Pga försvenskningspolitiken hade man svårare att få jobb och få social status med finska efternamn. Många skämdes med ett finskt efternamn. Massor bytte därför från finska till svenska efternamn. Ofta med direkt översättning. Här några exempel:
Oja - Tillberg, Fällsjö, Gramner, Rannestam, Ryngmark,
Lampa - Kevnell,
Vinsa - Hamstig,
Poromaa -Rehnmark,
Katajamaa - Enmark,
Alatalo - Nergård,
Rova - Hed, Hedmark, Hedenhult,
Uusitalo - Nygård,
Kiviniemi - Stenudd,
Lehtipalo - Lövbrand,
Särkimukka-Mörtlund, Mörtvik,
Mäkitalo-Berggård,
Lehto- Lund,
Pudas - Ahlsund,
Savilahti -> Lervik -> Lerwick. I USA,
Katajamaa - Enmark,
Aidantausta - Gärdelid,
Rantatalo- Strandgård,
Haapalahti-Aspvik,
Poromaa - Renlund, Renmark, Rehnsteth,
Mäkitalo - Backgård,
Alatalo - Nergård,
Haapasaari - Aspholm,
Törmä - Backe,
Mettävainio - Skogfält,
Uusitalo - Nygård,
Rantatalo - Strandgård,
Kulttuuri taustaa sanasta
Hetta -> Mörtberg (efter berget Särkivaara) Bland de allra första som försvenskade sitt namn. Redan på 1700-talet. Långt före den stora vågen av namnbyte på 1930-talet.
Nuottaniemi - Notsten,
Rantala - Strand, Strandelin,
Honkamaa - Furmark,
Nenämaa - Lomhed,
Ruisniemi - Rågnäs,
Ruisniemi - Röjvall,
Kuoppala - Wahlberg,
Paavo - Palmklint,
Karjalainen - Ekersund,
Jokiaho - Tedestam,
Lehto - Lunderius,
Haarala - Grenemark,
Nulu - Nuldén,
Jatko - Ängsund/Engsund,
Vissa namn gick ju andra vägen. Som Stålnacke som förfinskades till Teräsniska. I bakhuvudet har jag också för mig att Koberg/Lehmivaara gick den vägen. Men dessa namn är ju försvinnande få i jämförelse.
Sanontoja sauna voimasta: Kivele kipu, pahale vaiva, ihmisele liha paranutkhoon. Niin kun se ollu on.
Kulttuuri taustaa sanasta
I svenska Tornedalen bastar man ofta på julaftons morgon, eller eftermiddag. I Finland på Tapanidagen den 26 december. Basturegler enligt Bengt Aili:
Bastun var en tempel på gården där man måste respektera varandra med vissa regler .
1. Aldrig gräla i bastun
2. Stirra inte på varandras kroppar undvika kärleks akt.
3. Undvika kroppsliga odörer
4. Borsta ryggen på varandra.
5.jämlikhet och lika värde oavsett rang.
6. Vädra ut bastun efteråt och de dåliga tankarna som renads av ångorna.
Idag vet vi att bastu har en botande effekt. Nordens mindfullness, ett meditationscenter som bl a sänker blodtrycket permanent med regelbundet bastubadande.
Kainulasjärvi: Pithään raja oli Täränön ja Korpilombolon kunnitten raja joka kulki yli Vanhaanvaaran. Nattavaara: Pittään rakennuksia, Raisinvuono: Tässä pithässä.
Kulttuuri taustaa sanasta
nn
Lähde
B. Winsa: ordbok, Rapola, Kaarakka.
Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2025-03-02
penkoa
Ruotti
gräva, söka frenetiskt genom att flytta på föremål och undersöka noggrant
Kompelusvaara: Mattina köyhäm pihti katom pääle. Kittilä: Ennen Mattia jos hiostaa seinhän (sullaa lumi), merkittee pahoja ilmoja efter denna dag behöver inte den fattige bränna törved som ljus. Raukola: Den 24:e februari är det ”Kevät-Matti” (”Vår-Matti”). Vinterns rygg kröks och vi går mot våren. Det märks på att det blir mer livat i naturen. ”Matti har kastat sin heta sten i vaken, forsen eller brunnen”. Det bildas ingen ny is i strömmande vatten. Man kallar istapparna från taket för ”Matin parrat” , (”Mattis skägg”). Och ju längre Mattis skägg blir desto längre har våren kommit.
Man siade om kommande väder och sa att: om snön yr på Kevät-Matti så kommer det att komma flera snöfall innan våren är slut. Men det skulle bli en bra bärskörd. Det sades också att: ”Mattina on päivää hihtoa ja yötä nukkua.” (”På Vår-Matti finns nog med dag för att skidra och nog med natt för att sova”.)
Kulttuuri taustaa sanasta
Eilen oli Syysmatin päivä. Matteus lukkee almunakassa. Sanothaan Matteusta syysmatiksi ja kevämatti taas oon Mattiaksen päivänä 24/2. Nämät Matit oon toisten vastakhaisia- yks valon toinen pimeän.
Sanothiin ette lehmät olit syys- ja talven ummessa ja ette Kevämatti alotti maijonsaanin.
IB Uusitalo; Mattina puithiin riihiä ja pyöritethiin puromyllyjä. Jos vesi mennee riitheesheen Mattina niin tullee pitkä, lauha syksy ja taas toisin päin. Noh! Näkkeepä sen kunka Nyt käypii…
Lähde
I. Tuovinen, Liljeblad, Isoniemi, Artimo, Raukola.
Tallennin Birger Winsa
Kesän aikana söithiin kessäintynyttä särkeä. Panthiin suolavetheen puusaavhiin ja kun oli happaintunu sitä söithiin kesän aikana. Sanothaan ette särjen ruoot lahoit/pehmenit pois saaven suolaveessä ja oli sitte helpompi syä.
Kulttuuri taustaa sanasta
Tornedalens svar på surströmming. Ännu under 1950-talet fanns en i Kainulasjärvi som åt försurnad mört.