Nyheter

Hauki namn fisk öknamn/smeknamn
Svenska
öknamn på glupsk same, (betyder gädda)
Ordklass
egennamn
Platser
Malmfälten och övre Tornedalen
Källa
Bergfors, Georg, 1921–22: ”Huutonimiä” och öknamn bland finnar och lappar i Norrbotten. I: Arkiv för norrländsk hembygdsforskning.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-11-19
hartsu arbete mat östfinska
Svenska
flottningskost
Ordklass
substantiv
Övrigt
Östfinskt ord. hartsu östfinsska (Leena Silfverberg k 6349, SMSA). östfinska, hartsu s \'kost i flottning; matvara\' (SMS).
Källa
Leena Silfverberg / Birger Winsa. Nedtecknat av Lars Lampinen
Redigerad
2024-11-19
hartsi lånord trä
Svenska
harts, kåda
Finska
pihka
Ordklass
substantiv
Platser
Purnu
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2024-11-19
karpia människa
Svenska
känna ilska, bli uppretad
Ordklass
verb
Platser
Tornionlaakso
Exempel
Minua niin karpii kun tuo teki noin tylysti pahhaa.
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av winsa
Redigerad
2024-11-11
Täränönlahti arbete plats
Svenska
Täränönlahti, Mestoslinkka
Finska
Täränönlahti
Ordklass
egennamn
Platser
Narkaus, Kainhuunväylä; Narken, Suomen
Exempel
Elof Nordmark: Täränönlahti ligger c:a 200 m norr Linkanniska. Den hade en central del i båtresorna utför Linkkakosket, i alla fall före 1951. Sen har inte jag varit med. Forsen var så hård att en styrman måste nå viken annars skulle han få problem. Forsen var ju så hård att man inte kunde ro vissa bitar då kunde man sjunkit. I viken vände man och åkte baklänges (sauvomissa) alltså med stakar efter stranden (korvan nokkia) Ytteråran skulle ro efter tillsägelse till Solkalahti som vi narkenbor kallade. Egentligen för rauma slog så hårt mot stranden. På den tiden var det inte så många i Narken som ville styra nerför Linkkakoski. Suomen Oskari, Mettävainion Jussa, Taavolan Jussi och kanske någon fler.
Övrigt
Vik norr on Mestoslinkka fallet. Koordinater: 7449742 833320
Källa
Elof Nordmark, Narken. Roland Jatko med studiegrupp i Narken.. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-11-01
metalji, metali lånord
Svenska
medalj
Finska
mitali
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi
Övrigt
< ruotti
Källa
Artimo. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-10-29
petaali lånord hushåll
Svenska
pedal (cykel, bil)
Finska
poljin
Ordklass
substantiv
Exempel
Pyörässä petaalit, biilissä kaasupetaali.
Källa
2005-12-05 Lars Lampinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-10-29
passata pääle lånord
Svenska
passa på
Finska
käyttää tilaisuutta hyväksi
Ordklass
verb
Platser
Meänkielen sanakirja Meänkieli; Tornionlaakso
Övrigt
Stfi.käyttää tilaisuutta hyväksi
Källa
2006-03-15 Lars Lampinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-10-28
rukahtaa
Svenska
passa på, ta tillfället i akt
Ordklass
verb
Platser
Narkaus, Kompelusvaara, Sakajärvi.
Övrigt
Vertaa passata pääle.
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2024-10-28
rukata
Svenska
skynda på,
Finska
kiirehtiä
Ordklass
verb
Platser
Juoksengi Övertorneå kommun, Juoksengi
Exempel
Pitäs rukataa. Man borde skynda sig.
Övrigt
Vertaa rukathaa.
Källa
Östen Bucht 1940. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-10-28
rukata lånord
Svenska
rugga (klocka) justera
Ordklass
verb
Platser
Kemi
Övrigt
< ruotti
Källa
Kaarakka. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-10-28
naskuttaa fågel
Svenska
klucka, (hantjäders läte när den spelar, klucka, trasts läte)
Ordklass
verb
Platser
Kittilä, Kemi, Kompelusvaara
Exempel
Kittilä Kittilä, Kemi, Kompelusvaara: Laulavas sielä mettot. se (koiras)metto naskuttaa ja hijoo ja sillon ku se hiijoo se ei näe eikä kuule. Sillon laukothan hopusta. Sitte ku pääsee lähele se ammuthan. Kittilä: Metto suhistaa ja naskuttaa.
Källa
I. Tuovinen, Liljeblad, Miettinen, Liljeblad. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-10-28
musta-, kooltrasti lånord fågel
Svenska
koltrast
Finska
mustarastas
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi
Exempel
Sanoima mustatrasti ja piian usseimiten kooltrasti.
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-10-28
jösselspriitari hushåll lånord
Svenska
gödselspridare
Finska
lannanlevittäjä
Ordklass
substantiv
Platser
Juoksengi
Övrigt
Vertaa apulannanspriitari, eli spriitari
Källa
Nedtecknat av Lars Lampinen
Redigerad
2024-10-24
pannukiiseli mat
Svenska
brödvälling
Finska
leipävelli
Ordklass
substantiv
Platser
Pentäsjärvi
Exempel
Pannukiiseli oli variantti meilä kotona. Paistipanhuun tilkka vettä, reilusti voita, suolaa ja ko seos alko kiehhuun taitethiin kovvaa leipää (Husmannia). Vettä ei saanu olla enempää ko ette leipä vain pehmeni. Joskus siinä oli lihhaaki. Mettämiehitten ruokaa, aattelen, joka tuli kotia.
Källa
Bertil Isaksson. Nedtecknat av winsa
Redigerad
2024-10-24
jaakari gällivarefinska lånord jakt
Svenska
jägare
Finska
metsästäjä
Ordklass
substantiv
Platser
Soutujärvi-Skaulo2
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2024-10-22
häkärä väder natur
Svenska
frostdimma, dis
Finska
pakkasumu, utu. Vertaa hämärä
Ordklass
substantiv
Källa
Muonionsanoja 2006. Muoniolainen mies. Lars Lampinen.. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-10-22
paljasmaa natur
Svenska
barmark
Finska
pälvi, paljas maa
Ordklass
substantiv
Platser
Jukkasjärvi
Exempel
Sitä ei mene tehä ennenko on taasen paljasmaa.= Det går inte att göra innan det är barmark igen.
Övrigt
Vertaa pälvi.
Källa
Bengt Johansson-Kyrö. Jukkasjärvi. Nedtecknat av user3423158
Redigerad
2024-10-19
eno gällivarefinska lånord-samiska vatten
Svenska
älv, å
Finska
joki; puro
Ordklass
substantiv
Exempel
Nattavaara, Purnu: Kaalaseno, Kalix älv
Övrigt
Allmänt förr i Nattavaara.
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2024-10-16
pränni alkohol lånord
Svenska
alkoholdestillator, -brännare
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi
Källa
Kaarakka. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-10-15
mikko djur öknamn/smeknamn
Svenska
räv
Finska
kettu
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi
Exempel
Rovaniemi Rovaniemi: Mikko mielevä mies-
Källa
Artimo. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-10-14
rahna mat
Svenska
ytskikt, sörja
Finska
pinta, kerros
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi
Exempel
Suolarahna kuivalihassa.
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-10-12
prennstaka jakt lånord slang
Svenska
brännstake, eldpåle, gevär (slang)
Finska
pyssy
Ordklass
substantiv
Exempel
Hasse Alatalo: Prennstaka, Ruottin ylikahnuun murrela on pyssy. Ruottiks eldpåle. Siis tanko mistä tullee tuli. Sannaa on kans käytetty meänkielessä. ”Hän oli menossa jahtiin prennstaka sölässä”
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-10-12
knakertaa djur lånord
Svenska
gnaga
Finska
kalvaa, jäytää, jyrsiä
Ordklass
verb
Exempel
Kainulasjärvi: Hiiri knakertaa puuta eli juustoa. Usseimiten soon elläimet jokka knakertavat.
Källa
B Winsa. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-10-11