Tulokset

toukelo mies
Ruotti
oförmögen och lite dum man
Sanaluokka
substantiivi
Esimerkki
Rovaniemi Kittilä, kun se on sellainen toukelo
Lähde
Jukka Korva. Tallennin Liljeblad
yksipuolinen nainen mies
Ruotti
ensidig,
Sanaluokka
adjektiivi
Esimerkki
Nuuksujärvi, Täräntö, ykspuolinen kihlaus (enbart mannen köpte ring, så var det förr, kvinna, man)
kyrpä kovana mies keho
Ruotti
ståfräs
Sanaluokka
substantiivi
Lähde
Tallennin Birger Winsa
mulkku mies keho eläin
Ruotti
pung
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Meänkieli; Kompelusvaara, Enontekiö, Kemi, Rovaniemi
Kulttuuri taustaa sanasta
katto tuhkamulkku
Lähde
Tallennin I. Tuovinen, Miettinen, Artimo
nappula mies
Ruotti
pojkspoling
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Rovaniemi
Lähde
Tallennin Artimo
panna nainen mies
Ruotti
sätta på, ha samlag
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Kittilä, Rovaniemi
Esimerkki
Kittilä Kittilä, Rovaniemi, Rovaniemi, sitä saapi panna ku surutonta sikkaa
Kulttuuri taustaa sanasta
vrt narkistaa
Lähde
Tallennin Liljeblad, Artimo
parikunta mies nainen
Ruotti
äkta makar, gift par
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kemi, Rovaniemi
Lähde
Tallennin Kaarakka, Artimo
työtyri nainen mies etnisyys
Ruotti
arbetsam
Esimerkki
Parakka, flitighet räkns till värden vid giftermål , Ylitornio, Kompelusvaara ei sitä vain työtyrimpä löyvy Skoonesta kun Norrlantistakhaan
mulkkuhoito keho mies
Ruotti
könsorgan
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kittilä
Lähde
Tallennin Liljeblad
mökittää mies
Ruotti
spöa
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Meänkieli; Kompelusvaara
Esimerkki
Kompelusvaara Kompelusvaara, kyllä mie vähäm mökitin tuota poikaa karpala
Lähde
Tallennin I. Tuovinen
pesomies mies
Ruotti
tvättare som tvättar kläder
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Meänkieli; Kompelusvaara
Esimerkki
Kompelusvaara Kompelusvaara, pesomiehinä mulla nuo
Kulttuuri taustaa sanasta
mies?
Lähde
Tallennin I. Tuovinen
Harkun versta paikannimi mies rakennus työ satu
Ruotti
Haralds verkstad
Suomi
Haraldin paja
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kainulasjärvi
Esimerkki
Harkun versta oli 1800-luvun verstaa.
Kulttuuri taustaa sanasta
Harkun versta/Harald Ojas verkstad drevs med remmar och hjul och hade sina rötter i början av 1900-talet innan elmotorerna blev allmänna. Harald själv bodde i en omgjord buss och var byns största uppfinnare. I bussen fanns förstås el och vatten. Han tillverkade en av Sveriges första snöscootrar. Tyvärr hade han inte tillgång till lättmetall så scootern vägde åtskilligt. Järnband. Det medförde att den gick under snön på jorden som världshistoriens första snöubåt. Han tillverkade en traktor, kallad Eulalia, som fungerade bra. Många potatisland plöjdes med Eulalia. Gul i färgen. Men en skogstraktor med grip och hydraulik blev aldrig färdigt. Det projektet var för honom övermäktigt i en simpel verkstad utan avancerad utrustning. En av Kainulasjärvis mest originella personer. På senare år flyttade han in i en självbyggd stuga. Harald var bror till mäkibon Arnold Oja och kusin med Birger Winsa. Harald var väl medveten om sin sociala position i byagemenskapen. Den var inte helt positiv. Harald levde ogift hela sitt liv.
Lähde
Birger Winsa. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2021-01-04
Helmeri mies nimi
Ruotti
Helmer
Suomi
Helmeri
Sanaluokka
erisnimi
Paikkoja
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Lähde
Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää. Nedtecknat: Torbjörn Ömalm.. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2021-11-01
Jalmari mies nimi
Ruotti
Hjalmar
Suomi
Jalmari
Sanaluokka
erisnimi
Paikkoja
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Lähde
Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää. Nedtecknat: Torbjörn Ömalm.. Tallennin Torbjörn Ömalm
Muokattu
2021-11-01
bossata ihminen mies lainasana slangi
Ruotti
bossa, vara översittare (nedl)
Suomi
määrätä (alentava)
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Kainulasjärvi
Esimerkki
Velimies useasti bossailee velipoikaa.
Kulttuuri taustaa sanasta
Jämför hossaila
Lähde
Birger Winsa. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2021-01-06
eija ihminen jellivaaransuomi mies vokaalisointu
Ruotti
gubbe, farbror
Suomi
äijä
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Killinki
Lähde
Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää:. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2023-02-10
frääni mies
Ruotti
frän, tuff
Suomi
kova, väkevä, rohkea
Sanaluokka
adjektiivi
Paikkoja
Tornionlaakso, Malmikentät
Esimerkki
Se on frääniä aijaa skuutterila veen päälä.
Lähde
Birger Winsa.
ise jellivaaransuomi mies vokaalisointu
Ruotti
far, pappa
Suomi
isä
Sanaluokka
substantiivi
Esimerkki
Sporadiskt i den västra finsktalande Gällivarebygden
Lähde
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2022-03-24
kuuvatta alkoholi keho mies lempinimi/haukkumanimi slangi
Ruotti
pösmunk, tjockis
Suomi
suurvatsa, olutvatsa
Paikkoja
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Lähde
Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää. Nedtecknat: Torbjörn Ömalm..
trallari työ jellivaaransuomi lainasana mies
Ruotti
rallare
Suomi
rauatienrakentaja
Paikkoja
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Kulttuuri taustaa sanasta
Stolppa, skoulu, skruuvi. Ibland har man lagt till en extra konsonant: strappu, slangari.
Lähde
Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää. Nedtecknat: Torbjörn Ömalm..
vehkula mies
Ruotti
dröling
Sanaluokka
substantiivi
Esimerkki
Kittilä, semmonen hias vehkula se mies
Lähde
Tallennin Anthoni
verisukulaisuus nainen häät mies sairaus
Ruotti
blodsband
Suomi
verisukulaisuus
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kainulasjärvi
Esimerkki
Oli sääntö ettei saanu mennä naimishiin sukulaisten kans. Vaatimus oli ette piti olla vähhiinthään viis sukupolvea aikaa verisukulaisuutta. Muuten ei saanu mennä naimishiin koska pöläthiin sairhauksia. Toinen sääntö miehele oli ettei saanu ottaa vaimoa lähempää kun mitä yks hevonen kulkee päivässä. Noin 10 km lähempää ei saanu hakea vaimoa. Siis vaimoa ei pitäny hakea omasta kylästä, vain krannikylästä. Moni rikkoi näitä sääntöjä. Oli kans sääntö: Ota vaimo omasta kylästä niin tiät mitä saat. Ja kolma sääntö oli ette nepokoita laskethiin vain 3 sukupolvheen. Ei ollu olemassa neljäs nepokkaa. Kanonisen oikeuden mukaan sukulaisavioliitot olivat kiellettyjä 7. polveen asti, mutta jo keskiajalla kielto lievennettiin koskemaan 4. polvea. Reformaation jälkeen vielä vuoden 1571 kirkkojärjestyksessä säilyi 4. polven määräys ja voimassa oli vielä Erik XIV vuonna 1563 antama määräys, että liian läheisten sukulaisten avioitumisesta rangaistiin teloittamalla. Lähde: agricolaverkko.fi
Kulttuuri taustaa sanasta
Bykulturen krävde minst 5 generationer bakåt att inget släktskap fanns innan man kunde gifta sig. Den andra regeln sa att mannen inte skall gifta sig med en kvinna som är bosatt närmare än det en häst färdas under en dag. Närmare än 10 km från hemmet skulle man inte söka hustru. Nästa by således. Detta för att undvika inavel. Många bröt mot regeln. Det fanns en regel som sa: Sök en kvinna från den egna byn så vet du vad du får. En tredje regel sa att det bara finns tredje kusiner. Fjärde kusin existerade inte.
Lähde
Leif Hannu Kainulasjärvi.. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2021-03-15
vuosivilla nainen mies
Ruotti
årsull
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kompelusvaara,
Kulttuuri taustaa sanasta
pigas och drängs årslön, del av den, 1-5 naulaa sommar och vinterull, blandat
Lähde
Tallennin I. Tuovinen
äija jellivaaransuomi mies vokaalisointu
Ruotti
gubbe, gammal man
Suomi
äijä
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Nattavaara-området
Esimerkki
Vanha äija huusi meile.
Lähde
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-30