MEÄN SANA
Svenska
slät malsten
Finska
jauhokivi
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi, Rovaniemi
Övrigt
Malsten, sten för handkvarn
Källa
Kaarakka, Hämäläinen.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-19
Svenska
centralort, kyrkby
Finska
kirkonkylä
Ordklass
substantiv
Platser
Kemijärvi, Rovaniemi, Kittilä
Exempel
Kemijärvi, Rovaniemi, Rovaniemi: mie lähen käymhän maalikylisä. Kittilä.
Övrigt
Maalikylä kommer från att husen var målade på centralorten. Stad, by med målade hus.Utvecklingen börjar i centrum och går mot ytterkanterna. Fenomenet kan fortfarande noteras i ryska Karelen.
Källa
Hämäläinen, Aejmelaeus, Meriläinen, Anthoni.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-19
Svenska
myrholme
Finska
suosaari
Ordklass
substantiv
Övrigt
Det märkliga med ordet saajo är att det tycks inte ha någon motsvarighet i de finska dialekterna söder om nordfinskan.
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2017-02-19
Svenska
slöfock, latmask
Finska
laiskuri
Ordklass
substantiv
Platser
Alatornio, Kompelusvaara, Kemi
Källa
Häll, Tuovinen, Kaarakka.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-19
Svenska
slöfock
Finska
laiskuri
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi
Källa
Paloheimo.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-19
Svenska
duktig skidåkare, snabbfotad man
Finska
hyvä hiihtäjä, käteväjalkanen mies
Ordklass
substantiv
Övrigt
stf kova hiihtäjä tai muuten nopealiikkeinen mies
Källa
Yliperän sanakirja. Oiva Arvola. Lars Lampinen, Unbyn Boden.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-19
Svenska
skidåkare
Finska
hiihtäjä
Ordklass
substantiv
Exempel
Meän kieltä 1986: joka sai talvela tavalisesti lissää palkkaa puulaakin hihtomiehen hommasta, ei sielä ollu hättää 1401
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-19
Vitun puhaltama aapa
natur
plats
Svenska
namn på myr
Finska
Vitun puhaltama aapa
Ordklass
egennamn
Platser
Kuolajärvi
Källa
Liljeblad.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-19
Svenska
brokig, flerfärgad
Finska
monivå
Ordklass
adjektiv
Platser
Kemi, Kemi, Rovaniemi.; Kittilä
Exempel
Kittilä: papunen pilvi.
Övrigt
Västfi, papunen s. spec färg på djur; endast fi Ylit (Huttunen k 3460, SMSA).
Källa
Kaarakka, Liljeblad.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-19
Svenska
klyfta, ravin
Finska
rotko, kuilu
Ordklass
substantiv
Platser
Kittilä
Övrigt
< saame
Källa
Anthoni.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-19
Svenska
milt väder, blida, tö; mild
Finska
leuto sää, lauha
Ordklass
substantiv
Platser
Kuolajärvi, Kemi, Vesisaari, Rovaniemi, Rovaniemi, Vesisaari, Ullatti, Lohijärvi, ylheinen, Sieppijärvi, ylheinen.; Parakka
Exempel
Parakka: jos se yli taifvaan pallaa iästä läntheen se tulevat lauhat tuulet. Parakka: jos se rusko vaalona pallaa se tullee lauha.
Källa
I. Tuovinen, Syrjänen, Airila, Artimo, Kaarakka.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-19
Svenska
bli mildare
Finska
lauhtua
Ordklass
verb
Platser
Kittilä
Exempel
Kittilä: ilma lauhanee.
Källa
Anthoni.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-19
Svenska
jordsart
Finska
maanlaji
Ordklass
substantiv
Platser
Alatornio, (ylheinen)
Källa
Häll.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-19
maankasvanen
natur
Svenska
växtlighet på jord
Finska
kasvo
Ordklass
adjektiv
Platser
Alatornio, (ylheinen)
Källa
Häll.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-19
Svenska
vägtrumma, hålighet under väg
Finska
tierumpu
Ordklass
substantiv
Platser
Sieppijärvi, ylheinen.; Ylitornio
Exempel
Ylitornio, ylheinen: tie on sileä kum pöytä, joku leikkaus vaan.
Källa
I. Tuovinen, Tapainen, Koskimies.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-19
Svenska
flamma, eldsken
Finska
valoloiste, tulen-
Ordklass
substantiv
Platser
Alatornio, Kemi, Rovaniemi.
Källa
Häll, Kaarakka, Artimo.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-19
Svenska
näs som förbinder fastmarksområden, el område mellan två sjöar
Finska
maankaula
Ordklass
substantiv
Platser
Täräntö, Parakka
Övrigt
Vertaa anikka
Källa
I. Tuovinen.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-19
Svenska
landtunga, smalt halsliknande landområde
Finska
niemi, kielinen, maankaula
Ordklass
substantiv
Platser
Parakka
Exempel
Parakka: soukkia maankauloja.
Källa
Syrjänen.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-19
Svenska
liten dal, klyfta, jordras
Finska
leikkaus, halkeama, maanvyöry
Ordklass
substantiv
Platser
Sieppijärvi, Kittilä.
Övrigt
Skärning som uppkommit av å, vattendrag el vid vägkant.
Källa
I. Tuovinen, Isoniemi.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-19
Svenska
mossbevuxen göl, myröga
Finska
suosilmäke
Ordklass
substantiv
Platser
Kittilä, Rovaniemi, Rovaniemi, Kittilä, Kittilä.
Övrigt
Mossbevuxen göl, gungfly på myr, strandkant som man ej kan gå på, gungly.
Källa
Isoniemi, Artimo.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-19
Svenska
markhörn
Finska
maakulma
Ordklass
substantiv
Platser
Kompelusvaara
Källa
I. Tuovinen.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-19
Svenska
nedförsbacke, sluttning
Finska
alamäki, myötäle
Ordklass
substantiv
Platser
Kveeni; Vesisaari, Kittilä, Kompelusvaara, Vittanki, Kainulasjärvi
Exempel
Vesisaari, Kittilä, Kompelusvaara, Kompelusvaara, (ylheinen), Vittanki, Kittilä: jo alkaa olla myötälettä. Kainulasjärvi: myötälep pöytä.
Övrigt
Vertaa myötiläs.
Källa
I. Tuovinen, Airila, Isoniemi, Anthoni.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-19
Svenska
liten sluttning
Finska
myötäle, alamäki
Ordklass
substantiv
Platser
Kompelusvaara
Källa
I. Tuovinen.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-19
Svenska
näs på berg el ås
Finska
niemi, kielinen
Ordklass
substantiv
Platser
Kompelusvaara
Källa
I. Tuovinen.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-19