Bertil Isaksson: Elläinlääkäri käski panheen trötön koirale kauhlaan leikkauksen jälkhiin. Koira TÖYLYSI pöyänjalkhoin ja ovenpiehliin, onnistu viimen parkkeeraahmaan minun nokan etheen ja selitti suurila silmilä:
- Minkä rievatun takia tämmönen eesotto ja rangastus. Ota kerrala pois! Lainasana?
Lähde
John Josefsson, Bertil Isaksson.
Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2022-05-01
töylytä
Ruotti
gå på ojämn väg, stöta emot
Suomi
törmäta, kolhaista
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Vittanki, Pentäsjärvi
Esimerkki
Bertil Isaksson: Elläinlääkäri käski panheen trötön koirale kauhlaan leikkauksen jälkhiin. Koira TÖYLYSI pöyänjalkhoin ja ovenpiehliin, onnistu viimen parkkeeraahmaan minun nokan etheen ja selitti suurila silmilä:
- Minkä rievatun takia tämmönen eesotto ja rangastus. Ota kerrala pois!
Jossaki poikkeus taphauksissa sanothaan näätä: näädän ja kintsukka. Pitäis olla nää'än ja kintukka. Kolme äää:tä peräkkää on vaikea ymmärtää. On 2-3 lissää samanlaisia esimerkkiä missä t:0 on t:d. Vertaa näätä.
Jossaki poikkeus taphauksissa sanothaan näätä: näädän ja kintsukka. Kainulasjärvessä on näädän. Pitäis olla nää'än ja kintukka. Kolme äää:tä peräkkää on vaikea ymmärtää. On 2-3 lissää samanlaisia esimerkkiä missä t:0 on t:d. Vertaa näätännahkalakki.
Aikikielinen. Stavningen och uttalet "Aihki" eller "Haihki" är vanligare. Lån från norska ek, troligen.
Kulttuuri taustaa sanasta
Förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter och i enstaka fall svenska i samband naturnamn. Ord likt denna användes eller används fortfarande, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Några exempel är ”vuosku” (abborre), "kaira" (kil) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening. Nedtecknat Torbjörn Ömalm..
Tallennin Birger Winsa
Förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter och i enstaka fall svenska i samband naturnamn. Ord likt denna användes eller används fortfarande, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Några exempel är ”vuosku” (abborre), "kaira" (kil) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källan.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening. Nedtecknat Torbjörn Ömalm..
Tallennin Birger Winsa
Förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter och i enstaka fall svenska i samband naturnamn. Ord likt denna användes eller används fortfarande, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Några exempel är ”vuosku” (abborre), "kaira" (kil) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källan.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening. Nedtecknat Torbjörn Ömalm..
Tallennin Birger Winsa