Kätkäsuanto Kätkäsuanto, Ylitornio, Ylitornio, (ylheinen), Sieppijärvi, Sieppijärvi, (ylheinen), Täräntö, Kompelusvaara, nouse se joissaki niityilleki panne, ja lähteisinki
Kulttuuri taustaa sanasta
som uppkommer av smält snö som fryser el vatten som fryser flera gånger i sjöar el vattendrag? (mer sällan) dubbla isar som uppkomer av flera smältperioder och kallperioder
Bellantulva tuli siittä ette Taavolan Bella kuoli sinä kevänä 1935 kun suurtulva oli Kainhuun väylässä.
Kulttuuri taustaa sanasta
Vårfloden 1935 är den största i Narken och Kainulasjärvis byahistoria. Jämförbar i storlek med den enorma bröten i Kalsunlahti, nedan Mestoskoski, 1947 där 2-3 lag arbetade hela sommaren utan synlig kontakt med varann.
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening..
Tallennin Järämä-Satter
isflak som dröjer sig kvar efter issmältningen på våren
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Kallansalmijärvi
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening..
Tallennin Järämä-Satter
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening..
Tallennin Järämä-Satter
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening..
Tallennin Järämä-Satter