MEÄN SANA
pihlaja
trä
Svenska
rönn
Ordklass
substantiv
Platser
Meänkieli; Parakka, Kemi, Rovaniemi, Jyykeä, Kuolajärvi
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen, Kaarakka, Artimo
pinta, -puu
trä
Svenska
bakved
Finska
pintapuu
Ordklass
substantiv
Platser
Väylänvarsi, iänpuoli
Exempel
Pintapuu on sama ku meän rima. Se mikä jääpi yli kun sahathaan lautoja.
Källa
Birger Winsa, Inge Sivler, Minun sanat..
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-04-18
puinen
trä
Svenska
av trä
Ordklass
adjektiv
Exempel
Kemi, Rovaniemi, oli vähä puisempi kö tämä
Källa
Nedtecknat av Artimo, Kaarakka
Svenska
spån
Ordklass
substantiv
Platser
Kittilä, Jyykeä, Jyykeä, Simo, Ruija, Rovaniemi, Rovaniemi, Rovaniemi, sillä on pärhejä kainalosa (vähän hupsu); Raisinvuono
Exempel
Raisinvuono, niitä pärheitä
Källa
Nedtecknat av Artimo, Hämäläinen, Valonen, Rapola, Räsänen, Syrjänen
pääliparkki
trä
Svenska
ytterbark
Ordklass
substantiv
Källa
Leipäkirja. Inga - Britt Uusitalo.
Nedtecknat av Lars Lampinen
Svenska
timmerflotte
Finska
tukkilautta
Ordklass
substantiv
Platser
Tornionlaakso
Exempel
Pölkkylautan osat: airo (2), souturinkka, soutukanto, pohja, runkka, välikaski. Yks lasku = kolme pohjaa, siis 3 kerrosta pölkkyä. Neljä laskua = teli. Pohja = 25-30 pölkkyä levittäin. Tornionväylän viiminen lauttakulutus oli 1971. Kainhuunväylässä se oli loppunu ja kymmeniä vuosia ennen.
Källa
Savotta. Facebook..
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-12-03
rauaskoiju
trä
Svenska
hängbjärk
Ordklass
substantiv
Källa
Nedtecknat av E. Wande
Svenska
ribba
Finska
rima
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi
Exempel
Riippa eli rippa on seinälauvoitten välissä ohu kaitanen lauta joka peittää lauvoitten skarvit.
Källa
Birger Winsa.
Svenska
såga
Finska
sahata
Ordklass
verb
Platser
Jellivaara
Källa
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-09
Svenska
skidbjörk
Finska
suksikoivu
Ordklass
substantiv
Platser
Nilivaara med omnejd
Övrigt
I Järämä gjordes alltid skidor av björk och båtar av furu.
Källa
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-13
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi Kittilä
Övrigt
hongistunut pikku mänty, ( jollaisia tapaa etenkin soilla)
Källa
Jukka Korva.
Nedtecknat av Liljeblad
tarsimänty
trä
Ordklass
substantiv
Platser
Ylitornio (växt, träd)
Svenska
lägga timmer som underlag (flottningsterm)
Finska
teloittaa
Ordklass
verb
Platser
Kainulasjärvi
Exempel
Jos oli rantapatoja piti telottaa ette saa pois puut. Panthiin borria paosta pitkittäin väylää kohti. Net olit telat. Ja niitten päälä veethiin, rullathiin pölkyt väylhään.
Källa
Birger Winsa.
Svenska
tjärved, tjärstock
Finska
tervastukki, -puu
Platser
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Källa
Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää. Nedtecknat: Torbjörn Ömalm..
Svenska
tjäreld, tjärlåga
Finska
tervastuli
Platser
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Källa
Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää. Nedtecknat: Torbjörn Ömalm..
toukheet
trä
Ordklass
substantiv
Exempel
Rovaniemi Rovaniemi, pittää olla toukheja pakatukshiin
Övrigt
poronkoipiset t.m.s. pehmikkeet Cannatuspuiden alla
Källa
Jukka Korva.
Nedtecknat av Tiesmaa
tulenviemä
trä
Svenska
tändnäver, tunn näver
Finska
ohut tuohi
Ordklass
substantiv
Platser
Narken
Exempel
Elof Nordmark: Den tunna nävern kallades för tulenviemä mycket fin och tända med. Ytskiktet i björknäver.
Källa
Elof Nordmark, Narken.
Svenska
näver som fladdrar i björkstam, torrnäver
Finska
tuohi
Ordklass
substantiv
Platser
Narken
Exempel
Tuulenviemä betyder vindddraget.
Övrigt
Elof Nordmark: Den där nävern som gungar i björken kallades tuulenviemä var alltid torr oavsett hur mycket det regnat. Lätt att tända eld med.
Källa
Elof Nordmark, Narken..
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-05-15
Svenska
skär, snitt
Finska
viilto
Ordklass
substantiv
Platser
Jellivaara
Källa
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-30