Tulokset

pantje luonto jellivaaransuomi sairaus keho lainasana-saame
Ruotti
smärta, långvarig smärta
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Isopantje. Förövrigt ett märkligt naturnamn.
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-03
paukku arvoitus luonto
Ruotti
åskdunder
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Meänkieli; Kompelusvaara
Esimerkki
Kompelusvaara Kompelusvaara, hevonen hirnuu Helsingissä, lännem paukut tännek kuuluu (pitkänen)
Lähde
Tallennin I. Tuovinen
perseet luonto ihminen jellivaaransuomi keho
Ruotti
ände, slut, rumpa
Sanaluokka
substantiivi substantiivi monikko
Paikkoja
Gällivare kommun
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-03
piha luonto näkymätön maailma
Ruotti
gårdsplan
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Meänkieli; Vettasjärvi, Moskojärvi, Nattavaara, Ullatti, Rovaniemi
Esimerkki
Vettasjärvi Vettasjärvi2, Moskojärvi3, Nattavaara3, Ullatti1, Nattavaara1, Nattavaara2, ei sanottu kartano, Rovaniemi
Kulttuuri taustaa sanasta
vertaa kartano, piha sana ei käytetty Kemissä, vanligen kartano i Pajala
Lähde
Täräntö, Pajala (orava) tuli Maannenäm pihale, ja isäntä kuoli syksylä. Tallennin B. Winsa: ordbok, Artimo, Kaarakka
pihamaa luonto
Ruotti
gårdsplan
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Rovaniemi
Lähde
Tallennin Artimo
pihamaa luonto
Ruotti
gårdsplan
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Rovaniemi
Lähde
Tallennin Artimo
pihlajikko luonto
Ruotti
rönnbestånd
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Meänkieli; Kainulasjärvi
Kulttuuri taustaa sanasta
synonyymi pihlajisto
Lähde
Tallennin I. Tuovinen
pihlajisto luonto
Ruotti
rönnträdsdunge
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Meänkielen sanakirja Meänkieli; Tornionlaakso
Lähde
Tallennin 2006-03-19 Lars Lampinen
pihlajisto luonto
Ruotti
rönnträdsdunge
Sanaluokka
substantiivi
Lähde
Meänkielen sanakirja. Tallennin Lars Lampinen
poltto luonto
Ruotti
brand, bränning
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Polttorova
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-03
poutanen luonto jellivaaransuomi lainasana-saame
Ruotti
litet berg med kal topp, snödberg
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Naturnamnet Poutanen
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-06
puoltis luonto jellivaaransuomi lainasana-saame
Ruotti
backe, bergsluttning
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Poikkipuoltisvuoma
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-06
pyryilma luonto
Ruotti
yrväder
Sanaluokka
substantiivi
Lähde
Tallennin B. Winsa: ordbok
päivänpuoli luonto
Ruotti
solsida
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kemi
Lähde
Tallennin Kaarakka
päri luonto
Ruotti
höjd, ås på fjäll
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Vesisaari, Vesisaari
Kulttuuri taustaa sanasta
vertaa kuru
Lähde
Tallennin Tuovinen
raaket luonto jellivaaransuomi vesi kasvi
Ruotti
vattenklöver
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Raaketjärvi. Märk -t i singularis.
Kulttuuri taustaa sanasta
Märk -t i singularis på ord som slutar på "e". Även i ord som konet, huonet, venet, kalvet osv.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-06
raattinen luonto jellivaaransuomi lainasana-saame
Ruotti
spårig
Sanaluokka
adjektiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Raattisenhuornats
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-06
rapalantto luonto vesi
Ruotti
lertjärn, tjärn med lika delar vatten som lera
Suomi
rapalantto
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Lähde
Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää. Nedtecknat: Torbjörn Ömalm.. Tallennin Torbjörn Ömalm
Muokattu
2022-02-09
rapas luonto jellivaaransuomi lainasana-saame
Ruotti
öppen
Sanaluokka
adjektiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Rapasvaarat
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-07
rassi luonto jellivaaransuomi kasvi lainasana-saame
Ruotti
gräs
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Rassivaara
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-07
rauras luonto jellivaaransuomi kasvi lainasana-saame
Ruotti
rörgräs, flera arter av styvt gräs och halvgräs
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Rauraskumpu
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-07
rautayöt luonto
Ruotti
järnnätterna
Sanaluokka
substantiivi monikko
Lähde
Oiva Arvola. Yliperän kielen sanakirja. Tallennin Lars Lampinen
ripakka luonto jellivaaransuomi vesi lainasana-saame
Ruotti
dy, gytja, sörja
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Ripakkajärvi
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-07
ripukka luonto jellivaaransuomi vesi lainasana-saame
Ruotti
dy, gytja, sörja
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Ripukkajärvi
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-07