Tulokset

pulmukka jellivaaransuomi lintu eläin lainasana-saame
Ruotti
snösparv
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Pulmukkajärvi
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-06
puoltis luonto jellivaaransuomi lainasana-saame
Ruotti
backe, bergsluttning
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Poikkipuoltisvuoma
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-06
puolva ihminen jellivaaransuomi keho lainasana-saame
Ruotti
knä
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Puolvajärvi
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-06
puukku työ jellivaaransuomi metsästys
Ruotti
kniv, skogskniv
Suomi
puukko, veitsi
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Jellivaara/Nattavaara
Lähde
Torbjörn Ömalm. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2021-10-02
päiva jellivaaransuomi vokaalisointu
Ruotti
dag
Suomi
päivä
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Nattavaara-området
Kulttuuri taustaa sanasta
Även som hälsningsfras. "Päiva päiva!"
Lähde
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-09
päivaa, päevaa ilmaus jellivaaransuomi vokaalisointu
Ruotti
hej, god dag
Suomi
päivää, hei
Paikkoja
Nattavaara-området
Lähde
Muntliga källor från Nattavaara-området. Torbjörn Ömalm..
päällys jellivaaransuomi
Ruotti
över-, översida, överdel
Sanaluokka
substantiivi prepositio
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Päällysvuoma
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-06
pölkaa jellivaaransuomi vokaalisointu
Ruotti
rädas, frukta
Suomi
pelätä
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Nattavaara-området
Esimerkki
Äla pölkaa, mii tulen autamhan.
Lähde
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-09
raaket luonto jellivaaransuomi vesi kasvi
Ruotti
vattenklöver
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Raaketjärvi. Märk -t i singularis.
Kulttuuri taustaa sanasta
Märk -t i singularis på ord som slutar på "e". Även i ord som konet, huonet, venet, kalvet osv.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-06
raamu, raamut lainasana ihminen jellivaaransuomi sairaus keho
Ruotti
rispa, skråma
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Raamutjärvi
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-06
raattinen luonto jellivaaransuomi lainasana-saame
Ruotti
spårig
Sanaluokka
adjektiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Raattisenhuornats
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-06
rakko jellivaaransuomi kalastus vesi lainasana-saame työ
Ruotti
isfiske med nät under isen
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Rakkovuoma
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-06
rapas luonto jellivaaransuomi lainasana-saame
Ruotti
öppen
Sanaluokka
adjektiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Rapasvaarat
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-07
rapottaa ilmaus jellivaaransuomi ihminen
Ruotti
fisa ljudligt
Suomi
pierrä pahasti
Sanaluokka
erisnimi
Paikkoja
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Esimerkki
"Se rapotti mettässä niin ette ei lintua anshan tarttunukhaan."
Lähde
Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää. Nedtecknat: Torbjörn Ömalm.. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2022-02-09
rassi luonto jellivaaransuomi kasvi lainasana-saame
Ruotti
gräs
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Rassivaara
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-07
rauras luonto jellivaaransuomi kasvi lainasana-saame
Ruotti
rörgräs, flera arter av styvt gräs och halvgräs
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Rauraskumpu
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-07
reika jellivaaransuomi vokaalisointu
Ruotti
hål
Suomi
reikä
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Nattavaara-området
Lähde
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-09
rettu työ jellivaaransuomi kotitalous
Ruotti
hässja
Suomi
rehto, haasio
Paikkoja
Nattavaara-området
Lähde
Muntliga källor från Nattavaara-området. Torbjörn Ömalm..
riekku eläin lintu jellivaaransuomi
Ruotti
ripa
Suomi
riekko
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Jellivaara
Lähde
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-09
ripakka luonto jellivaaransuomi vesi lainasana-saame
Ruotti
dy, gytja, sörja
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Ripakkajärvi
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-07
ripukka luonto jellivaaransuomi vesi lainasana-saame
Ruotti
dy, gytja, sörja
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Ripukkajärvi
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-07
rissa lainasana luonto jellivaaransuomi kasvi lainasana-saame
Ruotti
ris, plats eller område med mycket ris
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Rissavinsa
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-07
ristirokka lintu jellivaaransuomi
Ruotti
mindre korsnäbb, Loxia curvirostra
Suomi
pikkukäpylintu
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Jukkasjärvi-området
Kulttuuri taustaa sanasta
ev. låneord från samiska
Lähde
Muntliga källor från Jukkasjärvi-området. Torbjörn Omalm. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2021-10-01
roskatipi työ jellivaaransuomi lainasana paikannimi
Ruotti
soptipp
Suomi
jätekasa
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Jellivaara
Kulttuuri taustaa sanasta
Roskatippi kans.
Lähde
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-09