1 resultat för "upphöjd jordkant, kant"

Svenska
upphöjd jordkant, kant
Meänkieli
karmi

substantiv

lånord natur

eller menade du:

Svenska
lägga kant, kanta
Meänkieli
kanttauttaa

verb

Svenska
upphöjd sträng på myr
Meänkieli
kaarkko

substantiv

natur
Svenska
upphöjd sträng på myr
Meänkieli
penkere -ö

substantiv

natur
Svenska
upprepa pakana, pakana
Meänkieli
pakanoittea

verb

Svenska
oreda, oordning, kaos
Meänkieli
sekasorto

substantiv

Svenska
upphöjning på jord, jordkant
Meänkieli
penkka

substantiv

natur
Svenska
upphöjning på jord, jordkant
Meänkieli
penkkä

substantiv

natur
Svenska
upphöra, sluta
Meänkieli
lakastua

verb

Svenska
upphöra, sluta
Meänkieli
heittää

verb

östfinska
Svenska
upphöra, sluta
Meänkieli
lakata

verb

Svenska
uppmana, mana
Meänkieli
muutattaa

verb

Svenska
utetorkat kött
Meänkieli
palvaliha

substantiv

mat
Svenska
brant strandkant
Meänkieli
jyrkkärantanen

adjektiv

natur
Svenska
bäckstrand, -kant
Meänkieli
joenparras

substantiv

natur
Svenska
bård, kant
Meänkieli
helmus

substantiv

kläder östfinska
Svenska
böjd grenklyka
Meänkieli
pihti

substantiv

fiske
Svenska
böjd grenklyka
Meänkieli
pihti

substantiv

fiske
Svenska
direkt, rakt
Meänkieli
kohasthan

adverb

Svenska
fordran, krav
Meänkieli
vaatimus

substantiv

Svenska
ful ovana, last
Meänkieli
pahe

substantiv