Resultat

lehti hushåll skriftspåk
Svenska
tidning
Finska
lehti
Ordklass
substantiv
Platser
Sammakko, Jyykeä, Jyykeä, Kemi, Kätkäsuanto, ylheinen.; Kätkäsuanto
Exempel
Kätkäsuanto: Maijatalon poika sano lehelä olhen.
Övrigt
Vertaa avisi.
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen, Kaarakka, Rapola
Redigerad
2013-04-29
plaavari arbete skriftspåk term
Svenska
webbläsare
Övrigt
Nyskapade ord i meänkieli.
Källa
Bengt Pohjanen i reportageserien Raja - Gränsen.
alkusanat skriftspåk
Svenska
förord
Ordklass
substantiv plural
Platser
Aapua
Källa
Inga-Britt Uusitalo. Leipäkirja. Nedtecknat av Lars Lampinen
tekstitys lånord skriftspåk
Svenska
textning
Finska
tekstitys
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi
Exempel
T ex tekstitys är texta undertext
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2020-02-18
kirjanoppinu fras religion skriftspåk
Svenska
boklärd
Finska
kirjanoppinut
Ordklass
substantiv
Platser
Pajala
Exempel
Olettakos kuulheet semmosta sanontaa ko "taitaa olla niinko kirjansa lukenu fariisi"
Källa
Facebook Aapua, Kerstin Svala. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2020-08-21
lause skriftspåk
Svenska
mening
Finska
lause
Ordklass
substantiv
Platser
Alatornio
Övrigt
Ei käytetä.
Källa
Nedtecknat av Häll
Redigerad
2013-04-27
lukuhalu skriftspåk
Svenska
läslust
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi
Källa
Nedtecknat av Kaarakka
Naamakirja namn skriftspåk slang
Svenska
Facebook
Källa
Bengt Pohjanen i reportageserien Raja - Gränsen.
lukea skriftspåk
Svenska
läsa, studera
Finska
lukea, opiskella
Ordklass
verb
Källa
Meänkielen sanakirja. Nedtecknat av Lars Lampinen
meänkieli etnicitet skriftspåk språk
Svenska
meänkieli, tornedalsfinska
Finska
meänkieli
Ordklass
substantiv
Platser
Pajala kommuns växel 100427; Kainulasjärvi, Pajala, Meänkieli, Tärendö, Kommun, Finska
Exempel
Kainulasjärvi Pajala: Suomi eli meänkieli niinku se on. I Tärendö kommun sa man lite skamligt under 1970-talet och titta ner på golvet: Vi talar inte riktig finska, bara detta vårt meän kieltä. Finnarna skrattade åt vår finska. Vi hade svårt att veta vad som var finlandsfinska. Alla dialekter och riksspråket var finlandsfinska. Men inte dialekten längs gränsen. Lapset on yhtä luonon kans. Akadeemikkerit on yhtä kulttuurin kans. Siinä välissä on meänkielisiä ja heikkoja lukupäitä.
Övrigt
Termi meänkieli alethiin käyttämhään 1980-luvun loppupuolela. Ensin erotettu, meän kieli, ja sitten meänkieli yhistetty sana. Oli tärkeä erottaa suomen kielestä, sen takia ei hyväksytty tornionlaaksonsuomi. Se sai viralisen aseman kun Ruotti tuunusti meänkielen alueen yheksi viraliseksi kieleksi. Moni on epätyytyväinen sanan kansa, joutava, lapselinen etc. Meänkieli perustuu Pajalan ja Matarengin murtheishiin. Jos olis ollu vain yhtenhäinen suomi se olis vaikuttnau nekatiiviesti meänkielheen. Ei yksikhään Ruottin Tornionlaaksossa syntyny jolla ei ole suomalaisia vanheempia ossaa kirjottaa virheetöntä meänkieltä. Kun yrittävät siittä tullee meänkielen suomi. Meänkieliset olisit olheet jatkokssaki toisen luokan kansalaisia sekä Suomessa ette Ruottissa. Kaikki raha vähemistölle olis menny ruottinsuomalaisile ja Suomessa syntynheile. Koska meänkieliset ei ossaa suomea kun lukea ja puhua. Meänkieli antoi heile sosiaalisen aseman. Toinen syy on tietysti kulttuuriraja mitä Ruottin valtio on rakentanu toista sattaa vuotta. Meänkieli förstår intuitivt med hjärtat. På svenska förstår man reflekterande. Insiktens utveckling går från textlösa verb till skriftens substantiv. Av denna orsak högläste man ända till medeltiden när skriften bland lärda teologer fick kontroll över medvetandet. Katolicismen började strukturera en religiös offentlighet med samma instrument. Först då kunde man tydligt skilja mellan ord, bisatser, meningar och stycken. Meänkielitalarna i Pajala kan än i denna dag ofta inte separera ord från person, kasus eller tempus. De vet ofta inte vad som är verb eller substantiv. Trots att de talar korrekt, kan alla bokstäver och kan svensk grammatik. Men meänkieli är en textlös livsform som svenska språket inte når. De förstår spontant meänkielis ord, metaforer och ordspråk. Men om man frågar dem hur och vad de förstår så kan de förstås inte berätta detta. I alla textlösa språk fattas analytisk färdighet som ersätter upplevd förståelse. Textlösa analogiserar spontant och tillämpar intuitiv induktion som instrument. I Ryssland genomfördes under 1930-talet omfattande studier på analfabeter där man fann att deduktiv härledning saknas nästan fullkomligt. Allt sammanförande tänkande baserar sig på känslor och erfarenheter.Abstrakta ord är i fåtal, som i meänkieli. Textlösa saknar 3-dimensonionella tomma rum, och abstrakt geometriskt tänkande. Psykologen Jung sa att textlösa talar och tänker hjärtats språk, något som pajalaborna bekräftar. Hjärtats språk betyder lågt självmedvetande och svagt theory of mind. Om de lär sig analytisk färdighet på modersmålet förstår de inte längre på samma sätt. De förlorar det snabba tänkandet och vinner det reflekterande långsamma intellektet. Från intuitiv induktion till analytisk deduktion, så kallat vetenskapligt tänkande. I den distanserade livsformen förstår man på ett nytt sätt som kallas för kunskapsrationalitet. Deduktivt resonerade är att äta böcker. Talspråket är levt liv. Skriftspråket är levd kultur. Där du är ett med talspråket lever du hjärtats nuflöde. Men akademiker tror att man inget förlorar och bara vinner ökad förståelse. I det ökande gapet mellan intuition och deduktion uppstår tids- och rumlös konst, religioner och politiska krafter. Barn är ett med naturen. Akademiker är ett med kulturen. Däremellan finns talare av meänkieli och folk med svagt läshuvud. Mer diskussion i: Winsa, Birger 2020. Liberal kulturrasism. Skogås
Källa
Nedtecknat av 2010-04-20 Birger Winsa
Redigerad
2021-12-19
fankila skriftspåk lånord
Svenska
fängelse
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
krammatiikki skriftspåk lånord
Svenska
grammatik
Finska
kielioppi
Ordklass
substantiv
Källa
Meänkielen sanakirja. Nedtecknat av Lars Lampinen
patalakki skriftspåk
Svenska
basker
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi
Källa
Nedtecknat av Kaarakka
rajarasismi etnicitet språk skriftspåk
Svenska
gränsrasism
Finska
rajarasismi
Ordklass
substantiv
Platser
Haparanda, Tornedalen; Suomen, Meänkielen
Exempel
Rajarasismiks sanothaan kun on alentavia mielipitheitä suomalaisista ja Suomen kulttuurista. Rajarasismi pyrkii estämhään rajaylimenevää yhteistyötä. Olletikki ylheistä Haaparannala koska sielä pyrithään yhistää Haaparanta-Tornion julkisia stryktyyriä. Rajarasismi estää selvä järkeä millä kehittäis raja-aluetta. Vertaa rasifiierinki, vonnu, rasismi, porstuasuomalainen ja kulttuurirasismi. Ruottin valtion laki määrää ettei saa verorahoja käyttää rakenthaan rajarasismia. Tätä tekkee Isof, Institutet för språk och folkminnen meänkielen ekspertitten kans yhteistyössä!
Övrigt
Mer ingående diskussioner om gränsrasism, kulturrasism, diskriminering och språkplanering i: Liberal kulturrasism, 2020, Birger Winsa. Diskriminering av finsktalande i Sverige. Omarbetad upplaga. 2020. Birger Winsa. Winsa, Birger 2005. Language Planning in Sweden. I Kaplan, R.B & Baldauf, R. B. Jr (red.). Language Planning & Policy in Hungary, Finland and Sweden. Birger Winsa Ss. 233-330. Europe Vol 1. Clevedon: Multilingual Matters. Winsa, Birger 2001. Kärleken är varken blind eller döv. Genusobalans i giftermål över språk- och kulturgränser i Tornedalen och Kalixbygden. I Brändström, Anders & Winsa Birger. Två uppsatser om nordsvenska giftermålsmönster. Ss 39-83. Skrifter från forskningsprogrammet "Kulturgräns Norr". Kulturens frontlinjer 19. Umeå universitet. Winsa, Birger 1997. Från ett Vi till ett Vi och Dom. Torne älv som kulturgräns. I Winsa, Birger & Korhonen, Olavi. Språkliga och kulturella gränser i Nordskandinavien. Två uppsatser. Kulturens frontlinjer. Pp 5-52. Skrifter från forskningsprogrammet "Kulturgräns Norr" 7. Umeå universitet.
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-02-22
heprea skriftspåk
Svenska
hebreiska, oklar text
Finska
epäselvää tekstiä
Ordklass
substantiv
Källa
Muonionsanoja. Muoniolainen mies 2006.. Nedtecknat av Lars Lampinen
kielensuunittelu etnicitet skriftspåk språk
Svenska
språkplanering
Finska
kielensuunnittelu
Ordklass
substantiv
Platser
Suomen
Exempel
Kielensuunittelua ohjaa kielitietheen sääntöjä, suomen ja ruottin kielitten stryktyyrit, kieliopit ja kulttuuriperine, joka on se ryhmän kokonaisuus mikä on vaikea tehhä tietoiseks. Kulttuuri opastaa kielensuunittelua sillon kun se ei perustu tietheesheen. Esimerkiks kun meänkieliset haluavat poistaa b,d, ja g meänkielestä., Ruottin valtio, STR-T ja meänkielen ekspertit
Övrigt
Katto vonnu, rasifieerinki, rajarasismi, kulttuurirasismi, porstuasuomi, porstuasuomalainen. Lue kielensuunittelusta. Winsa, Birger 2005. Language Planning in Sweden. I Kaplan, R.B & Baldauf, R. B. Jr (red.). Language Planning & Policy in Hungary, Finland and Sweden. Birger Winsa Ss. 233-330. Europe Vol 1. Clevedon: Multilingual Matters. Winsa, Birger 1999. Language Planning in Sweden. I Journal of Multicultural Development. Multilingual Matters. Vol 20:4-5, 376-473. Clevedon.
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2020-10-18
pakana skriftspåk
Svenska
illiterat, analfabet, ej lestadian, hedning
Platser
Kemi, Rovaniemi, Kuolajärvi, Kompelusvaara
Exempel
Kemi Kemi, Rovaniemi, Kuolajärvi, Kompelusvaara, Kompelusvaara, ku se jo lukea ei saata se on pakana
Övrigt
Man blir hedning om man ej kan läsa och kan därmed inte innehållet i katekesen
Källa
Ylitornio, (ylheinen), mie oom aivan pakana. Nedtecknat av I. Tuovinen, Tapainen, Lepistö, Artimo, Miettinen
nimikirja skriftspåk
Svenska
(Lönnrots) ordsamling
Ordklass
substantiv
Platser
Meänkieli; Kainulasjärvi
Övrigt
käytethään välistä
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
kalma lånord gällivarefinska skriftspåk
Svenska
pärm, bokpärm
Ordklass
substantiv
Platser
Främst Gällivare.; Nattavaara, Ullatti, Soutujärvi, Skaulo, Vittanki, Svappavaara
Exempel
Nattavaara1, Nattavaara3, Nattavaara2, Ullatti1, Soutujärvi-Skaulo: Taka kalmasta etheenpäin. Vittanki, Svappavaara: Kirjan kalmat.
Övrigt
vertaa pärmä, skalmi id. Svenska skalm, glasogonskalm t ex.
Källa
Airila. Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2021-03-19
kirjaniekka skriftspåk
Svenska
bokmal? läskunnig
Ordklass
substantiv
Exempel
Kainulasjärvi, s-oli semmonen kirjaniekka hään
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
kuvertti skriftspåk
Svenska
kuvert
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi
Övrigt
< ruotti
Källa
Nedtecknat av Paloheimo
buukmerkki skriftspåk lånord
Svenska
bokmärke
Ordklass
substantiv
Platser
Aapua
Källa
Nedtecknat av Lars Lampinen
nimikirja term skriftspåk
Svenska
bomärke som huggs el ritas (t ex i rågångssten)
Ordklass
substantiv
Platser
Meänkieli; Kätkäsuanto
Exempel
Kätkäsuanto Kätkäsuanto, nimikirjat kivhen isketty
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
priimhauttaa, priihmaottaa skriftspåk
Svenska
krafsa ner, skriva ner snabbt, hafsa
Finska
kirjoittaa nopeasti
Ordklass
verb
Källa
Meänkielen sanakirja., Matti Junes, född i finska Tornedalen. Nedtecknat av Lars Lampinen