Nyheter

navettapata västfinska hushåll
Svenska
ladugårdsgryta
Finska
navettapata
Ordklass
substantiv
Platser
Alatornio, ylheinen.
Övrigt
Navettapata s lagårdsgryta för tvätt och kokning, förekom endast i västfinskt område (Vuorela 1975:376).
Källa
Jukkasjärvi. Nedtecknat av Hannula
Redigerad
2013-05-08
> mer
nauta lånord västfinska djur
Svenska
nötdjur
Finska
nauta
Ordklass
substantiv
Platser
Parakka, Täräntö.; Kompelusvaara
Exempel
Kompelusvaara: s oli semmonen nauta se lehmä.
Övrigt
Västfi, nauta s nötdjur; främst västfi, allmänfi elukka, östfi raavas id.
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
Redigerad
2013-05-08
> mer
nakku kvinna öknamn/smeknamn
Svenska
tjej, kvinna
Finska
nainen
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi Kainulasjärvi
Övrigt
Något nedlåtande bland unga män.
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2013-05-08
> mer
nakku västfinska djur människa öknamn/smeknamn
Svenska
honhund, tik
Finska
naaraskoira
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi, Rovaniemi, Inari, Kittilä, Ylitornio, Vittanki.; Vittanki
Exempel
Vittanki: huoranakku.
Övrigt
Västfi, nakku s. tik (om hund); endast i sydvästfi naakku och nordfi (ALE 91, SMSA).
Källa
Kompelusvaara Vittanki. Nedtecknat av I. Tuovinen, Airila, Aejmelaeus, Mattila, Itkonen, Artimo
Redigerad
2013-05-08
> mer
ohra medicin mat västfinska växt
Svenska
korn
Finska
ohra
Ordklass
substantiv
Platser
Alatornio, Alatornio, Kittilä, Rovaniemi, Sodankylä, Raisinvuono, Kuolajärvi, Kemi.
Övrigt
Västfi, ohra s. korn; östfi otra id (ALE 71, SMSA). Soppa af twättat korn, kallas Kornwattn, ganska tjenlig och god dryck i febrar, utspäder bloden, dämpar hetta och lindrigt föder... ...Malt är egenteligen halfgrott och torkat korn: soppa deraf kallas Wört, hwaraf med humla och gäst tilredes, som bekant är, dricka eller öl. Af inkokt wört blifwer en Wörtsirap, som i Bröstsjuka, hosta och Lungsot wisar sin stora nytta. Skjörbjuggs-dryck tillagas af 1 halfstop renat malt, hwarpå slås 3 halfstop sjudande hett wattn, omröres, låter det några timmar stå öfwertäckt, silas och drickes fr. 1 til 3 halfstop om dagen: härmed har Cap. COOK lyckeligen botat Skjörbjugg under flere års resor omkring jordklottet.
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen, Hannula, Artimo, Liljeblad, Rapola, Kena
Redigerad
2013-05-08
> mer
noitua västfinska nåjd
Svenska
besvärja
Finska
manata
Ordklass
verb
Platser
Rovaniemi, Rovaniemi, Kittilä.; Rovaniemi
Exempel
Rovaniemi, toinen on noitunu toisen karjhan karhun
Övrigt
Västfi, noitua v. få till stånd ondskefulla händelser genom spådom; främst västfi (S Vihonen k 2278, SMSA).
Källa
Nedtecknat av Paavola, Artimo
Redigerad
2013-05-08
> mer
naaraskissa västfinska djur
Svenska
honkatt
Finska
naaraskissa
Ordklass
substantiv
Platser
Birger Winsa; Kainulasjärvi
Övrigt
Västfinskt ord naaraskissa s. honkatt (ALE 96, SMSA).
Källa
Nedtecknat av Lars Lampinen 2009-05-25
Redigerad
2013-05-08
> mer
naaras trä
Svenska
honträ, träd med grenrot i en grop
Finska
puu
Ordklass
substantiv
Platser
Meänkieli; Sieppijärvi
Exempel
Sieppijärvi: naaras kuusi: oksat lähtevät niinku kuopista ja net kuopat ovat pehmeämpää, luijaa puuta.
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
Redigerad
2013-05-08
> mer
naaras västfinska fågel
Svenska
hona (fågel, djur)
Finska
naaras
Ordklass
substantiv
Övrigt
Västfi, naaras- s. hon-, om fågel; östfi akka- id, jfr emä- (V Uimonen k 6077).
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa 2010-05-07
Redigerad
2013-05-08
> mer
mänty västfinska trä öknamn/smeknamn
Svenska
tall, fullvuxen tall
Finska
mänty
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi, Rovaniemi, Rovaniemi, Kemi, Kittilä, Jyykeä, Kuolajärvi, Vittanki, Jellivaara, Enontekiö.; Ylitornio, Vittanki
Exempel
Ylitornio: lyöhää mänthyym pilkat. Vittanki: ei sill ole päätä mäntyäkhään.
Övrigt
Vertaa jouhi-, paska-, rapa-, hyöty-, räkämänty västfi, mänty s. tall; östfi petäjä, petäs m fl id (ALE 48, SMSA).
Källa
Nedtecknat av Syrjänen, Airila, Rapola, Liljeblad, Miettinen, Artimo
Redigerad
2013-05-08
> mer
mämmi västfinska mat lånord
Svenska
påskmat av malt
Finska
mämmi
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi
Övrigt
Den urgamla västfinska mämmin har spridits till övriga Finland under 1900-talet (Uusivirta 1982:157). < svenska?
Källa
Nedtecknat av Artimo
Redigerad
2013-05-08
> mer
myötä västfinska
Svenska
med
Finska
myötä
Ordklass
adverb
Platser
Meänkieli; Kompelusvaara
Exempel
Kompelusvaara: otit myötäk kaikki.
Övrigt
Västfi, myötä ad. med, tillsammans; även i södra karelskan (P Saukkonen k 2178, SMSA).
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
Redigerad
2013-05-08
> mer
muuri västfinska byggnad lånord
Svenska
pörtes ugn, eldplats
Finska
pirtinpesä
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi.
Övrigt
Västfi, muuri s. eldplats i ugn; östfi uuni, pätsi m fl id (P Kovanen k 1179, SMSA).
Källa
Nedtecknat av Artimo
Redigerad
2013-05-08
> mer
murbruuri lånord människa man västfinska
Svenska
morbror
Finska
eno
Ordklass
substantiv
Platser
Meänkielen sanakirja
Övrigt
Stfi. eno västfi, murbruuri s. morbror; endast fiT och sydvästfi, allmänfi eno id (ALE 471, SMSA). Här har jag ändrat från morpruuri till murbruuri
Källa
Nedtecknat av Lars Lampinen 2006-02-05
Redigerad
2013-05-08
> mer
mummula hushåll byggnad lånord
Svenska
mormors, farmors hemgård
Finska
isoäidin kotipaikka
Ordklass
substantiv
Platser
Kompelusvaara.
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen 1932
Redigerad
2013-05-08
> mer
mummu kvinna västfinska lånord
Svenska
mormor, farmor
Finska
isoäiti
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi
Övrigt
Västfinska mummu (ALE 468, SMSA).
Källa
Nedtecknat av Miettinen
Redigerad
2013-05-08
> mer
miehinen västfinska man människa
Svenska
manligt kön
Finska
miespuolinen
Ordklass
substantiv
Platser
Sirpa Honka-Vasara
Övrigt
Västfinskt ord. miehinen s. manligt kön (Sirpa Honka-Vasara k 6495, SMSA).
Källa
Nedtecknat av Lars Lampinen, 2006-10-15
Redigerad
2013-05-08
> mer
mettiäinen insekt
Svenska
humla; bi
Finska
kimalainen
Ordklass
substantiv
Källa
Väylänvartiset sanakirja.
Redigerad
2013-05-08
> mer
mettiäinen västfinska insekt
Svenska
humla; bi
Finska
kimalainen, mehiläinen
Ordklass
substantiv
Platser
Kveeni, Jyykeä, Jyykeä, Kemi, Rovaniemi.; Rovaniemi
Exempel
Rovaniemi: kyllä mie kuuntelin mettiäisiä pitkän aikaa.
Övrigt
vertaa mehiläinen västfi, mettiäinen s \'kimalainen, humla\' (H Lahdenperä k 4624, SMSA).
Källa
Nedtecknat av Artimo, Miettinen, Rapola
Redigerad
2013-05-08
> mer
meniäiset västfinska hushåll
Svenska
besöksgåva
Finska
vieraillulahja
Ordklass
substantiv plural
Övrigt
Västfi, meniäiset s. gåva vid besök; endast fi Alat (H Mörsäri k 2543, SMSA).
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa 2010-01-05
Redigerad
2013-05-08
> mer
marjaskarhu människa öknamn/smeknamn
Svenska
ilsk, vresig person, skrikig person
Finska
äkäinen, kärttyisä, kirkuva (henkilö)
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi, Kemi.; Kittilä
Exempel
Kittilä: huutaa kuin marjakarhu.
Övrigt
Kans marjakarhu.
Källa
Nedtecknat av Miettinen, Liljeblad, Artimo
Redigerad
2013-05-08
> mer
marjaskarhu västfinska djur
Svenska
ilsk (hon)björn, bärätande björn
Finska
karhu
Ordklass
substantiv
Platser
Enontekiö, ei ylheinen, Kainulasjärvi.; Kompelusvaara
Exempel
Kompelusvaara: ärjyy ku marjaskarhu.
Övrigt
Västfi, marja(i)skarhu s. björn som äter bär; även på Karelska näset (K Toivainen k 5594, SMSA).
Källa
Nedtecknat av Itkonen
Redigerad
2013-05-08
> mer
marinvaaja fiske
Svenska
fiskepatadel
Finska
kalapadon osa
Ordklass
substantiv
Platser
Kolari.; Kolari
Exempel
Kolari: perävaaja, marinvaaja, vittajalka, patoporras.
Källa
Nedtecknat av Valonen
Redigerad
2013-05-08
> mer
marin byggnad
Svenska
inntertaksbjälke
Finska
sisäkatonniska
Ordklass
substantiv
Platser
Simo, Simo.
Övrigt
Stock mellan vägg och takbjälke på vilken brädtaket läggs som grund för spån.
Källa
Nedtecknat av Räsänen
Redigerad
2013-05-08
> mer