Eeva Tuoremaa i Karesuando berättar att när man skulle klä på den döde så kunde man lägga handen på den döde och säga: ”Älä pillaa kättäni, anna mulle lääkekäsi!”. På svenska ungefär: ”Förstör inte min hand, ge den läkekraft!”. Då kunde man få läkande krafter till sina händer och massera bort allehanda besvär.
Lähde
Kyyttikirja av Inga-Britt Uusitalo, Nedtecknat Lars Lampinen, Anton Raukola.
Tallennin Birger Winsa
Alla naturnamn i Kainulasjärvi finns på denna digitala karta. https://ma-paikannimet.maps.arcgis.com/apps/webappviewer/index.html?id=8db37b4b36c6492cb9778128ceb77989&fbclid=IwAR3dXw-eH7tvIp4cdpMQJTkTyUW929WK-0YIU_geTwHjsfjhu1sFjpsa9pw
Kulttuuri taustaa sanasta
Enligt den folkliga traditionen var den förste bosättaren en kvinna från Kainus (Överkalix, Landsjärv eller trakterna därikring), som bosatte sig vid stranden Salmijärvi. Markitta, hette hon. En same lär också ha tidigt bosatt sig på den högsta höjden vid Salmijärvi, Paloraukka. Han påstås ha gömt undan en silverskatt som möjligen misstänks ligga under byns största tall, bredvid hans bosättninng. Tallen står där fortfarande, ca 3 meter i omkrets, men silverskatten är ej återfunnen. Sannolikt en aaarearkku. Kainulasjärvi är kainulaisen järvi. Det finns massor av inspelningar av bybornas meänkieli. Ända från 1960-talet till 1987. Birger Winsa har intervjuat under 1980-talet ett tiotal bybor. Kaks pitkää nauhotusta John A Winsa ja Albin Oja: https://www.isof.se/lar-dig-mer/kunskapsbanker/lar-dig-mer-om-nationella-minoritetssprak/meankieli/berattelser-fran-tornedalen. Byn kallades ibland för Lilla Paris av kompelusvaarabor. Och folket kallades för tonttulaiset för att de använde den milda svordomen tontta. Voi tontta kyllä. Hjalmar Gramner berättar att byn hade 14 hus ca 1900 när han var 20 år gammal. Han var född 1879.
Lähde
J Josefsson, Markitta, om den första kvinnan..
Tallennin B. Winsa
Korpilompolo: Se piru nuori hevonen. Kainulasjärvi: Ei sitä tiä missä puussa piru istuu. Pappi Rundgren sanoi vihtahousu. Pöppä-äijä, rietasäijä, Piruäijä, Saamessa Staalo. Huru-ukko, köppä-äijä, pirun riivaama pirulainen.
Kainulasjärvi Tärendö församling, Kainulasjärvi byamarker, B.Winsa och älgjägare i Kainulasjärvi, 1985 Meänkieli
Kulttuuri taustaa sanasta
Mäen Jalmari kertoo omassa kirjotuksesssa joskus 1955-63: Ja tätä paikka on ensin sanottu Myllymäeksi kuin tässä termän alla on ollu mylly ojassa jossa nyt on saha, mutta sitte kuin tähän on saatu kirjat se siitä tuli No 6 Oja joka sillä on vieläkin, vaikka se nyt on jaettu niin monhen ossan. Äidin puoli on 9 osassa ja isän puoli on meillä kahela, se on ollu aika suuri pintaala 3 äyrin vero eli 3/8 mantalia. 1 mantali on 8 äyriä .
Lähde
Hjalmar Oja-Gramner, Mäen Jalmari.
Tallennin B. Winsa
Ruumishuone oli useasti ruumenhuone riihen takapuolela. Ruumis makkoili ruumilauvan päälä siihen asti ette tuli hyvä keli eli aika viä kirkonmaale. Välistä voi mennä montaki päivää. Ja kalman haiju alkoi tuntua.
Harriet Pekkari: Den vita kon hade namn både på finska och svenska, minns jag, Lumikki eller Snövit. Kon längst fram minns jag inte riktigt vad den hette, om det var Stjärna eller Gullros. Eller kanske det var Krona.
Lähde
I. Tuovinen, Airila, Aejmelaeus.
Tallennin Birger Winsa
Kalabiili tullee. Sieltä saapi röötinkiä, lohta ja kuivattua poronlihhaa. Kalabiili tuli noin 3-4 kertaa vuessa. Rönnbäkin kalabiili aijaa vieläki ympäri Tornionlaaksoa.