Tulokset

poronhoito etnisyys poronhoito
Ruotti
renskötsel
Suomi
poronhoito
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kainulasjärvi; Finska, Son, Winsa
Esimerkki
Lapp skall vara lapp-politiken bör moderniseras! Haparandabladet november 2020. Fd överste Håkan Forsén tillämpar den gamla militärregeln om att när kartan inte stämmer med terrängen så skall man följa kartan. Nog är det välbekant för mig och många att Sametinget har en definition av samer som exkluderar mig som same och alla tornedalingar med renmärke. Hur analyserar Sametinget samiska språkprov på sedan länge döda mor-/farföräldrar? (Mycket skulle kunna skrivas om denna regel!) Det är just detta jag ifrågasätter utifrån statens egen utredning från 2006 om samiska sedvänjor och kultur. Om Håkan har belägg på att även icke-samer är renägare så är utredningen självmotsägande. Jag har inte läst detta och inga citat ges av Håkan. Det finns säkert någon som äger renar i en hage. Jag citerar utredningens huvudhållning och är väl medveten om dess fokus. Sametingets officiella definition av same vilar på beslutet om koncessionsrenskötsel från 1933. Min farfar och massor av andra renmärkesägare hade då mor-/farföräldrar som talade samiska. Håkan har tyvärr inte lärt sig vad citationstecken betyder, vilket indikerar outvecklat kritiskt tänkande. Dessa avser att författaren inte hävdar en egen åsikt, utan hänvisar med exakta ord till en källa. Om denna har fel eller inte vet jag inte. Såhär skriver Wikipedia om ämnet: ” Koncessionsrenskötseln infördes genom ett beslut med länskungörelsen 1933…” Nästan exakt citat från utredningen. Håkan borde lämna en källa när han ifrågasätter Sametingets uppgifter. 1928 eller 1933 är ointressant. Då förlorade min farfar rätten att mjölka sina egna renkor. Den rätt som finska tornedalingar fortfarande äger. Skogssamerna fråntogs sin urgamla kultur, sedvanor och traditionsbundna rättigheter. Definitionen av same begränsades till en mindre grupp heltidsarbetande renskötare och deras släktingar. 2006 upptäcker Sametinget misstaget, korrigerar kartan. Utredningen hävdar att min far och farfar var jordbrukande samer. Detta är Sametingets och statens inofficiella ståndpunkt. 1933 års begränsning av etniciteten är enligt staten och sametinget felaktig. Den officiella kartan är fel, inte terrängen. Därför bör definitionen av same inkludera alla som är släktingar till en ägare av renmärke. Vi är jättemånga. Nästan alla tornedalingar. Definitionen av same är inte en lag huggen i sten, utan vilar framförallt på förlegade uppfattningar från socialdarwinismens tid om vilka som idkar renskötsel. Lapp skall vara lapp-politiken var ett ”genetiskt” spöke som utgick från Darwins läror som omformades till hierarkisk raspolitik. Härska genom att splittra etniciteter var en taktik. Den sista resten av denna skambelagda tid bör tvättas bort ur svensk statsförvaltning! Håkan ifrågasätter inte en enda gång vad statens utredning visar: att jag är son till en jordbrukande same. Att alla som äger renmärke och deras släktingar är skogssamer och urfolk. Detta är huvudfrågan! Detta är verkligheten som grundlägger att staten och Sametinget - som är en statlig institution - bör rita om kartan så att den överensstämmer med verkligheten. Även försvarshögkvarteret söker harmoni mellan terräng och karta. Istället för att diskutera sakfrågan pratar Håkan om kålrötter som han förväxlar med mandelpotatis. Moderniseringens vindar införde mandelpotatis som tog död på den maskstungna kålroten. Den vinden bör även omforma dagens minoritetspolitik. Birger Winsa, lantalainen, tornedaling, kvän och skogssame som ogillar titlar
Kulttuuri taustaa sanasta
Staten har redan erkänt tornedalingar som urfolk I utredningen där Sametinget ingick fastslås att tornedalingar som har renmärke är skogssamer och således urfolk. Detta hände redan 2006 i utredningen. Samernas sedvanemarker SOU 2006:14. Bara samer äger renar. Det är nåt att fundera över. De som är tornedalingar är jordbrukande samer, enligt statens utredning. "Koncessionsrenskötseln infördes genom ett beslut 1933 efter att en utredning klargjort att skogssamisk renskötsel bedrivits nedanför lappmarksgränsen i skogsområdena mellan Torne och Kalix älvdalar sedan lång tid tillbaka." Själva koncessionen är således infört under min fars tid. Min far ägde som mest 80 renar och betalade ca en månads lön som skötselavgift. I en statlig utredning skrivs detta om historien: "En utbredd företeelse i Norrland i äldre tid var skötesrenar, dvs. renar som hölls i vård hos en same, men ägdes av någon annan. Ägaren till en skötesren kunde vara en äldre same, som inte längre orkade vara med i renskogen eller en minderårig som ännu inte förmådde vara det. Han eller hon kunde också vara en jordbrukande same som inte hade möjlighet att följa med i renarnas flyttningar." Således säger statens utredning att alla som äger renar är samer: skötesrenar ägdes av " jordbrukande same(r)". Ingen icke-same ägde skötesrenar. Utredningen fastslår således att det inte alltid varit fråga om skötesrenar. Jordbrukande samer tämjde först renar och när de inte orkade med både renskog och jordbruk har de bett samer som hade renskötsel som huvudsyssla att sköta om dem. Arbetets specialisering i moderna termer. Dessa skötesrenar fanns förr även i Västerbotten och Jämtland. Historien är tydlig: Renägarna var samer som även var jordbrukare. Således är alla som har haft eller har skötesrenar jordbrukande samer i Finland, Norge och Sverige. Detta enligt en tio år gammal studie. Ingen av forskarna och professorerna eller någon annan har diskuterat detta faktum. Man läser i sekelgamla böcker och håller sig inte uppdaterad av vad som pågår i närtid. Vem är inte same? Kan man istället fråga sig. Sanningen är sannolikt att min farfarsfar(far), var same med renar. Sedan såg han att bönder fick mer mat på bordet. Så han började odla kålrötter, havre, korn och råg. Renarna bidrog med köttet. Sedan började heltidsarbetande samer mot ersättning sköta om renarna. På något sätt. Med lagens hjälp eller frivilligt. Men om man är renägare så är man same, jordbrukande same eller samisk renskötare. Enligt statens utredning om samisk kultur och sedvänjor från 2006. Så enligt denna utredning kan alla som är släktingar till en jordbrukande same kalla sig same. Jag tycker inte ens att det är en tolkning att påstå att jag är same eftersom min far var jordbrukande same. Mina barn kan säga att de har rötter rakt nedstigande från det samiska. Vi är kort och gott medlemmar av en folkstam som betecknas som urfolk. Om vi sedan är samer, skogssamer, kväner, lantalaiset eller torendalinga är egalt. Birger Winsa Docent i meänkieli Källa: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2006/02/sou-200614/?fbclid=IwAR1eZd0iVUwxIgbC_5SO8o9mv1vaj_ACmBR51w3MDke4VWd1H68S40pcO0s
Lähde
Birger Winsa. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2021-02-25
poronlapa ruoka poronhoito
Ruotti
renbog
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kainulasjärvi
Lähde
Tallennin Birger Winsa
poronpaisti ruoka poronhoito
Ruotti
renskinka
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kainulasjärvi
Lähde
Tallennin Birger Winsa
porotie poronhoito
Ruotti
renstig
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kainulasjärvi
Kulttuuri taustaa sanasta
synonyymi porointie
Lähde
Tallennin I. Tuovinen
porotokka poronhoito
Ruotti
renflock på 6-200 renar
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kainulasjärvi
Lähde
Tallennin I. Tuovinen
porrointie poronhoito
Ruotti
renstig, renväg
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kainulasjärvi
Kulttuuri taustaa sanasta
synonyymi porotie
Lähde
Tallennin I. Tuovinen
porsas eläin
Ruotti
gris
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kainulasjärvi
Kulttuuri taustaa sanasta
synonyymi possu
Lähde
Tallennin I. Tuovinen
porttihame vaate
Ruotti
bårdkjol
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kainulasjärvi; Täräntö
Esimerkki
Täräntö, luhim portti
Lähde
Tallennin I. Tuovinen
porttivyölinä nainen
Ruotti
förkläde med bård (från Dalarna)
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kainulasjärvi
Lähde
Tallennin I. Tuovinen
poski vaate
Ruotti
sida, kind i tyg
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kainulasjärvi
Lähde
Tallennin I. Tuovinen
posmottaa kirjakieli
Ruotti
plugga, råplugga, läsa ointressanta böcker
Suomi
lukea
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Kainulasjärvi; Kainulasjärvi
Esimerkki
Kainulasjärvi: Kyllä se saapi posmottaa lukea enneku se tullee lääkäriksi, 5 vuotta koulua.
Kulttuuri taustaa sanasta
Puhua, praatia, porista. Posmottaa, sompottaa, pauhata. Sitä saattaa sanoa mielipitheitä monela laila. Sannoo Inga Britt Uusitalo.
Lähde
Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2021-03-21
possu eläin
Ruotti
gris, nasse
Suomi
sika, possu
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kainulasjärvi
Kulttuuri taustaa sanasta
uuehko sana
Lähde
I. Tuovinen. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2024-02-22
possu lainasana termi
Ruotti
cykeldynamo
Suomi
dynamo
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kainulasjärvi
Esimerkki
Kainulasjärvi: Onkos sulla possua pyörässä? Oli raskas polkea kun possu oli päälä. Met pojat yritimä välttää panna pääle possun eturenkhaassa.
Kulttuuri taustaa sanasta
Märket Bosch på dynamot var allmänt under 1960-talet.
Lähde
B. Winsa. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2024-02-23
potaatiliininki ruoka
Ruotti
potatismos, ofta med smör
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kainulasjärvi
Lähde
Tallennin I. Tuovinen
potjoona sauna vaate lainasana
Ruotti
bastuhatt
Suomi
saunahattu
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kainulasjärvi
Esimerkki
Potjoona päässä on hyvä saunoa. Nytt lånord från ryskan. Wikipedia: Ushanka motsvaras av naapukka. Ryskans budenovka äger betydelsen potjoona.
Kulttuuri taustaa sanasta
Förfinskning av ett ryskt ord. Potjoona är ryska röda arméns filthätta med röd stjärna. Birger Winsa kanske är den enda som använder ordet.
Lähde
Birger Winsa. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2021-02-18
pottumuusi, -a ruoka
Ruotti
potatismos
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kainulasjärvi
Kulttuuri taustaa sanasta
stf. perunasose
Lähde
Oiva Arvola, Yliperän kielen sanakirja. Tallennin Lars Lampinen, Unbyn Boden
pouata, pouvvata
Ruotti
spå
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Kainulasjärvi1
Lähde
Tallennin B. Winsa: ordbok
pounu luonto lainasana-saame
Ruotti
upphöjning på myr, myrsträng
Suomi
pounu
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Killinki; Kainulasjärvi
Esimerkki
Kainulasjärvi: pounikoita myöten kuljethaan poikki vuomia.
Kulttuuri taustaa sanasta
Vertaa kaarto, penkere, pyörtänö id.
Lähde
Tallennin B. Winsa: ordbok
Muokattu
2017-02-19
pounu luonto lainasana-saame
Ruotti
stor tuva; tuvig terräng
Suomi
mätäs; mätäikkö
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Sodankylä, Inari, Kittilä, Vesisaari, Vesisaari, Rovaniemi, Sieppijärvi, Parakka, Kompelusvaara, Kätkäsuanto, Sieppijärvi, Arpela, ylheinen, Enontekiö, ylheinen.; Kainulasjärvi
Esimerkki
Kainulasjärvi: pounikossa hilla kasvaa.
Kulttuuri taustaa sanasta
< saame. Vertaa pyörtänö, penkere. Stor tuva i skog el på myr, myraktig terräng, mosstuva, tuvsträng på myr.
Lähde
I. Tuovinen, Itkonen, Artimo, Liljeblad, Kena. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2017-02-19
prenkeri kotitalous
Ruotti
sittring i toalettstol, toasits
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Tärendö; Kainulasjärvi
Esimerkki
Varo että prenkeri ei halkeaa! Kainulasjärvi: Istu prinkala. Prinkka on uusi
Kulttuuri taustaa sanasta
Det här ordet användes i min barndom, det kan ju vara i bruk ännu på vissa håll.
Lähde
Tallennin Tage Lehto
priiskurentti, priiskurantti lainasana
Ruotti
postorderkatalog
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kainulasjärvi, ylheinen Tornionlaaksossa; Yrttivaara
Kulttuuri taustaa sanasta
< ruotti
Lähde
Tallennin B. Winsa: ordbok, Bror Wennström
prosslari työ lainasana
Ruotti
hjälplastare, brosslare
Suomi
apulaiskuormaaja
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kainulasjärvi
Lähde
Meänkielen sanakirja. Lars Lampinen. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2020-04-10
protokolla
Ruotti
protokoll
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kainulasjärvi, Kemi
Kulttuuri taustaa sanasta
< ruotti
Lähde
Tallennin I. Tuovinen, Kaarakka
pruntata
Ruotti
fylla upp, tränga ihop (nedl)? äta sig övermätt
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kemi, syyäp pruntata; Kainulasjärvi
Esimerkki
Kainulasjärvi, prunttasi syä
Lähde
Tallennin Kaarakka, Birger Winsa