Tulokset

pölkkylautta työ puu
Ruotti
timmerflotte
Suomi
tukkilautta
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Tornionlaakso
Esimerkki
Pölkkylautan osat: airo (2), souturinkka, soutukanto, pohja, runkka, välikaski. Yks lasku = kolme pohjaa, siis 3 kerrosta pölkkyä. Neljä laskua = teli. Pohja = 25-30 pölkkyä levittäin. Tornionväylän viiminen lauttakulutus oli 1971. Kainhuunväylässä se oli loppunu ja kymmeniä vuosia ennen.
Lähde
Savotta. Facebook.. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2021-12-03
rasi puu työ
Ruotti
nerhuggen sved (?)
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Övre Tornedalsregionen
Lähde
Wanhainen, W.L. (1971). Kansanelämää Norrbottenin suomalaisseuduilla. Luleå.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-30
rauaskoiju puu
Ruotti
hängbjärk
Sanaluokka
substantiivi
Lähde
Tallennin E. Wande
riippa, rippa rakennus lainasana puu
Ruotti
ribba
Suomi
rima
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kainulasjärvi
Esimerkki
Riippa eli rippa on seinälauvoitten välissä ohu kaitanen lauta joka peittää lauvoitten skarvit.
Lähde
Birger Winsa.
risulautta puu kotitalous työ
Ruotti
särskild hemmagjord harv
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Svappavaara, Vittanki
Kulttuuri taustaa sanasta
Bestod av en ett par meter lång tvärbjälke, på vilken man bundit eller spikat fast tiotalet björkar.
Lähde
Tolonen, G. (1954). Svappavaara: med glimtar från kringliggande byar i Vittangi församling : hembygdsbok. [Kiruna]: [Wallerströms bokh.].. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-17
sahhaa työ jellivaaransuomi puu
Ruotti
såga
Suomi
sahata
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Jellivaara
Lähde
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-09
sarka luonto jellivaaransuomi puu lainasana-saame
Ruotti
stor rak fura
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Sarkarova
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-08
siintyä puu
Ruotti
få blånad (trä, tall)
Suomi
siintyä
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Tornionlaakso
Esimerkki
Tuulenkaato pruukaa aika kätevästi siintyä jos sitä ei nouveta pois.
Lähde
Birger Winsa. Tallennin winsa
Muokattu
2024-08-19
sivakkakoiju suksi puu
Ruotti
skidbjörk
Suomi
suksikoivu
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Nilivaara med omnejd
Kulttuuri taustaa sanasta
I Järämä gjordes alltid skidor av björk och båtar av furu.
Lähde
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-13
sooka(s) luonto jellivaaransuomi puu lainasana-saame
Ruotti
björkbuskage, björkbestånd
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Sookasjärvi
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-08
sorva puu
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Rovaniemi Kittilä
Kulttuuri taustaa sanasta
hongistunut pikku mänty, ( jollaisia tapaa etenkin soilla)
Lähde
Jukka Korva. Tallennin Liljeblad
sorvanen luonto jellivaaransuomi puu lainasana-saame
Ruotti
område rikt på torrfuror
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Naturnamnet Sorvanen
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-08
sova(s) luonto jellivaaransuomi puu lainasana-saame
Ruotti
liten asp
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Sovasvuoma
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-08
spatnu luonto jellivaaransuomi puu lainasana-saame
Ruotti
snårskog, snår av buskar och träd
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Spatnukielinen
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-08
suoptikka luonto jellivaaransuomi puu lainasana-saame
Ruotti
rotvälta
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-08
svierkku jellivaaransuomi puu lainasana-saame työ
Ruotti
lekare, svirvel, trälj eller knut av vidjor
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Iso Svierkkujärvi
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-08
tarsimänty puu
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Ylitornio (växt, träd)
telottaa työ termi puu
Ruotti
lägga timmer som underlag (flottningsterm)
Suomi
teloittaa
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Kainulasjärvi
Esimerkki
Jos oli rantapatoja piti telottaa ette saa pois puut. Panthiin borria paosta pitkittäin väylää kohti. Net olit telat. Ja niitten päälä veethiin, rullathiin pölkyt väylhään.
Lähde
Birger Winsa.
tervasranka työ metsästys puu
Ruotti
tjärved, tjärstock
Suomi
tervastukki, -puu
Paikkoja
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Lähde
Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää. Nedtecknat: Torbjörn Ömalm..
tervasvalkea metsästys puu työ
Ruotti
tjäreld, tjärlåga
Suomi
tervastuli
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Kulttuuri taustaa sanasta
Källa: Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää.
Muokattu
2024-06-27
tiykkiäinen luonto puu kotitalous kasvi
Ruotti
klar och rinnande kåda
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Malmfälten och övre Tornedalen
Lähde
Paulaharju, S. (1961). Kiveliöitten kansaa: Pohjois-Ruotsin suomalaisseuduilta. 2. Paino. Porvoo: ”Ord från ordlistan i slutet av boken (Outoja sanoja)”. Ord från främst Malmfälten/övre Tornedalsregionen.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-06-05
toukheet puu
Sanaluokka
substantiivi
Esimerkki
Rovaniemi Rovaniemi, pittää olla toukheja pakatukshiin
Kulttuuri taustaa sanasta
poronkoipiset t.m.s. pehmikkeet Cannatuspuiden alla
Lähde
Jukka Korva. Tallennin Tiesmaa
tulenviemä puu
Ruotti
tändnäver, tunn näver
Suomi
ohut tuohi
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Narken
Esimerkki
Elof Nordmark: Den tunna nävern kallades för tulenviemä mycket fin och tända med. Ytskiktet i björknäver.
Lähde
Elof Nordmark, Narken.
tuohitylly puu kotitalous työ
Ruotti
näverrulle
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Malmfälten och övre Tornedalen
Lähde
Paulaharju, S. (1961). Kiveliöitten kansaa: Pohjois-Ruotsin suomalaisseuduilta. 2. Paino. Porvoo: ”Ord från ordlistan i slutet av boken (Outoja sanoja)”. Ord från främst Malmfälten/övre Tornedalsregionen.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-06-05