Tolonen, G. (1954). Svappavaara: med glimtar från kringliggande byar i Vittangi församling : hembygdsbok. [Kiruna]: [Wallerströms bokh.]..
Tallennin Järämä-Satter
förrådsställning på stolpar med tak och golv men utan väggar
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Ponkamaa
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening..
Tallennin Järämä-Satter
Det finns viss evidens för att de äldsta masugnarna i Tornedalen där man redan under järnåldern smälte myrmalm och sjömalm kallades för pätsi. Men vi har ju förstås inte ordet pätsi som bevis. https://www.ltu.se/research/subjects/Historia/Nyheter-och-aktuellt/Slaggfynd-omkullkastar-historien-1.160288?fbclid=IwAR07pWh3loZBPD2rb7uC-0_FxThXwwxmeA7JgURjGFC9xdUsF3tKsRt_l3E Se även https://fi.m.wikipedia.org/wiki/P%C3%A4tsi?fbclid=IwAR1yfJ4_TSt-xAQYbtgqnOrHyVyakXt8p9b-ipMq5lUD_yw7WkmrNXO8in4
snedställd vägg (skjul) av slanor där man gjorde rökeld för renarna mot insekter under sommaren.
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Siekajärvi
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening..
Tallennin Järämä-Satter
Orsaken torde vara att gällivarefinskan behållit i västliga delar de svenska lånordens initiala konsonanter: skruuvi, stolppa, skaappi etc. Man har därefter lagt till ett ett s- i några ord, t ex slangata och strappu.