Resultat

purkapeski kläder renskötsel lånord-samiska
Svenska
renskinnsmantel
Ordklass
substantiv
Platser
Sodankylä, Vesisaari, Kittilä, Inari, Vesisaari, Muonio, Turtola.
Övrigt
< saame. Mantel av ren med tidig höstpäls, bästa mantelkolten.
Källa
Nedtecknat av Tiesmaa, Tuovinen, Itkonen, Meriläinen
Redigerad
2013-04-21
kuolpuna lånord-samiska natur
Svenska
mossig, fuktig hedrand
Finska
sammalkostea kangas
Ordklass
substantiv
Platser
Inari, Sodankylä
Övrigt
stenfri hedrand mellan sluttning, bäck och högre terräng; mossig, fuktig hed
Källa
Itkonen, Kena. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-01
kieruna fågel lånord-samiska
Svenska
fjällripa, lagopus mutus
Finska
kiiruna
Ordklass
substantiv
Platser
Parakka, Enontekiö, ylheinen, Vesisaari, Inari, Kittilä, Inari.
Övrigt
< saame.
Källa
I. Tuovinen, Itkonen, Liljeblad. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-01-08
saivo saga etnicitet lånord-samiska
Svenska
helig dubbelbottnad sjö
Finska
pyhä tuplapohjanen järvi, saivo
Ordklass
substantiv
Platser
Jellivaara, Kainulasjärvi
Övrigt
En helig sjö, dubbelbottnad sjö. Ibland hittar man gamla offerplatser i närhet av sjöar med detta namn. Exempelvis sjön med namnet Saivo sydväst om Vasaratunturi (Dundret). När man inte fick fisk kunde man säga att sjön, ån är sannolikt dubbelbottnad och att fisken gömt sig i mellanrummet. I Kainulasjärvi trodde man att det fanns dubbelbottnade åar, åtminstone delvis.
Källa
Torbjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2023-06-22
laavo lånord-samiska etnicitet
Svenska
samekåta av säckväv
Finska
laavu
Platser
Kätkäsuanto
Övrigt
Vertaa lavvo. Från nordsamiskans lávvu
Källa
Elias Viippola. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2018-01-06
autto östfinska natur lånord-samiska
Svenska
bäcktråg, -dråg, myr-, surdråg, lummig sänka med hjortronblad
Finska
kostea alanko, syvänne missä on puro
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi, ylheinen.; Sammeli
Exempel
Sammeli: auttoissa on hilloja.
Övrigt
Östfinska, autto s sänka med blötmark; ett belägg i Ilomantsi i övrigt nordfinskt (SMS k 462). Saamelainen laina. Lummig sänka med få granar, ibland med liten bäck, hjortronblad på marken.
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa: ordbok
Redigerad
2017-03-02
kumpus mat lånord-samiska
Svenska
blodpalt
Ordklass
substantiv
Platser
Inari, Kittilä
Övrigt
< saame? Palt av renblod och rågmjöl, salt.
Källa
Nedtecknat av Itkonen, Anthoni
Redigerad
2013-04-19
kurppi lånord-samiska mat
Svenska
kallrökt renköttfärs
Finska
jauhettu ja savustettu poronliha
Platser
Kieruna, Jellivaara, Jokkmokk
Övrigt
Kans kurpi. Låneord i malmfältsdialekten och meänkieli från det samiska "gurpi". Populärt i Gällivare-, Kiruna- och Jokkmokks kommuner. Kallrökt renköttfärs som är inlindad i nätfett.
Källa
Torbjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2014-12-27
kaanij lånord-samiska gällivarefinska etnicitet osynlig värld
Svenska
underjordisk varelse, vittra
Finska
kummitus
Ordklass
substantiv
Platser
Jellivaaran aluessa
Övrigt
Samiskt inlåningsord. Från lulesamiskans "ganii". Vertaa manalainen.
Källa
Torbjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2019-10-21
vaikainen lånord-samiska begravning osynlig värld fågel
Svenska
dödfågel, själens bärare
Finska
kuolemanlintu, sielunkantaja
Ordklass
substantiv
Platser
Svappavaara.
Övrigt
< saame. Fågel som hämtar den avlidnes ande, bl a dykand har den förmågan. Blir synlig lite före dödens ankomst. Kans svaikainen.
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
Redigerad
2013-04-20
paltsaraja kläder etnicitet lånord-samiska
Svenska
samekolt (utsliten, gammal)
Finska
peski (vanha)
Exempel
Lapinsanoja 2006. Ord ur finsk nätsida.
Övrigt
Stfi. vanha, karvaton peski
Källa
Elias Viippola. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2018-01-06
tolvata lånord-samiska djur renskötsel
Svenska
trava
Finska
ravata
Ordklass
verb
Platser
Täräntö.; Sammeli
Exempel
Sammeli: Poro tolvaa. Hirvi tolvas mennä vuomaa poikki.
Övrigt
Om ren, älg. Ylheinen
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2021-11-14
Täräntö lånord-samiska etnicitet plats
Svenska
Tärendö
Finska
Täräntö
Ordklass
egennamn
Platser
Kainulasjärvi; Täräntö, Suomen
Exempel
Dearga on saamea ja merkittee lantaa. Se sana vastaa parhaiten paikannimeä Täräntö. Täräntöläinen merkittee siis lannanlevittäjä. Sehän on sama kun maanviljelijä. Saamelaisten toinen sana lannanlevittäjille on lantalainen. Lanta on suomen sana sonnale. Lantalainen on se joka jääpi vakituisesti ashuun yhteen paikhaan. Ja alkaa viljelemhään maata. Kielitietheessä on sääntö joka sannoo ette jos on kaks esimerkkiä jostaki sillon sitä väoi käyttää tietona. Täräntöläinen ja lantalainen on siis sama sana. Katto lissää lantalainen, Lannavaara, poronhoito. maanviljelistä/lannanlevittäjästä. Saameks ja suomeks.
Övrigt
Dearga är samiska och betyder gödsel, som lär vara närmast besläktade samiska ord för Täräntö. Lanta betyder gödsel på finska. Jordbrukare eller gödselfolket helt enkelt. Folket som gödslar sina åkrar och rovland. Täräntöläinen är jordbrukare. Täräntö är jordbruk/gödselstack. Äldre försök till beskrivning: ett samiskt ord. Finskans tärkkä, skarp kurva. Där Tärendö älv rinner ut i Kalix älv är det en skarp kurva. Bönder och renskötare hittar inte på ord utifrån några intellektuella resonemang. Forskarna vågar inte tänka på det jordnära sättet som förklarar det mesta. Det finns inte en forskare i språkvetenskap som förklarar täräntö, täräntöläinen och lantalainen utifrån det mest uppenbara perspektivet. De fruktar att själva ha en nedlåtande syn på tornedalingar. När det finns två parallella exempel räknas det i vetenskapen som ett accepterat antagande. Här har vi gott stöd för denna enkla slutsats. Lantalainen och täräntöläinen har samma betydelse. Gödselspridarna åt majrovor och senare potatis som vuxit i mänsklig avföring och från kons gödsel. Detta var en förfärande syn för samer som inte kunde tänka sig blanda ihop mat med avföring. Därav nedlåtande ord för jordbrukare, som var en gödselspridare som plöjde åker och odlade majrovor i den egna avföringen. Denna association kan vara orsak till att meänkielis ord för gödsel är sonta, inte längre lanta, eftersom de själva är lantalaisia. Se mer i lantalainen.
Källa
Meänkielen sanakirja. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-03-02
kokopurkapeski etnicitet kläder lånord-samiska
Svenska
renskinnskolt, same-
Finska
peski
Ordklass
substantiv
Platser
Turtola
Källa
Elias Viippola. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2018-01-07
muotka natur lånord-samiska
Svenska
näs, landtunga mellan vatten
Finska
niemi, maakieli järvien välissä
Ordklass
substantiv
Platser
Lohijärvi
Övrigt
Enontekiö, (ylheinen), Vittanki, Kompelusvaara, 3-400 meters näs, Jukkasjärvi Jukkasjärvi: Maapaikka kahen veen välissä. Saamelainen laina.
Källa
Itkonen, Airila, Tuovinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2023-07-22
gaissa lånord-samiska natur
Svenska
högt fjäll med snöklädd topp året om
Finska
korkea tunturi, jonka huipulla lumi pysyy kesät talvet
Ordklass
substantiv
Övrigt
Kebnekaise on esimerkki
Källa
Lapin sanoja, 2006. Ord ur finsk nätsida. Lars Lampinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-04
pirratsuikka lånord-samiska renskötsel
Svenska
cirkling av renhjord med skidor
Finska
porolauman kiertohiihto
Ordklass
substantiv
Platser
Kompelusvaara
Exempel
Kompelusvaara: pirratsuikka se on tärkeä niilä, jos yksi jolos lähtee se menhään kääntämhään.
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
Redigerad
2014-02-27
Ruosni öknamn/smeknamn namn lånord-samiska gällivarefinska saga
Svenska
smeknamn för nybyggare
Finska
Uusrakentaja, uusasukas
Ordklass
substantiv
Platser
Satter Järämä-Satter
Exempel
Enligt Bror Wennström betyder ruosni den som har häftigt humör. Ett samiskt ord.
Övrigt
Ruosni kallades även en nybyggare som var same i Selkäjärvi-Petäjävaara. Se mer i Manneraukanpalo. Nutida/dåtida smeknamn för en nybyggare i Järämä-Satter vid namn Esias Thomasson från Narkaus (Narken). 1700-talet
Källa
Einar Ömalm 1924. Nedtecknat av Torbjörn Ömalm, Birger Winsa
Redigerad
2020-04-11
jouku etnicitet musik lånord-samiska
Svenska
jojk
Finska
saamelainen laululaji
Ordklass
substantiv
Övrigt
stf. ikivanha saamelainen improvisoitu alkukantaisen yksinkertainen laululaji.
Källa
Yliperän kielen sanakirja. Oiva Arvola. Nedtecknat av Lars Lampinen, Unbyn Boden 2009-04-25
Redigerad
2013-04-11
tsilmus djur renskötsel lånord-samiska
Svenska
del av tarm- magkanal
Ordklass
substantiv
Platser
Svappavaara.
Övrigt
< saame. Hos idisslare. Samaku kuninkhaanlakki.
Redigerad
2013-04-20
kiena lånord-samiska natur
Svenska
backe, sluttning
Finska
mäki, rinne
Ordklass
substantiv
Platser
Kittilä
Källa
Anthoni. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-03
louvve renskötsel lånord-samiska kläder byggnad
Svenska
samekåtas täcktyg
Finska
laavuvaate
Platser
Enontekiö, ylheinen.
Övrigt
< saame
Källa
Wilma Hultén. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2015-10-19
keitas lånord-samiska natur
Svenska
myrmarkshöjd
Finska
suosaareke
Ordklass
substantiv
Källa
Meänkielen sanakirja, Lars Lampinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-04
Mestoslinkka lånord-samiska plats
Svenska
Mestoslinkka
Finska
Mestoslinkka
Ordklass
egennamn
Övrigt
Mestoslinkka on Halmheen laijala. Koodinater: 7449207 833621
Källa
Roland Jatko med studiegrupp i Narken.. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-07-07