Rovaniemi, ko on saha hyväsä tällisä, se (puu) halkiaa nätisti, Rovaniemi """""""""""""""""""""""""""""""Rovaniemi, ennen oli naisekki niin tällisä, vaikk oli omatekovaate; toinen oli parhasa tällisä
Öknamn på en finne som endast kunde ordet ”mössa” på svenska och ofta försökte med detta ord belysa sin vida kunskap i det svenska språket.
Källa
Bergfors, Georg, 1921–22: ”Huutonimiä” och öknamn bland finnar och lappar i Norrbotten. I: Arkiv för norrländsk hembygdsforskning..
Nedtecknat av Järämä-Satter
Ingabritt Uusitalo: Meilä sanothiin haitarivarsisaaphaat
Ja net olit erit ko jatsarit. Jatsarissa oon sileät varret ja mullaki olit semmoset kläppinä. Haitarivarsi oon niinku haitarissa krytyssä varsi ja sen mennee pitentää ette soon oikein korkea.
Övrigt
Ulf Oja: Jatsarit var jodpurs eller ridstövlar som man oxo kallar dom
Från det samiska ordet "gahper". Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening..
Nedtecknat av Järämä-Satter
Elof Nordmark, Narken: Koppa saaphaat ör stövlar där själva skon var av gummi. Till exempel Elimä sydde läderskaft ofta av gamla läderstövlar till dom.
Källa
Elof Nordmark, Narken..
Nedtecknat av Birger Winsa