Nyheter

pytty lånord
Svenska
träbytta (t ex smörbytta)
Finska
pytty
Ordklass
substantiv
Platser
Nattavaara2
Övrigt
vertaa kiuli
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2025-10-13
> mer
astia
Svenska
kärl
Finska
astia
Ordklass
substantiv
Källa
Meänkielen sanakirja, Lars Lampinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2025-10-13
> mer
koira djur
Svenska
hund
Finska
koira
Ordklass
substantiv
Platser
Ylheinen
Övrigt
Vertaa hurtta
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av
Redigerad
2025-10-02
> mer
paiju, paju osynlig värld växt trä
Svenska
vide, sälg
Ordklass
substantiv
Platser
Ruija, Rovaniemi, Enontekiö, Ylitornio, Sieppijärvi, Vittanki, Kompelusvaara, Arpela
Exempel
Raisinvuono, Vesisaari, Ruija, Rovaniemi, Enontekiö, (ylheinen), Ylitornio, Sieppijärvi, Vittanki, Kompelusvaara, Arpela, (ylheinen), Kompelusvaara: Paijulla sen löytää vesisuonen.
Övrigt
vertaa vanhapaju, raija, rantapaju, vesipaju, raita
Källa
I. Tuovinen, Itkonen, Aejmelaeus, Artimo. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2025-09-28
> mer
fjuulinki lånord djur jakt
Svenska
årskalv (älg), fjoling
Finska
Yksi vuotinen (hirvi)
Ordklass
substantiv
Platser
Tornionlaakso
Exempel
Fjuulinki on aika ylheistä.
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av winsa
Redigerad
2025-09-26
> mer
pirakka djur jakt
Svenska
ung älg, fjoling?
Finska
nuori hirvi
Ordklass
substantiv
Platser
Pentäsjärvi
Exempel
Bertil Reinhold Isaksson. Pirakka oon nuori hirvi, mutta justhiins kunka nuori, sen pittää joku toinen selvittää.
Källa
Bertil Isaksson. Nedtecknat av winsa
Redigerad
2025-09-26
> mer
kanerva växt osynlig värld
Svenska
ljung; symbolisk mening
Finska
kanerva
Ordklass
substantiv
Platser
Jellivaara, Satter
Exempel
Man får inte ta in ljung in i huset. Det betyder sjukdom eller död.
Källa
Torbjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2025-09-22
> mer
ranne: olla rantheela natur
Svenska
vedbacke : vara på vedbacken
Finska
rante
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi, Simo, Sodankylä, Rovaniemi, Rovaniemi, Inari
Exempel
Inari: Ranthèlla. Rovaniemi: Näin tähän ranthèle.
Källa
Artimo, Itkonen, Kena, Räsänen, Kaarakka. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2025-09-22
> mer
sikura mat lånord växt
Svenska
småpotatis
Finska
pieni peruna
Ordklass
substantiv
Platser
Täräntö, Kainulasjärvi
Exempel
Täräntö, Kainulasjärvi: Sikurat annethiin lehmile. Småpotatis gavs till korna som uppskattade dem mycket.
Övrigt
Vertaa sikuri. Cikura är en växt, som användes för kaffesurrogat under nödtider. Pikku potut/lehmän perunat, itupotut, ruokapotut.
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2025-09-20
> mer
siiekuori snö
Svenska
tunn isskare
Finska
ohu hanki, jääkuori lumessa
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi: Siiekuori.
Källa
Kaarakka: Nedtecknat Virpi Ala-Poikela. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2025-09-13
> mer
Suikki namn lånord-samiska skida öknamn/smeknamn
Svenska
smeknamn för skidlöpare
Ordklass
egennamn
Platser
Malmfälten och övre Tornedalen
Källa
Bergfors, Georg, 1921–22: ”Huutonimiä” och öknamn bland finnar och lappar i Norrbotten. I: Arkiv för norrländsk hembygdsforskning.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2025-09-12
> mer
korppu mat lånord
Svenska
skorpa, av torkat vetebröd
Ordklass
substantiv
Platser
Simo, Arpela, (ylheinen), Alatornio, Kompelusvaara; Kompelusvaara
Övrigt
< ruotti
Källa
I. Tuovinen, Hannula, Räsänen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2025-09-12
> mer
kirja
Svenska
bok
Finska
kirja
Ordklass
substantiv
Exempel
Mie ostin uuden kirjan. Jag köpte en ny bok.
Källa
Nedtecknat av Junkka
Redigerad
2025-08-27
> mer
syksee lånord
Svenska
succé
Finska
menestys
Ordklass
substantiv
Platser
Pentäsjärvi
Exempel
Kvänlandsoperan oli syksee, sanothiin.
Källa
Bertil Isaksson. Nedtecknat av winsa
Redigerad
2025-08-21
> mer
oravamettä jakt
Svenska
ekorrjaktfärd
Finska
oravametsästys
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi
Exempel
Rovaniemi Rovaniemi: Oravamettilä, karhumettile.
Källa
Artimo. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2025-08-20
> mer
punasilmänen
Svenska
rutmönster med röda rutor
Ordklass
adjektiv
Platser
Kainulasjärvi
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
Redigerad
2025-08-19
> mer
sauttaa
Svenska
nå, uppnå, hinna
Finska
olla tulossa: keritä
Ordklass
verb
Platser
Kemi, Kainulasjärvi, Tornionlaakso
Exempel
Jokos syksy alkaa sauthaan. Pittää sauttaa tuohon byshiin.
Källa
Virpi Ala-Poikela. Nedtecknat av Kaarakka
Redigerad
2025-08-14
> mer
Suikki lånord-samiska
Svenska
Suikki
Finska
Suikki
Ordklass
egennamn
Platser
Gällivare
Övrigt
Saamelainen sukunimi
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2025-08-02
> mer
Koogentörmä lånord plats
Svenska
Koogentörmä
Finska
Koogentörmä
Ordklass
egennamn
Platser
Kainulasjärvi
Exempel
Koogentörmälä met laskima sivakoila. Välistä oli linkka tehty yhestä tynnyristä. Ja met lapset hyppäsimä noin 1-2 kaks metriä.
Övrigt
Kooge lär komma från svenska kåk. Det fanns en kåk vid backen som aldrig blev klar. Ägaren flyttade till Stockholm och fick alkoholproblem.
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2025-07-22
> mer
pällipää människa öknamn/smeknamn
Svenska
dumbom, knashuvud, korkskalle
Finska
tyhmä, pallipää, jästipää, pässinpää
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi
Exempel
Tuokin pällipää seisoo vain ja pällistellee.
Övrigt
Vertaa pällistellä. Eipä ennää käytetä.
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2025-06-30
> mer
kesä ordspråk östfinska osynlig värld natur
Svenska
sommar
Finska
kesä
Ordklass
substantiv
Platser
Kittilä, Raisinvuono, Jyykeä, Rovaniemi, Kemi, Jukkasjärvi, Kätkäsuanto, Arpela, Alatornio, Kompelusvaara, Kainulasjärvi, Matarenki
Exempel
Kittilä, Kittilä, Raisinvuono, Jyykeä, Rovaniemi, Rovaniemi, Rovaniemi, Kemi, Jukkasjärvi, Kätkäsuanto, (ylheinen), Arpela, (ylheinen), Alatornio, Kätkäsuanto, Kompelusvaara: Kesällä se on kolme kuuta. Kainulasjärvi: Aina se hopummiten on tulluk kesä mitä vahvempi lumi kesä oli järvenranta niin sielä tuli aina ensiksi kesä niin se sielä oli piiritansia. Matarenki
Övrigt
Finska dialektarkivet, östfinskt ord? IB Uuusitalo: Isävaina pruukasi sanoa, ettei keriny väylältä soutaa ranthaan ja juosta pirthiin ottamahaan toisia välihousuja poijes ennen ko meän (Lapin) kesä vilahti ohi. Ämmi taas veti viilatröijyn päälle heltheellä. Pohjosen kesä oon kolkko, mutta onneksi soon lyhy. Kiruna: Kesä on pari viikkoa kehnompaa hiihtokeliä. Lapinkesä on lyhyt, mutta vähä luminen. Lapin kesä oon kylmä mutta onneksi soon lyhy.
Källa
I. Tuovinen, Syrjänen, Artimo, Hämäläinen, Paloheimo, Rapola, Liljeblad, B. Wins. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2025-06-27
> mer
sanka trä östfinska hushåll
Svenska
stör i myrhässja
Ordklass
substantiv
Exempel
Kainulasjärvi. Sankoja on sauroissa jota käytethiin jänkkäniityissä
Övrigt
Katto saura. Östfinskt enligt Finska dialektarkivet
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2025-06-12
> mer
femmi mått
Svenska
hömått, det som man bär med en räfsa
Ordklass
substantiv
Platser
Pempelijärvi
Källa
Sammelin Eemi.. Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2025-06-12
> mer
remmi lånord
Svenska
läderrem
Finska
nahkaremmi
Ordklass
substantiv
Platser
Sodankylä, Rovaniemi, Rovaniemi
Källa
Artimo, Kena. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2025-06-12
> mer