Tulokset

luistinjää vesi
Ruotti
skridskois
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kemi, Alatornio, (ylheinen)
Lähde
Tallennin Häll, Kaarakka
luokti luonto jellivaaransuomi vesi lainasana-saame
Ruotti
vik
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Luoktivuoma
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-04-25
luote jellivaaransuomi kalastus vesi lainasana-saame
Ruotti
flöte i not
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-04-30
lähe vesi
Ruotti
källa
Suomi
lähde
Sanaluokka
substantiivi
Lähde
Meänkielen sanakirja. Tallennin Lars Lampinen
lähevesi vesi
Ruotti
kallkällevatten
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Alatornio, (ylheinen)
Lähde
Tallennin Häll
läikintä vesi
Ruotti
skvalpning?
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Alatornio, (aika ylheinen)
Lähde
Tallennin Häll
lätäkkö luonto vesi
Ruotti
dypöl på myr
Suomi
hete
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kainulasjärvi
Esimerkki
Haukivuomala on paljon lätäköitä. Lätäköitä on enimäksheen vuomila.
Lähde
Birger Winsa. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2021-09-19
njuorakka luonto jellivaaransuomi vesi lainasana-saame
Ruotti
grund i vattendrag
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Njuorakanalusjänkkä
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-02
norsi lainasana kala vesi
Ruotti
nors, forell
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Norsivaara
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-02
pyörre vesi
Ruotti
vattenvirvel
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Rovaniemi, Kittilä, Kemi, Rovaniemi, Jyykeä, Raisinvuono, pyörtheksi
Lähde
Tallennin Rapola, Artimo, Kaarakka, Isoniemi
raaket luonto jellivaaransuomi vesi kasvi
Ruotti
vattenklöver
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Raaketjärvi. Märk -t i singularis.
Kulttuuri taustaa sanasta
Märk -t i singularis på ord som slutar på "e". Även i ord som konet, huonet, venet, kalvet osv.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-06
rakko jellivaaransuomi kalastus vesi lainasana-saame työ
Ruotti
isfiske med nät under isen
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Rakkovuoma
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-06
rapalantto luonto vesi
Ruotti
lertjärn, tjärn med lika delar vatten som lera
Suomi
rapalantto
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Lähde
Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää. Nedtecknat: Torbjörn Ömalm.. Tallennin Torbjörn Ömalm
Muokattu
2022-02-09
ripakka luonto jellivaaransuomi vesi lainasana-saame
Ruotti
dy, gytja, sörja
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Ripakkajärvi
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-07
ripukka luonto jellivaaransuomi vesi lainasana-saame
Ruotti
dy, gytja, sörja
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Ripukkajärvi
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-07
rokustaa vesi
Ruotti
is som brötar sig
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Rovaniemi
Lähde
Hämäläinen. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2022-02-03
romsi vene vesi
Ruotti
båtstake, stör
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Romsijärvi
Kulttuuri taustaa sanasta
Även ord för stockeld
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-07
röytiö luonto vesi
Ruotti
stenskravel i vattendrag
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Röytiö (Skröven) är en by i kommunen. Samen som hade lappskattelandet i området innan byns uppkomst kallades Reution.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-08
salmi luonto vesi
Ruotti
sund
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Malmfälten, Tornedalen
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-08
skaitanen luonto jellivaaransuomi vesi lainasana-saame
Ruotti
älvnäsigt område, landet mellan åar eller älvar som flyter samman
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Skaitasenjänkkä
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-08
skaiti luonto jellivaaransuomi vesi lainasana-saame
Ruotti
älvnäs
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-08
snartali jellivaaransuomi lintu eläin vesi lainasana-saame
Ruotti
bläsand (sjöfågel)
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Snartalijärvi
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-08
sontavesi vesi
Ruotti
gödselvatten
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Rovaniemi Kemi
Kulttuuri taustaa sanasta
ylh. astevaihtelu (standardfinska): s # d tai t
Lähde
Jukka Korva. Tallennin Kaarakka
tulva vesi
Ruotti
vårflod
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Dokkas1
Lähde
Tallennin B. Winsa: ordbok