blev stora. Arbetade i en kvarn där det även fanns ryssar. En gammal ryss hade hört om deras flyktplaner och gav råd: Stanna och lek. Det fick de göra och vakten såg detta. De köpte mycket mat. Sov vid enbuskar sa ryssen, så att hundarna inte känner doften. De rymde från sin fångenskap i Petersburg. Kom över Karelen och Finland. Ville bo nära varann. Nataniel bosatte sig på en plats som han kallade Nattavaara. Olaus kallade sin plats för Ullatti. Och Hakon/Håkan kallades sin plats för Hakanen. Nataniels son var fruktansvärt anskrämlig, t o m hästarna var rädda för denne man. Denna berättelse hörde man i Nattavaara ännu under 1980-talet. Vi möter för första gången Mickel Simonsson Ryss vid tinget på Jokkmokks marknad år 1692. Där ges han rätten till landet vid Nattavaara där han tydligen uppfört ett nybygge inom Sjokksjokksbyn i Lule Lappmark. Om denna ”Ryss-Mickel” florerar ett flertal sägner och jag tänkte att så gott det går försöka ge en rättvis bild om han och hans familj. Nybyggaren Mickel Ryss sägs enligt den muntliga traditionen ha kommit hit från Karelen som ”Laukkaryssä” vilket var en sorts handelsresande som drog runt och sålde varor. Detta skulle förklara att det funnits en lada i Nattavaara benämnd ”Karjalan lato” och även en åker kallad ”Karjalan pelto”. Språkforskare sägs även ha funnit spår från Karelen i den finska som talades i byn. Hur det än ligger till så vet man med säkerhet inte så mycket om ursprunget för denna man annat än att han hittade en plats inom lappmarken där han med tiden skapade sig ett liv. Mickel Simonsson Ryss var född omkring 1640 och dog hemma på gården i Nattavaara 1706, alltså 66 år gammal. Även fast han figurerade vid tinget ett flertal gånger så verkar han inte ha varit så vresig och stridslysten som många de andra finsktalande nybyggarna som kom samtidigt och efter honom in till lappmarken. Han verkar ha levt sitt liv ganska fridfullt och skött om sin gård ganska väl. Kort citat från Tommy Rapps fina hemsida. Mer om Mickel Ryss i https://lappmarken.wordpress.com/2013/04/03/nybyggarslakten-ryss-fran-nattavaara/ En annan källa skriver detta: Enligt alla släktforskningar jag läst hette Mickel Ryss pappa Igor Ivanoff. Mickel Ryss ska vara född nära sjön Onega i nuvarande ryska Karelen. Det finns många spår av karelska i gällivarefinskan speciellt runt Nattavaara/Kilvo. Många ord som har karelsk/östfinsk grund.
Källa
Tommy Rapp och nattavaarabor. Nedtecknat av 2005-03-13 Birger Winsa
Redigerad
2023-03-23
Mestoslinkka lånord-samiska plats
Svenska
Mestoslinkka
Finska
Mestoslinkka
Ordklass
egennamn
Övrigt
Mestoslinkka on Halmheen laijala. Koodinater: 7449207 833621
Källa
Roland Jatko med studiegrupp i Narken.. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-07-07
Heikkamaanvuoma plats osynlig värld etnicitet saga
Svenska
naturnamn i Moskojärvi
Finska
Heikkamaanvuoma
Ordklass
egennamn
Övrigt
Två samer bodde i Moskojärvi på varsin sida av sjön. Blev avundsjuka av fisket i sjön. Den ena mördades. Huvudskelettet hittades i Pikkusaari. Mördaren flydde till Heikkamaanvuoma, Karkumasaari. Nivan maija blev kvar och Moskojärvi som by uppkom. Alla var samer ända till vägen kom.
Källa
J. Johansson, Moskojärvi. Bd 1435 1891. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-18
Tyskä plats
Svenska
Tyskland
Ordklass
substantiv
Exempel
Rovaniemi Vesisaari, se lähti tyskästä matkaan lämpimästä maasta
Källa
Jukka Korva. Nedtecknat av Tuovinen
Ullatti plats saga
Svenska
by i Gällivare kommun
Finska
Ulatti
Ordklass
substantiv
Exempel
Ullatti ligger på dialektgränsen mellan gällivarefinska och torneälvdalsfinska, i Gällivare kommun. I Ullatti säger man både net menthiin och net menit. Men även tyhä, tih och anant typiskt gällivarefinska.
Övrigt
Enligt sägnen kom det tre ryssar till Gällivare under slutet av 1600-talet. De skall ha varit delar av en familj krigsfångar från Dalarna som blev fångar i Pietari, St Petersburg. Fadern var stor krigsherre, och detta hände under den stora ofredens tid. De hade tre barn som så småningom blev stora. Arbetade i en kvarn där det även fanns ryssar. En gammal ryss hade hört om deras flyktplaner och gav råd: Stanna och lek. Det fick de göra och vakten såg detta. De köpte mycket mat. Sov vid enbuskar sa ryssen, så att hundarna inte känner doften. De rymde från sin fångenskap i Petersburg. Kom över Karelen och Finland. Ville bo nära varann. Nataniel bosatte sig på en plats som han kallade Nattavaara. Olaus kallade sin plats för Ullatti. Och Hakon/Håkan kallades sin plats för Hakanen. Nataniels son var fruktansvärt anskrämlig, t o m hästarna var rädda för denne man. Denna berättelse hörde man i Nattavaara ännu under 1980-talet. Finns ett släktnamn Uhlat som sannolikt har ngt att göra med Ullatti.
Källa
nattavaarabor. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2020-04-11
Kuoratsvaara osynlig värld kvinna etnicitet plats
Svenska
naturnamn i Skaulo
Finska
Kuoratsvaara
Ordklass
egennamn
Övrigt
Kuoratsvaara var boplats för rengudens kvinna. Var även gränsberg för vattengudens kvinna i Akkavaara. Detta var en gräns för kvinnan som hon ej fick överskrida. Fick vara ifred ända tills Souto Olli kom med en ny religion och slog sönder guden i Haltiosaari, kasta den i sjön.
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2020-02-23
Manneraukanpalo plats saga
Svenska
Manneraukanpalo
Finska
Manneraukanpalo
Ordklass
egennamn
Platser
Kainulasjärvi; Kainulasjärvi
Exempel
Kainulasjärvi, även Mannenpalo förekommer. Kainulasjärvi: lappalainen varotti Jussapekkaa samasta kohtalosta ku hänelä ittelä oli ollu että Ruosni raukka sen myrkytti.
Övrigt
Enligt den folkliga traditionen dog en man vid namn Manne på denna plats. Han blev förgiftad i Petäjävaara där han arbetade som dräng, fick gift i kaffet eller maten som husbonden lär ha lagt i, och på hemvägen till Pajala dog han. Därav Manne-raukan-palo.Husbonden var omtalad för denna och liknande gärningar.Man blev uppmanad att undvika och dricka kaffe hos honom.Händelsen lär enligt traditionen ha skett någon gång under 1800-talet. Anders fullständiga namn var A.Andersson-Ruosne-Labba.Sonen Anund (1819-1877) var nybyggare i Pempelijärvi. Den ökände "Ruosni" var Johan Erik Anundsson-Ruosne f. 1846. Han var son till Anund Andersson-Ruosne som i sin tur var son till ovannämnde A.A-Ruosne-Labba,Nuortikon Marjas äldre bror. Tilläggsefternamnet Ruosne lär vara samiska och betyda "den som har häftigt humör"och ska ha getts av någon präst. Rune B.Samuelsson nämner i sin bok "Nybyggare i Sameland"att ovannämnda Anund dödades i ett knivslagsmål så det hände ruskiga saker om allt detta är sant. Bror Wennström, är källan,
Källa
Omtalad historia. Bror Wennström. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-02-21
Kitturainen plats
Svenska
naturnamn, fält mellan Vyöni -Juoksengi
Finska
Kitturainen
Ordklass
egennamn
Platser
Juoksengi
Exempel
Kitturaisenmukka
Övrigt
Känd för att vara en köldhåla
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-17
Akkavaara osynlig värld etnicitet plats
Svenska
naturnamn i Skaulo
Finska
Akkavaara
Ordklass
egennamn
Övrigt
Se Kuoratsvaara. Samma person menar att vattengudens kvinna bor i Akkavaara.
Källa
Edvin Johansson, Skaulo 1969. Bd 1432, 1910. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-07-02
Kangos plats
Svenska
Kangosfors
Finska
Kangonen
Ordklass
egennamn
Källa
Meänkielen sanakirja. Nedtecknat av Lars Lampinen
Redigerad
2017-02-18
Puoltikasvaara plats osynlig värld etnicitet saga
Svenska
by i Gällivare, norra delen av kommunen
Finska
Puoltikasvaara
Ordklass
egennamn
Övrigt
I Puoltikasvaara fanns den största härskaren, en björn. Man kunde dock ej säga detta direkt. Björnen har haltians kraft och fick stöd av de andra gudarna.
Källa
Edvin Johansson, Skaulo 1969. Bd 1432 1910. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-18
Kalmasaari osynlig värld begravning plats
Svenska
sommarbegravningsplats
Finska
Kalmasaari
Ordklass
egennamn
Platser
Vittanki
Övrigt
Platsen besöks av kyrkfolk, kirkonväki, övernaturliga väsen.
Källa
I. Tuovinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-18
Järämä plats osynlig värld saga
Svenska
bynamn, naturnamn
Finska
Järämä
Ordklass
egennamn
Platser
Gällivare kommun
Övrigt
Gällivare kommun. Järämä efter rymlingen Jeremias enligt sägen. Samma finns om Hakkas=Haakon, Nattavaara=Nataniel och Ullatti=Olaus. Se dessa.
Källa
John Josefsson. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-19
Lihmäjärvi saga plats osynlig värld etnicitet
Svenska
naturnamn i Moskojärvi
Finska
Lihmäjärvi
Ordklass
egennamn
Övrigt
Samerna hade en offersten i Lihmäjärvi.
Källa
J. Johansson, Moskojärvi. Bd 1435 1891. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-18