Resultat

aarnivalkea gällivarefinska osynlig värld
Svenska
irrbloss
Finska
virvatuli
Ordklass
substantiv
Platser
Jellivaara, Muonio
Övrigt
stf. Maahan kärketyn aarteen kohdalla palava tuli - virvatuli. Vertaa aarearkku.
Källa
Sanakirja, Muoniolainen mies, Lars Lampinen, Unbyn. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-11-14
koppero gällivarefinska byggnad
Svenska
liten stuga, uthus
Finska
koppero
Ordklass
substantiv
Platser
Jellivaara Satter
Jiellivaara gällivarefinska plats
Svenska
Gällivare
Finska
Jellivaara
Ordklass
egennamn
Platser
Jellivaara, Satter med omnejd
Exempel
Kävin Jielivaarassa eilen.
Övrigt
I Satter även "Jellivaara".
Källa
Torbjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-17
Nuortikon Mari saga osynlig värld nåjd människa gällivarefinska
Svenska
Maria från Nuortikon
Finska
Nuortikon Mari
Ordklass
egennamn
Platser
Gällivare; Nattavaara
Exempel
Nuortikon Mari ansågs ha tillsammans med sin piga Lotta tagit ihjäl ett stort antal människor i Nuortikon som råkade passera. Lotta lockade förbifarande till skogen, slog ihjäl dem med yxa och rånade dem. Även inköpta äldre och barn som köptes på auktion till lägsta pris avlivades efter att man fått betalt. De äldre avlivades genom att man stack en strumpsticka via armhålan till hjärtat, och la fett på ingångshålet så att det inte skulle synas. Därefter köpte man in nya seniorer och föräldralösa barn. Så talas i många byar runt Nattavaara, men med tillägget att hon aldrig tog ihjäl någon från Nattavaara. Tvärtom, en del fick ekonomiskt/materiellt stöd av henne. Tornedalens svar på Robin Hood. Detta lär ha pågått under senare delen av 1800-talet. Lotta berättade allt på sin dödsbädd. Lottas sista ord: Finns det långfil? Lotta hävdas var begravd under den första stenen utanför kyrkogårdsgrinden. Dvs utanför helig mark, vigd jord. Självmördare lades också i vissa församlingar utanför kyrkstaketet. Därför säger man vila i frid, om dem som fått vigd jord. Medan de övriga far omkring som osaliga andar och stör de levande.
Övrigt
Vanlig kommentar i Nattavaara med omnejd: Du är säkert släkt med Nuortikon Marja! Speciellt när någon beter sig på ett störigt sätt, enligt Torbjörn Ömalm i Satter. Nuortikon-Marja, eller Maria Andersdotter Labba som var hennes riktiga namn, finns omnämnd i otaliga muntliga historier. Anledningen till att vi ännu idag kan höra om henne i historierna är dock kanske inte så smickrande för hennes egen del. Maria Andersdotter Labba föddes 1801-01-29 som dotter till skogssamen och nybyggaren i Purnu, Anders Andersson Labba och hans hustru Ingrid Jakobsdotter. Maria gifte sig 1828, då hon var 27 år gammal, med skogssamen och sedemera nybyggaren Nils Olsson Ruokok, född 1806-05-07 i Sjokksjokksbyn. Paret blev tillsammans nybyggare i Nuortikon och enligt uppgift var pörtet, som då var Nuortikons enda, stort och med väldiga golvtiljor. Det fanns tre rutade små fönster samt i ena hörnet en låg, öppen spis. I ett annat hörn stod en skåpsäng i två våningar samt en del andra möbler. Allt möblemang var gjort hemma på gården och målat i vackra färger. Tillsammans fick paret tolv barn varav nio uppnådde vuxen ålder så man kan med god grund säga att det finns många levande ättlingar till henne idag. Maria blev änka 1859 och lämnades ensam med tre döttrar och en son som sedan dog 1862, 21 år gammal. De övriga barnen var redan så pass vuxna att de lämnat hemmet. Maria hade således ensam både en gård med djur att ta hand om, samt därtill en stor renhjord. Eftersom hon saknade manlig arbetskraft så brukade hon leja arbetsfolk från bland annat Nattavaara. Det sägs att hon var väldigt frikostig med sina arbetskarlar som varken saknade mat, dryck eller brännvin. Hon ska en gång ha anlitat Olli Öhman från Nattavaara som arbetskarl och som han visste om hennes frikostighet låtsades han då vara lite sjuk. Det tog inte många sekunder innan en sup stod till bjuds som medicin. På den tiden då det ännu inte fanns åldringsvård så auktionerades dessa stackars själar ut genom en kommunal auktion. Den som begärde den minsta summan per år för att ta hand om åldringarna vann så auktionen. De fick därefter vackert följa med sin nya vårdare till sitt nya hem. Enligt den muntliga traditionen skall Marja genom åren ha ropat in otaliga gamlingar på detta sätt men de blev oftast inte långlivade i hennes händer. Historierna säger att hon tillsammans med sin piga vid namn Lotta efter en tid höll fast de gamla och därefter stack en strumpsticka genom armhålan och in till hjärtat. Eftersom summan betalades ut per år så blev det hela en ekonomisk vinst. Huruvida detta verkligen har skett finns inga som helst bevis på, och det kan naturligtvis vara så att allt bara var elakt prat. Enligt historien hade Marja trots att hon var änka det väldigt gott ställt med både en stor renhjord och nötkreatur hemma på gården. Att en ensam kvinna klarade sig bra kunde nog naturligtvis sticka ordentligt i ögonen på vissa under en tid då de flesta hade svårt att få mat på bordet och fullt med svältande barn hemma i stugan. Trots det elaka pratet om henne så säger historien att Maria var mycket gästvänlig. Hennes gård låg på vägen mot Gällivare och alla som skulle dit från Nattavaara och övriga platser omkring hade vägen förbi Marjas pörte i Nuortikon. Till fots, skidor, bakom ren eller häst så stannade man till hos Marja och blev då bjuden på de förfriskningar som gården kunde erbjuda. Maria Andersdotter Labba föddes 1801-01-29 som dotter till skogssamen och nybyggaren i Purnu, Anders Andersson Labba och hans hustru Ingrid Jakobsdotter. Maria gifte sig 1828, då hon var 27 år gammal, med skogssamen och sedemera nybyggaren Nils Olsson Ruokok, född 1806-05-07 i Sjokksjokksbyn. Paret blev tillsammans nybyggare i Nuortikon och enligt uppgift var pörtet, som då var Nuortikons enda, stort och med väldiga golvtiljor. Det fanns tre rutade små fönster samt i ena hörnet en låg, öppen spis. I ett annat hörn stod en skåpsäng i två våningar samt en del andra möbler. Allt möblemang var gjort hemma på gården och målat i vackra färger. Huruvida historierna om henne är sanna eller inte kommer vi nog aldrig få reda på men hon verkar ha varit en udda kvinna som nog hade en hel del skinn på näsan. I en notis i tidningen Norrbottens Kuriren från år 1870 kan vi läsa följande om henne; ”Berygtadt mål afdömt. Lappnybyggare enkan Maria Andersdotter från Nuortikon i Gellivare socken, en 68 årsqwinna hwilken under en längre tid, så som det icke utan skäl förmodas, biträdd af mer eller mindre syndige rådgifware, emot Landskanslisten Dahl, använd alla intrigens wapen för att tillegna sig en honom (Dahl) tillhörig renhjord dömdes fredagen den 11 dennes till straffarbete under 1,5 års tid samt till förslust medborgeligt förtroende under en tid af 6 år. Denna process jemte många andra likartade tycktes wittna omen oförklarlig karaktlöshet lindrigast sagdt okunnighet, hwad beträffar edens betydelse.Den åldriga förbryterskan, om hwilkens hjelpsamhet motsägande rykten för öfrigt ha mycket godt att berätta, har intagits för undergående af ådömda straff. För att wara af lappbörd, ter hon särdeles intelligent ut, men f-n är ju också intelligent.” Därtill skriver Samuli Paulaharju i sin bok ”Kiveliöitten Kansaa” eller dess svenska namn ”Ödebygdsfolk” om en händelse som Marja var inblandad i. Hon verkar också ha varit väl förtrogen med trollkonster eller snarare hur man skyddar sig mot dem; ”En annan stark nåjd var Halsus i Ripats, men hans underjordiska fick i alla fall inte bukt med Marja i Nuortikontu, som var en karsk lappgumma. Marja var på väg hemåt till Nuortikontu i sin släde när hon hörde dunder och dån bakom sig. Hon körde av vägen åt vänster och röt: ”Vägen är fri!” Någonting brusade förbi, men det var ingenting som syntes. Gumman fortsatte sin väg – och nu mötte hon något som kom marken att darra. Marja kör igen av vägen till vänster och ryter: ”Vägen är fri!” I en väldig väril kör det osynliga folket åter förbi. Nu får gumman brått hem, slänger släden omkull i farten, rusar in i pörtet bak lyckta dörrar och får fatt i sin stora bibel. Och strax dundrar det igen som om en väldig renhjord var i rörelse, någonting kör runt gården – det dönar i hela Nuortikontu. Och nu är det någon bak dörren, nu krafsar det någon på fönstret…Då ställer gumman bibeln framför sig, slår näven i bordet och ryter: ”Inte en tum närmare!” Det brummar till, och så far dundret sin väg – snart hörs bara ett avlägset sus från Ripatshållet. Därborta får Halsus en besvärlig natt. De underjordiska ger sig nu på honom, och gubben får sitta i eldskydd hela långa natten.” Marja avslutade sitt liv 1888-03-07 på gården hemma i Nuortikon och uppnådde en ålder av 87 år. En långt liv vid denna tid och historierna om hennes liv lever ännu kvar idag, vilket pekar på att denna kvinna var något utöver det vanliga. Hennes piga Lotta ska enligt den muntliga traditionen ha erkänt alla mord för prästen på sin dödsbädd och bett om förlåtelse för det hemska hon gjort. Huruvida det är sant eller ej vet vi inte. Enligt Paulaharjus sagesmän ska Marja ligga begravd under kyrkogolvet i Gällivare, förmultnad i sin renskinns-pesk och Marjas gamla rengärden ligger numera förmultnade i Nuortikonto ödebygder. Den ökände "Ruosni" var Johan Erik Anundsson-Ruosne f. 1846. Han var son till Anund Andersson-Ruosne som i sin tur var son till ovannämnde A.A-Ruosne-Labba,Nuortikon Marias äldre bror. Tilläggsefternamnet Ruosne lär vara samiska och betyda "den som har häftigt humör"och ska ha getts av någon präst. Rune B.Samuelsson nämner i sin bok "Nybyggare i Sameland"att ovannämnda Anund dödades i ett knivslagsmål så det hände ruskiga saker om allt detta är sant. Bror Wennström, är källan, Se mer under ordet Manneraukanpalo Om henne kan ni läsa i Manalaisitten kirja - Andarnas bok. www.meankielenforlaaki.se. Stora delar av denna text är ett rent citat från Tommy Rapps jättefina sida om Gällivares historia. Mer i https://lappmarken.wordpress.com
Källa
Nattavaarabor och folk i byarna runt omkring. Samt Tommy Rapp och Torbjörn Ömalm.. Nedtecknat av 2009-12-29 Birger Winsa
Redigerad
2021-07-27
koppakiiski insekt gällivarefinska
Svenska
insekt; skalbagge
Finska
koppakiiski
Ordklass
substantiv
Platser
Jellivaara Satter
Övrigt
Koppa(s)kiiski även i Pajala kommun. Möjligne i betydelsen insekt enbart i Gällivare.
Källa
Torbjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2020-04-10
jaakata, jahata, jahaa, jaakaa jakt gällivarefinska lånord
Svenska
jaga
Finska
metsästää
Ordklass
verb
Platser
Sarvisavaara, Soutujärvi, Skaulo, Leipojärvi
Exempel
Sarvisavaara, Soutujärvi-Skaulo, Leipojärvi: Hän jahtasi.
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2021-11-29
harkkaa gällivarefinska
Svenska
räfsa ihop
Finska
haravoida
Ordklass
verb
Platser
Gällivare kommun
Övrigt
Sanoks: on vaikea harkata, eller on vaikea harkaa, harka, harkkaa, John? Kyssyy Birger Winsa. Nämätkin käytethään: harkata, harkaa,
Källa
John Josefsson. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2020-05-01
pliisu kvinna kropp gällivarefinska lånord
Svenska
mutta, fitta
Finska
pliisu
Ordklass
substantiv
Platser
Jellivaara
Övrigt
Pliisu bör vara ett lånord eftersom ordbörjan har två konsonanter.
Källa
Torbjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2020-03-21
sturaani gällivarefinska
Svenska
något fult, som ser för djävligt ut
Finska
ruma olento, esine
Ordklass
substantiv
Platser
Järämä, Jellivaara
Övrigt
Något oklar betydelse och härkomst. Känns inte som ett svenskt inlåningsord. Ev. från samiska eller överkalixmål.
Källa
Torbjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2019-09-26
kohma gällivarefinska alkohol
Svenska
bakfull
Finska
kohma
Ordklass
adjektiv
Platser
Jellivaara Sarvisvaara
faffa, fahva gällivarefinska lånord människa man
Svenska
farfar, morfar
Finska
isoisä
Ordklass
substantiv
Platser
Järämä-Satter, övriga Gällivare kommun. Tornedalen.
Exempel
Fammu ja faffa.
Källa
Nedtecknat av Torbjörn Ömalm Rågsved
Redigerad
2013-05-04
litua gällivarefinska trä
Svenska
stapla, trava
Finska
pinota, taplata
Ordklass
verb
Platser
Jellivaara: lidutham puita leihan.
Övrigt
Vertaa latoa
Källa
Airila. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-08
iislaninjekala växt mat lånord gällivarefinska vokalharmoni
Svenska
islandslav, cetraria islandica
Finska
isohirvenjäkälä, islanninjäkälä
Ordklass
egennamn
Platser
Jellivaara
Övrigt
Användes till brödbak. Jäkälä. Leiväntekhoon käytethiin nälkävuosina.
Källa
I. Tuovinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-11-21
kaanij lånord-samiska gällivarefinska etnicitet osynlig värld
Svenska
underjordisk varelse, vittra
Finska
kummitus
Ordklass
substantiv
Platser
Jellivaaran aluessa
Övrigt
Samiskt inlåningsord. Från lulesamiskans "ganii". Vertaa manalainen.
Källa
Torbjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2019-10-21
sakara människa kropp gällivarefinska östfinska
Svenska
lillfinger
Finska
pikkusormi
Ordklass
substantiv
Platser
Nattavaara
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2020-04-01
mettu fågel gällivarefinska vokalharmoni
Svenska
tjäder
Finska
metso
Ordklass
substantiv
Platser
Sarvisvaara med omnejd
Källa
Torbjörn Ömalm.
skoulu gällivarefinska lånord
Svenska
skola
Finska
koulu
Ordklass
substantiv
Exempel
Skoulua olen kayny.
Källa
Birger Winsa.
Redigerad
2015-01-07
hoppla lånord gällivarefinska bastu alkohol slang
Svenska
mäsk, hemgjord alkoholdryck
Finska
kotikeitto (mieto viini/olut)
Ordklass
substantiv
Platser
Satter med omnejd
Övrigt
"Hoppla" dracks i bastun. En dryck, svagdricka som man tillförde jäst och socker och lät jäsa till alkohol. Även bara vatten, jäst och socker som fick jäsa till mäsk.
Källa
Torbjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-01-29
Pläkk Helvetti alkohol gällivarefinska lånord slang
Svenska
Black Velvet (kanadensisk whisky)
Finska
visky
Ordklass
egennamn
Exempel
Järämä-Satter: Mycket lokalt slang ord.
Källa
Torbjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-06-12
leipa stadieväxling gällivarefinska mat
Svenska
bröd
Finska
leipä
Ordklass
substantiv
Platser
Svappavaara, Jellivaara
Exempel
Svappavaara: ja kyrsaksi leipaa ja voita. Jellivaara: leipa ja puuro,.se vetela tehthin, mistapa net olit maijot silloin. ...s oli sitte halsterileipä. Killa sita aukivalkian voimala paistethan jauhoistaki.
Övrigt
Kans leipä.
Källa
I Tuovinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2023-02-07
aksu gällivarefinska lånord
Svenska
yxa
Finska
kirves
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Övrigt
gammalt ord - eventuellt samiskt
Källa
Torbjörn Ömalm, Satter, Gällivare. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-10-08
Ulu gällivarefinska öknamn/smeknamn man
Svenska
Olof, Olle
Finska
Olli
Ordklass
egennamn
Platser
Jellivaara Satter med omnejd
Övrigt
Kans Uluu
Källa
Torbjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2016-02-06
kevät västfinska osynlig värld natur gällivarefinska
Svenska
vår: mars-maj
Finska
kevät
Ordklass
substantiv
Platser
Parakka, Kemi, Kittilä, Rovaniemi, Jyykeä, Lohijärvi, Arpela, Svappavaara, Kompelusvaara
Exempel
Parakka: jos sattaa lumen ja on lehti puussa tullee pitkä kevät. Kemi, Kittilä, Rovaniemi, Rovaniemi, Jyykeä, Jyykeä, Rovaniemi, Lohijärvi, (ylheinen), Arpela, (ylheinen), Svappavaara, Lohijärvi, Kompelusvaara: tavalisina kevinä pruukaa niitä isoja kirsisääskiä olla., Jellivaara, Parakka: kurki keväälä huutaa.
Övrigt
västfi, kevä s \'vår\'; östfi kevät, även kevät i fiVi (ALE 543, SMSA). Kans kevä, keva/t/.
Källa
I. Tuovinen, Artimo, Rapola, Hämäläinen, Liljeblad, Isoniemi, Paloheimo. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2020-01-13
kuorkutta/a/ gällivarefinska kropp
Svenska
klara strupen, harkla
Ordklass
verb
Platser
Gällivare kommun
Källa
Nedtecknat av John Josefsson