Kemi Kemi, Kittilä, Kittilä, Rovaniemi, Rovaniemi, Kittilä, Kittilä, Sodankylä, Rovaniemi, Rovaniemi, Kompelusvaara, Kompelusvaara, Sieppijärvi, (ylheinen), Lohijärvi, (ylheinen), Jellivaara, Kainulasjärvi, pirunpaska?se on sanottu hevosennorhiin olevan hyä
Kulttuuri taustaa sanasta
hos häst, ibland hosta hos människa, kunde uppstå av att en varm häst fick för kallt vatten att dricka, vertaa köhä, Finska dialektarkivet, östfinskt ord
Lähde
Kompelusvaara, hevonen on norissa, Nilivaara1, syän nori oli pahempi ku nori Kainulasjärvi6,.
Tallennin I. Tuovinen, Airila, Artimo, kena, Liljeblad, Anthoni, Miettinen, B. Winsa: ordb
Finska dialektarkivet, östfinskt ord, östfinska, polttiainen s \\\\\\\'växt, Urtica, Culex\\\\\\\' (L Vornanen k 4329, SMSA). polttianen s \\\'nokkonen\\\' (k 4091, SMSA). Brän-nässla. w. wid hus och gärdesgårdar. All Nässla drifwer urin och renar bloden, i Lungsot och Skjörbjugg nyttig, hälst wårtiden, då intages utpressad saft af späda Nässlor i wasla: eller brukas Decokt af Nässle-rötter en näfwa til en kanna wattn något inkokt och drucket några glas om dagen. Med färska nässlor brännas lame och borttagne lemmar; äfwen fötter wid upstigen Podager. Om wåren ätas de til grönkål: torkade nyttjas de til boskapsfoder... ...Om stjelkarna på samma sätt skötas som lin och hampa, kunna de spinnas och kläder deraf wäfwas. Med decoct af rötterna färga bondhustrur Påskägg gule
Östfinskt ord. kuhilas skyl med flera kärvar av säd som man satte upp på åker för att torka säden, IS kuhilas, Häm koko, kokko(nen), kyäs, kykkä, kökkä, pysty, pystö, VarS hakkinen, Sat kaveja, Kar kuusikko, kymmenikkö, viisikkö, PohE jalka, varajalka, varijalka, pystykoko, PohK kyyli