Tulokset

Jiellivaara jellivaaransuomi paikannimi
Ruotti
Gällivare
Suomi
Jellivaara
Sanaluokka
erisnimi
Paikkoja
Jellivaara, Satter med omnejd
Esimerkki
Kävin Jiellivaarassa eilen.
Kulttuuri taustaa sanasta
I Satter även "Jellivaara".
Lähde
Torbjörn Ömalm. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2023-11-10
Aavanperä paikannimi
Ruotti
ortsnamn, Västra Nikkala
Suomi
Aavanperä
Sanaluokka
erisnimi
Lähde
Meänkielen sanakirja. Tallennin Lars Lampinen
Muokattu
2017-02-17
Vuopio kalastus työ paikannimi
Ruotti
Vuopio
Suomi
Vuopio
Sanaluokka
erisnimi
Paikkoja
Tärendö församling, Kainulasjärvi byamarker
Esimerkki
Koordinater: 7452905 832019.
Kulttuuri taustaa sanasta
I Vuopio (Mestossuanto) grävde man ner ryssjor (lana, lanat) i snön och spettade fast stolparna i tjälen för att fånga lekgädda och aborre på våren. Ryssjorna lades på isen som sedan smälte och sjönk ner.
Lähde
B.Winsa och älgjägare i Kainulasjärvi, 1985, Roland Jatko med studiegrupp i Narken.. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2022-07-12
Matarenki, Matarinki paikannimi
Ruotti
Matarengi, Övertorneå
Suomi
Övertorneå, Ruotsin Ylitornio
Sanaluokka
erisnimi
Lähde
Meänkielen sanakirja. Tallennin Lars Lampinen
Muokattu
2017-02-17
Heletti paikannimi
Ruotti
ortsnamn, Skellefteå
Suomi
Skellefteå
Sanaluokka
erisnimi
Lähde
Meänkielen sanakirja. Tallennin Lars Lampinen
Muokattu
2017-02-17
Hietaniemi paikannimi
Ruotti
Hedenäset
Suomi
Hietaniemi
Sanaluokka
erisnimi
Lähde
Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2017-02-17
Korpilompolo paikannimi
Ruotti
Korpilombolo
Suomi
Korpilombolo
Sanaluokka
erisnimi
Lähde
Meänkielen sanakirja. Tallennin Lars Lampinen
Muokattu
2017-02-18
Hakanen paikannimi etnisyys satu
Ruotti
Hakkas
Suomi
Hakanen
Sanaluokka
erisnimi
Kulttuuri taustaa sanasta
Enligt sägnen kom det tre ryssar till Gällivare under slutet av 1600-talet. De skall ha varit delar av en familj krigsfångar från Dalarna som blev fångar i Pietari, St Petersburg. Fadern var stor krigsherre, och detta hände under den stora ofredens tid. De hade tre barn som så småningom blev stora. Arbetade i en kvarn där det även fanns ryssar. En gammal ryss hade hört om deras flyktplaner och gav råd: Stanna och lek. Det fick de göra och vakten såg detta. De köpte mycket mat. Sov vid enbuskar sa ryssen, så att hundarna inte känner doften. De rymde från sin fångenskap i Petersburg. Kom över Karelen och Finland. Ville bo nära varann. Nataniel bosatte sig på en plats som han kallade Nattavaara. Olaus kallade sin plats för Ullatti. Och Hakon/Håkan kallades sin plats för Hakanen. Nataniels son var fruktansvärt anskrämlig, t o m hästarna var rädda för denne man. Denna berättelse hörde man i Nattavaara ännu under 1980-talet.
Lähde
nattavaarabor. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2021-11-08
Täräntö lainasana-saame etnisyys paikannimi
Ruotti
Tärendö
Suomi
Täräntö
Sanaluokka
erisnimi
Paikkoja
Kainulasjärvi; Täräntö, Suomen
Esimerkki
Dearga on saamea ja merkittee lantaa. Se sana vastaa parhaiten paikannimeä Täräntö. Täräntöläinen merkittee siis lannanlevittäjä. Sehän on sama kun maanviljelijä. Saamelaisten toinen sana lannanlevittäjille on lantalainen. Lanta on suomen sana sonnale. Lantalainen on se joka jääpi vakituisesti ashuun yhteen paikhaan. Ja alkaa viljelemhään maata. Kielitietheessä on sääntö joka sannoo ette jos on kaks esimerkkiä jostaki sillon sitä väoi käyttää tietona. Täräntöläinen ja lantalainen on siis sama sana. Katto lissää lantalainen, Lannavaara, poronhoito. maanviljelistä/lannanlevittäjästä. Saameks ja suomeks.
Kulttuuri taustaa sanasta
Dearga är samiska och betyder gödsel, som lär vara närmast besläktade samiska ord för Täräntö. Lanta betyder gödsel på finska. Jordbrukare eller gödselfolket helt enkelt. Folket som gödslar sina åkrar och rovland. Täräntöläinen är jordbrukare. Täräntö är jordbruk/gödselstack. Äldre försök till beskrivning: ett samiskt ord. Finskans tärkkä, skarp kurva. Där Tärendö älv rinner ut i Kalix älv är det en skarp kurva. Bönder och renskötare hittar inte på ord utifrån några intellektuella resonemang. Forskarna vågar inte tänka på det jordnära sättet som förklarar det mesta. Det finns inte en forskare i språkvetenskap som förklarar täräntö, täräntöläinen och lantalainen utifrån det mest uppenbara perspektivet. De fruktar att själva ha en nedlåtande syn på tornedalingar. När det finns två parallella exempel räknas det i vetenskapen som ett accepterat antagande. Här har vi gott stöd för denna enkla slutsats. Lantalainen och täräntöläinen har samma betydelse. Gödselspridarna åt majrovor och senare potatis som vuxit i mänsklig avföring och från kons gödsel. Detta var en förfärande syn för samer som inte kunde tänka sig blanda ihop mat med avföring. Därav nedlåtande ord för jordbrukare, som var en gödselspridare som plöjde åker och odlade majrovor i den egna avföringen. Denna association kan vara orsak till att meänkielis ord för gödsel är sonta, inte längre lanta, eftersom de själva är lantalaisia. Se mer i lantalainen.
Lähde
Meänkielen sanakirja. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2021-03-02
Karha(a)kkasaajo paikannimi
Ruotti
naturnamn
Suomi
Karhakkasaajo
Sanaluokka
erisnimi
Paikkoja
Tärendö församling, Kainulasjärvi byamarker
Lähde
B.Winsa och älgjägare i Kainulasjärvi, 1985. Tallennin B. Winsa
Muokattu
2017-02-18
Nattavaara satu paikannimi
Ruotti
Nattavaara
Suomi
Nattavaara
Sanaluokka
erisnimi
Paikkoja
nattavaarabor; Kainulasjärvi, Gällivare, Kommun
Kulttuuri taustaa sanasta
Enligt sägnen kom det tre ryssar till Gällivare under slutet av 1600-talet. De skall ha varit delar av en familj krigsfångar från Dalarna som blev fångar i Pietari, St Petersburg. Fadern var stor krigsherre, och detta hände under den stora ofredens tid. De hade tre barn som så småningom blev stora. Arbetade i en kvarn där det även fanns ryssar. En gammal ryss hade hört om deras flyktplaner och gav råd: Stanna och lek. Det fick de göra och vakten såg detta. De köpte mycket mat. Sov vid enbuskar sa ryssen, så att hundarna inte känner doften. De rymde från sin fångenskap i Petersburg. Kom över Karelen och Finland. Ville bo nära varann. Nataniel bosatte sig på en plats som han kallade Nattavaara. Olaus kallade sin plats för Ullatti. Och Hakon/Håkan kallades sin plats för Hakanen. Nataniels son var fruktansvärt anskrämlig, t o m hästarna var rädda för denne man. Denna berättelse hörde man i Nattavaara ännu under 1980-talet. Vi möter för första gången Mickel Simonsson Ryss vid tinget på Jokkmokks marknad år 1692. Där ges han rätten till landet vid Nattavaara där han tydligen uppfört ett nybygge inom Sjokksjokksbyn i Lule Lappmark. Om denna ”Ryss-Mickel” florerar ett flertal sägner och jag tänkte att så gott det går försöka ge en rättvis bild om han och hans familj. Nybyggaren Mickel Ryss sägs enligt den muntliga traditionen ha kommit hit från Karelen som ”Laukkaryssä” vilket var en sorts handelsresande som drog runt och sålde varor. Detta skulle förklara att det funnits en lada i Nattavaara benämnd ”Karjalan lato” och även en åker kallad ”Karjalan pelto”. Språkforskare sägs även ha funnit spår från Karelen i den finska som talades i byn. Hur det än ligger till så vet man med säkerhet inte så mycket om ursprunget för denna man annat än att han hittade en plats inom lappmarken där han med tiden skapade sig ett liv. Mickel Simonsson Ryss var född omkring 1640 och dog hemma på gården i Nattavaara 1706, alltså 66 år gammal. Även fast han figurerade vid tinget ett flertal gånger så verkar han inte ha varit så vresig och stridslysten som många de andra finsktalande nybyggarna som kom samtidigt och efter honom in till lappmarken. Han verkar ha levt sitt liv ganska fridfullt och skött om sin gård ganska väl. Kort citat från Tommy Rapps fina hemsida. Mer om Mickel Ryss i https://lappmarken.wordpress.com/2013/04/03/nybyggarslakten-ryss-fran-nattavaara/ En annan källa skriver detta: Enligt alla släktforskningar jag läst hette Mickel Ryss pappa Igor Ivanoff. Mickel Ryss ska vara född nära sjön Onega i nuvarande ryska Karelen. Det finns många spår av karelska i gällivarefinskan speciellt runt Nattavaara/Kilvo. Många ord som har karelsk/östfinsk grund.
Lähde
Tommy Rapp och nattavaarabor. Tallennin 2005-03-13 Birger Winsa
Muokattu
2023-03-23
Mestoslinkka lainasana-saame paikannimi
Ruotti
Mestoslinkka
Suomi
Mestoslinkka
Sanaluokka
erisnimi
Kulttuuri taustaa sanasta
Mestoslinkka on Halmheen laijala. Koodinater: 7449207 833621
Lähde
Roland Jatko med studiegrupp i Narken.. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2022-07-07
Heikkamaanvuoma paikannimi näkymätön maailma etnisyys satu
Ruotti
naturnamn i Moskojärvi
Suomi
Heikkamaanvuoma
Sanaluokka
erisnimi
Kulttuuri taustaa sanasta
Två samer bodde i Moskojärvi på varsin sida av sjön. Blev avundsjuka av fisket i sjön. Den ena mördades. Huvudskelettet hittades i Pikkusaari. Mördaren flydde till Heikkamaanvuoma, Karkumasaari. Nivan maija blev kvar och Moskojärvi som by uppkom. Alla var samer ända till vägen kom.
Lähde
J. Johansson, Moskojärvi. Bd 1435 1891. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2017-02-18
Tyskä paikannimi
Ruotti
Tyskland
Sanaluokka
substantiivi
Esimerkki
Rovaniemi Vesisaari, se lähti tyskästä matkaan lämpimästä maasta
Lähde
Jukka Korva. Tallennin Tuovinen
Ullatti paikannimi satu
Ruotti
by i Gällivare kommun
Suomi
Ulatti
Sanaluokka
substantiivi
Esimerkki
Ullatti ligger på dialektgränsen mellan gällivarefinska och torneälvdalsfinska, i Gällivare kommun. I Ullatti säger man både net menthiin och net menit. Men även tyhä, tih och anant typiskt gällivarefinska.
Kulttuuri taustaa sanasta
Enligt sägnen kom det tre ryssar till Gällivare under slutet av 1600-talet. De skall ha varit delar av en familj krigsfångar från Dalarna som blev fångar i Pietari, St Petersburg. Fadern var stor krigsherre, och detta hände under den stora ofredens tid. De hade tre barn som så småningom blev stora. Arbetade i en kvarn där det även fanns ryssar. En gammal ryss hade hört om deras flyktplaner och gav råd: Stanna och lek. Det fick de göra och vakten såg detta. De köpte mycket mat. Sov vid enbuskar sa ryssen, så att hundarna inte känner doften. De rymde från sin fångenskap i Petersburg. Kom över Karelen och Finland. Ville bo nära varann. Nataniel bosatte sig på en plats som han kallade Nattavaara. Olaus kallade sin plats för Ullatti. Och Hakon/Håkan kallades sin plats för Hakanen. Nataniels son var fruktansvärt anskrämlig, t o m hästarna var rädda för denne man. Denna berättelse hörde man i Nattavaara ännu under 1980-talet. Finns ett släktnamn Uhlat som sannolikt har ngt att göra med Ullatti.
Lähde
nattavaarabor. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2020-04-11
Kuoratsvaara näkymätön maailma nainen etnisyys paikannimi
Ruotti
naturnamn i Skaulo
Suomi
Kuoratsvaara
Sanaluokka
erisnimi
Kulttuuri taustaa sanasta
Kuoratsvaara var boplats för rengudens kvinna. Var även gränsberg för vattengudens kvinna i Akkavaara. Detta var en gräns för kvinnan som hon ej fick överskrida. Fick vara ifred ända tills Souto Olli kom med en ny religion och slog sönder guden i Haltiosaari, kasta den i sjön.
Lähde
Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2020-02-23
Manneraukanpalo paikannimi satu
Ruotti
Manneraukanpalo
Suomi
Manneraukanpalo
Sanaluokka
erisnimi
Paikkoja
Kainulasjärvi; Kainulasjärvi
Esimerkki
Kainulasjärvi, även Mannenpalo förekommer. Kainulasjärvi: lappalainen varotti Jussapekkaa samasta kohtalosta ku hänelä ittelä oli ollu että Ruosni raukka sen myrkytti.
Kulttuuri taustaa sanasta
Enligt den folkliga traditionen dog en man vid namn Manne på denna plats. Han blev förgiftad i Petäjävaara där han arbetade som dräng, fick gift i kaffet eller maten som husbonden lär ha lagt i, och på hemvägen till Pajala dog han. Därav Manne-raukan-palo.Husbonden var omtalad för denna och liknande gärningar.Man blev uppmanad att undvika och dricka kaffe hos honom.Händelsen lär enligt traditionen ha skett någon gång under 1800-talet. Anders fullständiga namn var A.Andersson-Ruosne-Labba.Sonen Anund (1819-1877) var nybyggare i Pempelijärvi. Den ökände "Ruosni" var Johan Erik Anundsson-Ruosne f. 1846. Han var son till Anund Andersson-Ruosne som i sin tur var son till ovannämnde A.A-Ruosne-Labba,Nuortikon Marjas äldre bror. Tilläggsefternamnet Ruosne lär vara samiska och betyda "den som har häftigt humör"och ska ha getts av någon präst. Rune B.Samuelsson nämner i sin bok "Nybyggare i Sameland"att ovannämnda Anund dödades i ett knivslagsmål så det hände ruskiga saker om allt detta är sant. Bror Wennström, är källan,
Lähde
Omtalad historia. Bror Wennström. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2021-02-21
Kitturainen paikannimi
Ruotti
naturnamn, fält mellan Vyöni -Juoksengi
Suomi
Kitturainen
Sanaluokka
erisnimi
Paikkoja
Juoksengi
Esimerkki
Kitturaisenmukka
Kulttuuri taustaa sanasta
Känd för att vara en köldhåla
Lähde
Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2017-02-17
Akkavaara näkymätön maailma etnisyys paikannimi
Ruotti
naturnamn i Skaulo
Suomi
Akkavaara
Sanaluokka
erisnimi
Kulttuuri taustaa sanasta
Se Kuoratsvaara. Samma person menar att vattengudens kvinna bor i Akkavaara.
Lähde
Edvin Johansson, Skaulo 1969. Bd 1432, 1910. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2022-07-02
Kangos paikannimi
Ruotti
Kangosfors
Suomi
Kangonen
Sanaluokka
erisnimi
Lähde
Meänkielen sanakirja. Tallennin Lars Lampinen
Muokattu
2017-02-18
Puoltikasvaara paikannimi näkymätön maailma etnisyys satu
Ruotti
by i Gällivare, norra delen av kommunen
Suomi
Puoltikasvaara
Sanaluokka
erisnimi
Kulttuuri taustaa sanasta
I Puoltikasvaara fanns den största härskaren, en björn. Man kunde dock ej säga detta direkt. Björnen har haltians kraft och fick stöd av de andra gudarna.
Lähde
Edvin Johansson, Skaulo 1969. Bd 1432 1910. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2017-02-18
Kalmasaari näkymätön maailma hautajaiset paikannimi
Ruotti
sommarbegravningsplats
Suomi
Kalmasaari
Sanaluokka
erisnimi
Paikkoja
Vittanki
Kulttuuri taustaa sanasta
Platsen besöks av kyrkfolk, kirkonväki, övernaturliga väsen.
Lähde
I. Tuovinen. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2017-02-18
Järämä paikannimi näkymätön maailma satu
Ruotti
bynamn, naturnamn
Suomi
Järämä
Sanaluokka
erisnimi
Paikkoja
Gällivare kommun
Kulttuuri taustaa sanasta
Gällivare kommun. Järämä efter rymlingen Jeremias enligt sägen. Samma finns om Hakkas=Haakon, Nattavaara=Nataniel och Ullatti=Olaus. Se dessa.
Lähde
John Josefsson. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2017-02-19
Lihmäjärvi satu paikannimi näkymätön maailma etnisyys
Ruotti
naturnamn i Moskojärvi
Suomi
Lihmäjärvi
Sanaluokka
erisnimi
Kulttuuri taustaa sanasta
Samerna hade en offersten i Lihmäjärvi.
Lähde
J. Johansson, Moskojärvi. Bd 1435 1891. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2017-02-18