Resultat

lapintakka byggnad etnicitet
Svenska
flatstensugn
Finska
takka
Ordklass
substantiv
Platser
Inari
Källa
Nedtecknat av Itkonen
Redigerad
2013-04-14
ummikas etnicitet
Svenska
enspråkig
Ordklass
adjektiv
Exempel
Parakka, ummikas ruottalainen se on, Masunti on ollu ummikhaita
nenittää stadieväxling etnicitet
Svenska
tala nasalt
Ordklass
verb
Platser
Meänkieli; Vettasjärvi, Parakka
Exempel
Vettasjärvi Vettasjärvi1, ku sannoo meirän, teirän (så talar man i Parakka)
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
siita etnicitet
Svenska
sameby
Finska
lapinkylä
Ordklass
substantiv
Källa
Lapin sanoja 2006. Ord ur finsk nätsida.. Nedtecknat av Lars Lampinen
kainulainen term etnicitet
Svenska
fläsktjuv, eldslåga
Ordklass
substantiv
Platser
Kompelusvaara Kompelusvaara
Exempel
Ka kah tuli kainulainen
Övrigt
En låga från öppen eld som tar sig över stekpannans kant är en kainulainen när den bränner fläsket. Mycket intressant betydelse. B Winsa.
Källa
Edvard Alatalo 1892, Hasse Alatalo. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2020-05-23
lapinasunto etnicitet byggnad
Svenska
renskötares bostad
Ordklass
substantiv
Platser
Kittilä
Källa
Nedtecknat av Isoniemi
Redigerad
2013-04-14
lapinleipä mat etnicitet gällivarefinska
Svenska
ojäst bröd, lappbröd
Finska
lapinleipä
Ordklass
substantiv
Platser
Kompelusvaara, Vittanki.
Övrigt
Ojäst bröd, osyrat bröd, tunt av korn- el vetemjöl, socker och sirap tillsätts. Lappbröd likt rieska som ej pickas, gräddas i öppen ugn halvt stående mot en stenhäll. Vertaa rieska.
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
Redigerad
2013-04-14
narhkia kvinna etnicitet lånord-samiska man öknamn/smeknamn
Svenska
ha samlag
Ordklass
verb
Platser
Meänkieli; Kompelusvaara
Exempel
Kompelusvaara Kompelusvaara: pora pierhku ja narhki noitu. Se on lappia, se on että syö lihhaa ja koinaa neitoa.
Övrigt
ylheinen
Källa
I Tuovinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2020-04-12
soukolossa etnicitet gällivarefinska fras
Svenska
östliga byar
Finska
soukolossa
Ordklass
adverb
Platser
Jellivaara
Källa
Torbjörn Ömalm.
Redigerad
2013-01-26
Kainus plats etnicitet
Svenska
kommunerna Överkalix och Kalix
Finska
Överkalix, Kalix
Ordklass
egennamn
Platser
Kainulasjärvi, Jellivaara
Exempel
Kainulasjärvi: enämpi kainhuun alla. Kainulasjärvi. Jellivaara: puhhuu Kainhun ruottia.
Källa
I. Tuovinen, Airila. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-18
Pärkämä språk saga plats etnicitet
Svenska
naturnamn i Kalixälv, forsnacke, -hals,
Finska
Pärkämä.
Ordklass
egennamn
Platser
Kainulasjärvi
Exempel
Junosuanossa on kans Pärkämäkoski. Piian ei muaala? Merkitys piian koskenkaula, -niska. Laina eteläsuomen murtheishiin viron kielestä pärk seppel. Viron kielen etymologia: pärg : pärja : pärga 'rõngakujuline v ovaalne lille-, oksa- vm põimik; rõnga- v ringikujuline moodustis; peaehe' Tüve vasted võivad olla saami bárgidit 'palmikut punuda', bárggaldat 'palmik, punutud pael', ersa pargo 'korv', mokša parga 'tohust torbik' ning võib-olla ka karjala (puna)päre 'peakaunistus'. Eesti keelest on laenatud soome mrd pärkä 'seppel v peapael' ja baltisaksa Pärg, Perg, Pärk 'eesti tüdrukute peaehe'. Albin Oja 1900-1984 i intervju: "Det finns ett bra fiskeställe som kallas för Kaihnuunranta som ligger i Vuopios mynning. Den har fått sitt namn efter en person från Kalix (Kainus) som bodde här i en fiskekoja. Sedan finns det ett ställe som kallas Pärkämä nedströms Vuopio, var det fanns en ö. Där bodde fiskaren Pärkämän Pekka."
Övrigt
Ordets ursprung och betydelse är okänt. Möjligen estniskt lån till finskan. Vuopio och Kaihnuunranta på andra sidan. Stor vik uppåt. Selet avsmalnar innan forsarna. Mestoslinkkaforsarna nedanför Pärkämä. Kallas för Pärkämäkosket och länge ner Linkankosket. I Kainulasjärvi berättas att det fanns på äldre tid en fiskekoja vid stranden av Pärkämä, i själva viken. Mäkigubben, Mäen Äijä lär ha använt den under sina fisketurer till älven. Estniskan har lånat ordet pärkä till sydfinska dialekter, pärkä i betydelsen krans, seppel på finska. Finskans äldsta ord för hals är seppel. Kaula kom senare som ett lånord. Seppel fick betydelsen krans., Jag tror Pärkämä betyder forshals, eller mer modernt forsnacke. Mestossuanto avsmalnar i Pärkämä och strömmen ökar. Farlig forshals. Estnisk etymologi: Eesti keelest on laenatud soome mrd pärkä 'seppel' Vi har flera ord som bara finns i Tornedalen/nordfinskan och i södra Finland. T ex säserä rank om båt finns bara här och i Tavastland. Och ordet kana trekanten, spetsen i båtför fanns förr om åren bara i Tornedalen och vid Ladogas strand. De första nybyggarna kom med båt. Kana båtför är okänt idag, tror jag? Eller? Men helt allmänt under 1930-talet. Pärkämä kan kanske inkluderas till denna skara. Bästa förklaringen. Finska forskare har inte hittat något bättre. Ett förslag är svenska lånet bärga. Men ordet bärga förekommer inte ens i tornedalssvenskan. Och inga pärja-namn finns. Båtlänning/Valkamaa i Pärkämä finns. Men man drog upp båten. Vettää venheet maale. Ingen bärgar båten upp på land. Inte ens på ren svenska.
Källa
Albin Oja, Kainulasjärvi, Birger Winsa. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2023-09-26
lapinkansa etnicitet
Svenska
samefolk
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
piika kvinna etnicitet
Svenska
piga
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi, Kätkäsuanto, Kompelusvaara
Exempel
Kemi Kemi, Kätkäsuanto, Kompelusvaara, olem pestänyp piian? karja-, kesä-, mettä-, pikku-, sisä-, pirtti-, ulko-, väli-, vuosi-
Källa
Rovaniemi, Kuolajärvi, Vesisaari, ei täälä ole muut piikana kul lappalaiset. Nedtecknat av I. Tuovinen, Hämäläinen, Kaarakka
Järämä-Satter lånord-samiska etnicitet plats
Svenska
Satter
Finska
Järämä-Satter
Ordklass
egennamn
Platser
Järämä
Övrigt
Namnet Satter av samerna enligt bybor.
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2017-02-18
lapinkeitos mat etnicitet
Svenska
blodkorv
Finska
verimakkara
Ordklass
substantiv
Platser
Nilivaara.
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2013-04-14
lapinmies etnicitet
Svenska
same, renskötare
Finska
saamelainen
Platser
Inari, Rovaniemi, Parakka.; Kainulasjärvi
Exempel
Kainulasjärvi: Ruosnin tappama lapimmies.
Källa
Elias Viippola. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2018-01-05
jääveli språk etnicitet religion
Svenska
mild svordom, jävel
Ordklass
substantiv
Exempel
Kompelusvaara, voi jääveli senthään! Se tuntuu niinku liepeämällek ku ei kiroas suomeksi
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
lipotus etnicitet språk
Ordklass
substantiv
Exempel
Kompelusvaara, se on tämä suomen kieli, huokea se on, eihän siin ole lipotuksia, eihän siin ole niitä teräviä, ei näpperiä niinku niissä muissa (kielissä)
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
rovaniemiläinen, rovaniemeläinen etnicitet
Svenska
rovaniemibo
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi, Rovaniemi
Källa
Nedtecknat av Aejmelaeus, Artimo
lappalainen etnicitet
Svenska
same, renskötare, lapp
Finska
saamelainen
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi, Kittilä, Kemi, Kompelusvaara, Alatornio, Korpilompolo, Ylitornio, Enontekiö, Jukkasjärvi, Jellivaara, Parakka, Svappavaara, Ullatti
Exempel
Rovaniemi, Kittilä, Kemi, Kompelusvaara, Alatornio, Korpilompolo, Ylitornio, Enontekiö, Jukkasjärvi, Jellivaara, Parakka, Kompelusvaara: Oikhein krapisee vikatheessa se lappalainen. Svappavaara: Net ei ole nykyset lappalaiset muuta ku panna hännäm persheessen ja laukottaa kivelihön, sinne omhan tunturhiinsa, ettei vuotuttais jäljekhän. Ullatti.
Källa
I. Tuovinen, Aejmelaeus, Kaarakka, Paavola, Artimo. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-01-08
maipraasu etnicitet lånord
Svenska
majbrasa
Finska
keväkokko
Ordklass
substantiv
Platser
Vittanki: Maipraasuja poltettu väylälä.
Övrigt
Uuehko sana 1930-luvula.
Källa
I Tuovinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-07-07
myyta stadieväxling etnicitet språk
Svenska
sälja
Ordklass
verb
Platser
Puoltsa
Exempel
Puoltsa, ne vain saapi myyta, syrjaa myen ja viä sakshan ja eika tiä mithän (vanhaat suomalaiset jokka ei ossaa ruottia)
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
Rahavaara etnicitet lånord-samiska osynlig värld plats
Svenska
berg
Finska
Rahavaara
Platser
Jellivaara
Övrigt
Skogsberg nära Joikam (Sjungberget) i Gällivare kommun. Ordet Raha är från vildrensjägaren Rahak.. Vildrensjägaren Rahaks sten vid Slanka, Rahavaara, Gällivare. Säg- nerna förtälja, att i denna sten tog Rahak fast med den ena handen under det han med den andra höll kasttömmen, tillverkad av rensenor, med vilken han kastat fast en stor skogsvildrenstjur. Sedan virade han kasttömmen runt stenen och fick på så sätt bättre grepp om vildrenstjuren, som han sedan avlivade. Som tack för lyckad fångst offrade han sedan vildrenstjurens horn och ben till offerguden under Saggaguoika, några km S därom vid Lina älv. Under brunsten i slutet av september kommo ofta vildrenstjurar till Rahaks lilla tamrenhjord.
Källa
Gustav Adolfs akademienInstitutet för språk och folkminnenDialekt- och folkminnesarkivet i UppsalaSkånska landsmålsföreningenSvenska landsmålsföreningen i Helsingfors (1904-). Svenska landsmål ock svenskt folkliv: tidskrift. Uppsala: J.A. Lundell..
lapinkylä renskötsel etnicitet
Svenska
sameby, bofasta renskötarfamiljer
Ordklass
substantiv
Platser
Vittanki
Övrigt
Katto kylä.
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
Redigerad
2013-04-14