MEÄN SANA
Svenska
mager
Ordklass
adjektiv
Platser
Jellivaara
Exempel
Jellivaara: ihminen on lamassa. Jellivaara: lama hevonen.
Källa
Nedtecknat av Airila, B. Winsa: ordbok
Redigerad
2013-04-11
Svenska
slå hötoppar med lie
Ordklass
verb
Platser
Kompelusvaara
Exempel
Kompelusvaara: ei s ole niittänyk ku lalvonu vähäsen.
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
Redigerad
2013-04-11
lalvus
trä
Svenska
halvtorkad trädtopp; trädtopp
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi, Rovaniemi.
Källa
Nedtecknat av Hämäläinen, Artimo
Redigerad
2013-04-11
Svenska
hålla på med ngt lättsamt bestyr, vara ej fullt arbetsam
Ordklass
verb
Platser
Vittanki
Exempel
Vittanki: työtä karppuaa tehjä.
Källa
Nedtecknat av Airila
Redigerad
2013-04-11
Svenska
torka, bli porös
Ordklass
verb
Platser
Inari
Övrigt
< saame
Källa
Nedtecknat av Itkonen
Redigerad
2013-04-11
Svenska
ullskinn med håret kvar
Ordklass
substantiv
Övrigt
Täräntö. Samerna hade ullskinnet direkt mot kroppen på insidan av kläder vintertid.
Redigerad
2013-04-11
Svenska
pannkaka
Ordklass
substantiv
Platser
Kompelusvaara.
Övrigt
samiska. Lapin sana.
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
Redigerad
2013-04-11
Svenska
mager, liten, ful renkalv
Ordklass
substantiv
Platser
Inari, Inari.
Övrigt
< saame.
Källa
Nedtecknat av Itkonen
Redigerad
2013-04-11
Svenska
gran-, tallbark; yttersta del av bark i barrträd
Ordklass
substantiv
Platser
Kätkäsuanto, Enontekiö, ylheinen, Sieppijärvi, ylheinen, Vittanki.; Kompelusvaara, Parakka
Exempel
Kompelusvaara: sysitty parkki pois, se karpu, petäjhään asti. Parakka: ottaa yheksän puun karpua ja keittää. Se on medesiini ruphiin.
Övrigt
Bark från 9 träd kokas, medicin mot vårtor. Västfi, karp(p)u s. bark, riksfinska kaarna (Vahtola 1980:297).
Bark som är torr och som lossnar lätt och faller självt av medan trädet växer (Sieppijärvi).
Källa
Nedtecknat av Airila, Itkonen, Tuovinen
Redigerad
2013-04-11
Svenska
kastrera rentjur med bett
Ordklass
substantiv
Platser
Kätkäsuanto, Enontekiö, ylheinen, Sieppijärvi, ylheinen, Vittanki.
Övrigt
< saame. Man biter av testikelns senor.
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen, Itkonen
Redigerad
2013-04-11
Svenska
lik; salig avliden
Finska
ruumis; vainaja
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi
Exempel
Rovaniemi: äijäkallas, kallasvaina.
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa 2010-02-10
Redigerad
2013-04-11
Svenska
avliden, salig; oätbar djurkropp, kadaver
Ordklass
substantiv
Platser
Inari, Kemi.; Rovaniemi, Inari
Exempel
Rovaniemi: äijäkallas, kallasvaina. Inari, ylheinen: Iisakki kallas, hevosen kallas.
Övrigt
< saame. Nedlåtande.
Källa
Nedtecknat av Itkonen, Koskimies, Artimo
Redigerad
2013-04-11
Svenska
höra lite, svagt
Ordklass
verb
Platser
Kompelusvaara
Exempel
Kompelusvaara: vielä vähän ääni kaituu.
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
Redigerad
2013-04-11
Svenska
avlägsna sig, gå längre bort, utåt
Ordklass
verb
Platser
Vittanki, Enontekiö, ylheinen.; Parakka, Jukkasjärvi
Exempel
Parakka: varras kaitunu sieltä silloin. Jukkasjärvi: varsin ku se kaitu se menne veen alle.
Övrigt
< saame. Västfi, kaitua, kaituta v. gå undan, försvinna; endast fiT och Sydösterbotten (M Vilppula k 5043, SMSA).
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen, Airila, Itkonen
Redigerad
2013-04-11
Svenska
svart ren med vit rygg
Ordklass
substantiv
Platser
Enontekiö, Enontekiö, ylheinen.
Källa
Nedtecknat av Tiesmaa, Itkonen
Redigerad
2013-04-11
Svenska
vit rand på renrygg
Ordklass
substantiv
Platser
Enontekiö
Övrigt
< saame
Källa
Nedtecknat av Itkonen
Redigerad
2013-04-11
Svenska
renrajdspår i snö, renflockspår
Ordklass
substantiv
Platser
Enontekiö, ylheinen.
Övrigt
< saame.
Källa
Nedtecknat av Itkonen
Redigerad
2013-04-11
Svenska
renflockspår i snö, renrajdspår
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi, Enontekiö, ylheinen, Muonio, Kittilä, Kittilä, Kittilä, Sodankylä, Sodankylä.
Övrigt
< saame.
Källa
Nedtecknat av Itkonen, Tiesmaa
Redigerad
2013-04-11
Svenska
ängssyra, rumex acetosa
Finska
suolaheinä
Ordklass
substantiv
Platser
Enontekiö, ylheinen, suolaheinä, Kätkäsuanto.; Parakka
Exempel
Parakka: juomu on yksi kaalisortti. keittävät poromaijossa ja syövät (lappalaiset), kyllä lantalaisekki. Parakka: juomut keitethäm pehmeäksi. sitte maitoa tai piimää seuhran, kylmänä syöhän leivän kansa.
Övrigt
< saame. Hackas och finfördelas och kokas till välling.
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen, Itkonen
Redigerad
2013-04-11
Svenska
jojk
Finska
saamelainen laululaji
Ordklass
substantiv
Övrigt
stf. ikivanha saamelainen improvisoitu alkukantaisen yksinkertainen laululaji.
Källa
Yliperän kielen sanakirja. Oiva Arvola.
Nedtecknat av Lars Lampinen, Unbyn Boden 2009-04-25
Redigerad
2013-04-11
Svenska
stjärt, rumpa
Finska
takapää, takapuoli
Ordklass
substantiv
Källa
Nedtecknat av Airila
Redigerad
2013-04-11
jorristua
snö
Svenska
stelna, frysa till is
Ordklass
verb
Platser
Vittanki
Exempel
Vittanki: semmonej joka jorristuu sinne, kylmettyy.
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
Redigerad
2013-04-11
Svenska
renstek, skinka, stek
Finska
paisti, poron-
Ordklass
substantiv
Platser
Turtola, Ylitornio, Mäntyvaara, Yttre Landsjärv.
Källa
Nedtecknat av Tiesmaa, B. Winsa: ordbok
Redigerad
2013-04-11
Svenska
lårs yttre sida, rumpa
Finska
paisti
Ordklass
substantiv
Platser
Kittilä, Kuolajärvi, Kuolajärvi, Kittilä, Sodankylä, Kompelusvaara, Kätkäsuanto, Inari, Sodankylä, Inari, Rovaniemi, Sodankylä, Rovaniemi, Kuolajärvi, Sieppijärvi, ylheinen, Lohijärvi, ylheinen, Täräntö, Alatornio, Arpela
Övrigt
Hela övre delen på lår, skinka. Om djur och människa.
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen, Itkonen, Leino, Tiesmaa, Artimo
Redigerad
2013-04-11