Resultat

aitta byggnad västfinska
Svenska
härbre
Finska
aitta
Ordklass
substantiv
Platser
Ullatti, Nattavaara
Övrigt
Härbre av stolptyp el knutlåsning i grunden. Västfinsk modell i Tornedalen.
Källa
Vuorela 1975:360f. Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2017-01-30
aarehauta saga osynlig värld västfinska
Svenska
skattgrav
Finska
aarrehauta
Ordklass
substantiv
Platser
Diirijärvi, Hakanen, Soutujärvi-Skaulo, Sarvisvaara.
Exempel
Rissassa sanothaan olla aarehautoja jota haltiat valvovat. Loistavat välistä sinisellä valola. Kainulasjärvessä sanothaan ette kylän suuriiman männyn alla on aarehauta jonka Palo raukka hautas. Palo raukka oli saamelainen ja kylän ensimäisiä asukhaita. Täränössä on aarearkku Onttovaarassa.
Övrigt
Skattgraven bevakas av väktare. En eld lyster över skattgraven. Elden lyser bara ibland. Ett blåaktigt sken. Birger Winsa: Erik Älgdahl hette mannen i Diirivaara som hittat en aarehauta i Puolamaarova. Näverkistan fanns i en hålighet, en klippskreva. Men när han skulle dra ut den började hela berget skaka. Tomtarna blev förbannade. De är skogens väktare och stölder av deras egendom gör dem upprörda. Han kröp ut i panisk brådska rädd för att håligheten rasar samman, men fick bara kistans gavel med sig. Den visade han för mig 26 september 1985 när jag intervjuade honom och var smått skeptisk. Såvitt jag vet enda säkra beviset på att aarehauta existerar (finns bildbevis av näverkistans gavel). Nävret har sömmar. Man har sytt fast delarna. Handtaget var av trä. Läderband mellan handtag och näver. Jag frågade honom om han kunde visa mig platsen. Men det vägrade han. Han bodde på en kulle med god utsikt över Puolamaarova. Han hade kunnat leda mig med kikare och walkie talkie. Han sa att kistgaveln kostade honom hans hund som försvann från hemmet 2 dagar efter att han kom hem med kistsidan. Vad skall då inte hela kistan kosta honom. Jag sa att jag tar med den till Stockholm. Han skrattade rått och hånfullt åt sådana billiga tricks och sa att det är honom haltia kommer att jaga som bor här. En natt hade haltia försökt komma in genom skorstenen, men som tur var så hade Erik stängt spjället. De levde om i skorstenen, klapprade på spjället. Haltia kan inte komma in om det inte finns en öppning, lärde Älgdahl mig. Jämför rissa-aare, aarnivalkea. Västfi, aarnihauta s. mystisk eld i skog (SMS k 10). Se vidare i Manalaisitten kirja - Andarnas bok. www.meankielenforlaaki.se
Källa
Birger Winsa, Erik Älgdahl, Diirijärvi. Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2022-02-02
aaprotti västfinska växt mat lånord
Svenska
åbrodd
Finska
aaprottimaruna
Ordklass
substantiv
Övrigt
Västfinskt ord. aaprotti s spec växt, Arternisa abrotanum (K 5759, SMSA). Latin Arternisa abrotanum. Användning. Åbrodd är en gammal medicinal- och kryddväxt som brukar odlas i kryddträdgårdar. Bladen kan användas som krydda både i matlagning och för smaksättning av likörer och brännvin. Etymologi. Artnamnet abrotanum är ett gammalt latinskt namn på arten. Åbrodd är en försvenskning av det vetenskapliga artnamnet.
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av Lars Lampinen
Redigerad
2014-02-13
vaarain växt västfinska mat
Svenska
hallon
Finska
vadelma
Ordklass
substantiv
Platser
Alatornio, (ylheinen), Parakka, Kompelusvaara
Exempel
vaaramia niit on täälä väh`ä
Övrigt
väsfi, vaarain, f-, vaarama, f- 'hallon' (Nf, Nb, delvis svf och tavastl dial och Nyland)
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
Redigerad
2013-10-27
faari lånord man västfinska människa
Svenska
pappa, farfar, morfar
Finska
isoisä.
Ordklass
substantiv
Övrigt
Vertaa vaari, äijäfaari, äiji vfi, faari s farfar; morfar (ALE 465, SMSA).
Källa
Meänkielen sanakirja. Nedtecknat av lars lampinen
Redigerad
2013-05-04
mettiäinen västfinska insekt
Svenska
humla; bi
Finska
kimalainen, mehiläinen
Ordklass
substantiv
Platser
Kveeni, Jyykeä, Jyykeä, Kemi, Rovaniemi.; Rovaniemi
Exempel
Rovaniemi: kyllä mie kuuntelin mettiäisiä pitkän aikaa.
Övrigt
vertaa mehiläinen västfi, mettiäinen s \'kimalainen, humla\' (H Lahdenperä k 4624, SMSA).
Källa
Nedtecknat av Artimo, Miettinen, Rapola
Redigerad
2013-05-08
nisu växt mat västfinska
Svenska
vete
Finska
vehnä
Ordklass
substantiv
Platser
Ylheinen koko alueela.
Övrigt
Västfi, nisu s. vete; östfi vehnä id (Paunonen 1987:216).
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
Redigerad
2013-05-09
mummu kvinna västfinska lånord
Svenska
mormor, farmor
Finska
isoäiti
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi
Övrigt
Västfinska mummu (ALE 468, SMSA).
Källa
Nedtecknat av Miettinen
Redigerad
2013-05-08
kerihanki snö natur västfinska
Svenska
skare med gott före
Finska
hyvä kelihanki
Ordklass
substantiv
Övrigt
Västfinskt ord; ker(i)hanki, kerste(hanki), kerstenne s 'spec skare'; endast i tavastl och nedre Tornedalen (A Tuulensuu k 4653, SMSA).
Källa
Lars Lampinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-03
karhunsammal växt västfinska
Svenska
björnmossa
Ordklass
substantiv
Övrigt
Västfinskt ord. östfinska, sudensammal s \'björnmossa?, Polytrichum commune\', östfi, endast på fi sidan; västfi karhunsammal id (K Toivianen k 5905, SMSA). Latin Polytrichum commune
Källa
Toivanen / Birger Winsa. Nedtecknat av Lars Lampinen
jänes djur osynlig värld jakt västfinska
Svenska
hare
Ordklass
substantiv
Platser
Inari, Rovaniemi, Kuolajärvi, Arpela, (ylheinen), Karunki, jäneksen rannio; Kittilä
Exempel
Kittilä, jänes on kortto elläin (antaa jahtimiehele pahhaa onnea)
Övrigt
västfi, jänes s \'hare\' (R Jussila k 5987, SMSA).
Källa
Nedtecknat av Valonen, Tuovinen, Liljeblad, Artimo, Itkonen
savipuoli sjukdom västfinska kropp
Svenska
en form av hudutslag, revorm
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi
Övrigt
tav. astevaihtelu: s # d tai t västfi, savipuoli s \'benämning på lerfärgad hudutslag\' (L Kylmänen k 2894, SMSA).
Källa
Virpi Ala-Poikela. Nedtecknat av Kaarakka
leipäjuusto västfinska mat
Svenska
brödost, ugnsgräddad ost av nykalvad ko
Finska
juusto, leipä-
Ordklass
substantiv
Platser
Alatornio, Simo
Övrigt
Leipäjuusto brödost som är likt den tornedalsfinska kahvijuusto bakades endast i västra Finland (Uusivirta 1982:106). Ost som som gräddas i ugn, mjölk från nykalvad ko.
Källa
Nedtecknat av Syrjänen, Räsänen
Redigerad
2013-05-01
ketara släde västfinska
Svenska
slädstolpe
Finska
tolppa, ketara
Ordklass
substantiv
Platser
Ullatti, Rovaniemi, Jyykeä, Kemijärvi, Rovaniemi, Kemi, Simo, Sodankylä, Sodankylä, Rovaniemi, Ylitornio, Arpela, Kompelusvaara, Kompelusvaara, Jellivaara, Parakka.; Kainulasjärvi
Exempel
Kainulasjärvi: keskiketaroissa-ei ole oksia pietty.
Övrigt
Katto oksaketara, kaplas, pii västfinska, ketara s fjätter i med (SMSA). Kort stolpe i släde mellan med och ovandel.
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen, Airila, Tapainen, Kena, Paloheimo, Räsänen, Artimo, Hämäläinen, Rap
Redigerad
2013-07-19
plitata lånord västfinska
Svenska
drämma till, slå till
Finska
lyödä, roiskahtaa
Ordklass
verb
Platser
Sarvisvaara, Kompelusvaara
Exempel
Kompelusvaara: Plittaan sinua korvale että mettiäisiä korvak kuunteleva.
Övrigt
Västfi, flitata, plitata v 'slå, drämma till' (SMS k 529).
Källa
Tiesmaa. Nedtecknat av B. Winsa: ordbok.
Redigerad
2023-03-23
kiulu hushåll västfinska
Svenska
(mjölk)stäva
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi, Rovaniemi, Rovaniemi, Simo, Simo, Kemi, Alatornio, Ylitornio, (ylheinen), Kompelusvaara, jääväk-kiulup-patha
Övrigt
västfi, kiulu s \'mjölkningskärl\'; även norra Savolax och nordkarelskan (P Soutkari k 2953, SMSA).
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen, Tapainen, Syrjänen, Räsänen, Paloheimo, Artimo, Hämäläinen
kalahaukka fågel västfinska
Svenska
fiskljuse
Ordklass
substantiv
Platser
Vesisaari, Rovaniemi, Jellivaara, Täräntö, Ylitornio, Muonio
Övrigt
fi sääksi Latin Pandion haliaetus västfi, kalaha(v)ukka s \\\'fiskgjuse, larus, pandion\\\' (L Visti k 5385, SMSA).
Källa
Nedtecknat av Airila, Tuovinen, Syrjänen, Artimo
ajeerata lånord västfinska
Svenska
agera, mygla, söla
Finska
aikailla, juonitella
Ordklass
verb
Platser
Muonio
Övrigt
Västfi, ajeerata v 'trampa, gå rastlöst; ställa till besvär mm' (SMS k 105).
Källa
Muonionsanoja. Muoniolainen mies, 2006, Lars Lampinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2023-06-07
paskahottiainen fågel västfinska
Svenska
gråsparv
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi, Kemi
Övrigt
\"vrt hottinen, hottiainen, paskahottinen, hottitrumpu. Västfinskt ord. paska, -hotti, -hottiainen, -hottinen, -rossi, -rottinen, -ryykkö, -rölli, -röllö, -tollakka, -tölö, -tönö \\\\\\\\\\\\\\\'gråsparv\\\\\\\\\\\\\\\'; östfi varpunen\" Latin Passer domesticus
Källa
Nedtecknat av Artimo, Kaarakka
rääme sjukdom kropp västfinska
Svenska
skrufs i ögonvrå
Finska
erite, rähmä
Ordklass
substantiv
Platser
Kittilä, Rovaniemi, Kuolajärvi
Exempel
Kittilä: rämes sulla on silmässä rämettä, jollakin kun om pahhaa vettä päässä, niin tullee räämettä silmhin. Kittilä: räämä. Rovaniemi: räämä. Kuolajärvi: räämä.
Övrigt
Kans räme. Silmässä oleva rähmä, vfi, räämä, rääme (vf och Kainulasjärvi) , rähmä, rähme (öf) 'ögonvätska, skrufs etc'. Deskr ord.
Källa
B. Winsa: ordbok, Liljeblad, Artimo, Sipola. Nedtecknat av Virpi Ala-Poikela
Redigerad
2013-07-16
lakso västfinska natur
Svenska
dal
Finska
laakso
Ordklass
substantiv
Platser
Parakka, Arpela, ylheinen, Kätkäsuanto, Vesisaari, Rovaniemi, Alatornio, Kittilä, Jyykeä, Kemi,; Jyykeä
Exempel
Jyykeä: tuohon lakshon.
Övrigt
Västfi, lakso s. dal (V Ikäheimo k 3410, SMSA).
Källa
Häll, Isoniemi, Kaarakka, Rapola, Artimo. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-28
kevät västfinska osynlig värld natur gällivarefinska
Svenska
vår: mars-maj
Finska
kevät
Ordklass
substantiv
Platser
Parakka, Kemi, Kittilä, Rovaniemi, Jyykeä, Lohijärvi, Arpela, Svappavaara, Kompelusvaara
Exempel
Parakka: jos sattaa lumen ja on lehti puussa tullee pitkä kevät. Kemi, Kittilä, Rovaniemi, Rovaniemi, Jyykeä, Jyykeä, Rovaniemi, Lohijärvi, (ylheinen), Arpela, (ylheinen), Svappavaara, Lohijärvi, Kompelusvaara: tavalisina kevinä pruukaa niitä isoja kirsisääskiä olla., Jellivaara, Parakka: kurki keväälä huutaa.
Övrigt
västfi, kevä s \'vår\'; östfi kevät, även kevät i fiVi (ALE 543, SMSA). Kans kevä, keva/t/.
Källa
I. Tuovinen, Artimo, Rapola, Hämäläinen, Liljeblad, Isoniemi, Paloheimo. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2020-01-13
ohra medicin mat västfinska växt
Svenska
korn
Finska
ohra
Ordklass
substantiv
Platser
Alatornio, Alatornio, Kittilä, Rovaniemi, Sodankylä, Raisinvuono, Kuolajärvi, Kemi.
Övrigt
Västfi, ohra s. korn; östfi otra id (ALE 71, SMSA). Soppa af twättat korn, kallas Kornwattn, ganska tjenlig och god dryck i febrar, utspäder bloden, dämpar hetta och lindrigt föder... ...Malt är egenteligen halfgrott och torkat korn: soppa deraf kallas Wört, hwaraf med humla och gäst tilredes, som bekant är, dricka eller öl. Af inkokt wört blifwer en Wörtsirap, som i Bröstsjuka, hosta och Lungsot wisar sin stora nytta. Skjörbjuggs-dryck tillagas af 1 halfstop renat malt, hwarpå slås 3 halfstop sjudande hett wattn, omröres, låter det några timmar stå öfwertäckt, silas och drickes fr. 1 til 3 halfstop om dagen: härmed har Cap. COOK lyckeligen botat Skjörbjugg under flere års resor omkring jordklottet.
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen, Hannula, Artimo, Liljeblad, Rapola, Kena
Redigerad
2013-05-08
aselaita båt västfinska
Svenska
nedersta båtbord
Finska
venelauta
Ordklass
substantiv
Övrigt
Västfinskt ord; s 'båts nedersta bräda'; endast fi Ylit och Alat (H Kangas k 3287, SMSA).
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av Lars Lampinen
Redigerad
2017-01-30